Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Lessons learned: Review of LCAs for ICT products and services
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering, Environmental Strategies Research (fms). KTH, School of Computer Science and Communication (CSC), Centres, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Centres, Centre for Sustainable Communications, CESC.ORCID iD: 0000-0002-3023-716X
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering, Environmental Strategies Research (fms). KTH, School of Computer Science and Communication (CSC), Centres, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Centres, Centre for Sustainable Communications, CESC.ORCID iD: 0000-0002-7521-2310
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering, Environmental Strategies Research (fms). KTH, School of Computer Science and Communication (CSC), Centres, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Centres, Centre for Sustainable Communications, CESC.
2014 (English)In: Computers in industry (Print), ISSN 0166-3615, Vol. 65, no 2, 211-234 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Application of information and communication technology (ICT) is often expected to result in decreased environmental impacts. Several studies have, however, also addressed the possibilities of negative impacts. It is therefore important to assess environmental impacts of ICT products and services. Life Cycle Assessment (LCA) is a tool for assessing the potential impacts of a product or service over the whole life-cycle, i.e. from raw material acquisition to waste management via production and use phases. The aim of this paper is to review LCA studies of ICT products and services, including a few Social Life Cycle Assessment (S-LCA) studies. Many of the studies have considered consumer products, such as computers and TVs. Other consumer products, such as game consoles and TV peripherals, as well as business products, e.g. related to networks, are however more rarely assessed. Manufacturing and use phase have the highest impact in the life cycle. Use phase seems to be the predominant in energy consumption and global warming for some ICT products but for others, especially energy efficient, low weight products, manufacturing may dominate. Rapid technological development is stressed by several authors as a source of variability of results, impacting the production processes and suppliers as well as the content and energy performance of the actual devices. In the future, conducting LCA on ICT, the research community needs to consider the limitations found in the studies conducted so far. It encompasses, among others, the need to address a broad spectrum of environmental impacts, including human and ecotoxicological impacts; modeling actual e-waste management, covering informal management when relevant; and considering user behavior in a realistic way, accounting for rebound and other indirect effects.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2014. Vol. 65, no 2, 211-234 p.
Keyword [en]
Life Cycle Assessment (LCA), Information and communication technology (ICT), Environmental impact, Social Life Cycle Assessment (SLCA), Social impact, Electronic devices
National Category
Other Environmental Engineering
URN: urn:nbn:se:kth:diva-137192DOI: 10.1016/j.compind.2013.10.003ISI: 000331682900001ScopusID: 2-s2.0-84888213904OAI: diva2:678223
Swedish Research Council

QC 20140221

Available from: 2013-12-11 Created: 2013-12-11 Last updated: 2016-06-13Bibliographically approved
In thesis
1. Tracking down Social Impacts of Products with Social Life Cycle Assessment
Open this publication in new window or tab >>Tracking down Social Impacts of Products with Social Life Cycle Assessment
2013 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

An important aspect of sustainable development is the social impacts from the consumption of goods and services. A recently developed method for social life cycle assessment (S-LCA) assesses the potential positive and negative social impacts along a product’s life cycle, while avoiding shifting negative impacts from one part of the supply chain to another. This thesis evaluated the applicability of S-LCA in three case studies, as well as a way of introducing an ethical perspective on the distribution of social impacts among stakeholders.

The case study of laptop computers identified workers and the local community as the stakeholders at greatest risk of negative social impacts, with China, Russia, Saudi Arabia, Thailand and Brazil being most prone to these impacts. A case study of vehicle fuels identified some fossil and some renewable fuels with high or very high risks of negative impacts, suggesting a need for strict procurement requirements on social performance for all types of vehicle fuels. A study of e-waste recycling in Pakistan revealed negative social impacts on workers and the community, while decreasing poverty by providing employment.

By performing a social hotspot assessment using S-LCA methodology, much can be learned about the potential social impacts associated with a product’s life cycle, and potentially important aspects that would otherwise have been neglected can be identified. Some methodological issues of S-LCA requiring further attention are:

Indicator relevance. Impact pathways between indicators and performance assessment on social issues must be examined and improved.

Aggregation and weighting of impacts and indicators. With major uncertainties still present, results must be transparent, but also aggregated for the purposes of interpretation and communication.

Assessment of the use phase. To be more complete, S-LCA methodology needs to be complemented with an assessment of the use phase.

Introduction of context. Identifying the context of relevant stakeholders in different parts of the life cycle would allow identification of the greatest leverage in improvement of social conditions.

Abstract [sv]

En viktig del av hållbar utveckling är att hantera social påverkan från konsumtionen av varor och tjänster. Social livscykelanalys (S - LCA) är en metod som syftar till att bedöma positiv och negativ social påverkan av produkter under hela deras livscykel och samtidigt undvika att bara flytta negativ påverkan från en del av livscykeln till en annan. Denna avhandling utvärderar S - LCA i tre fallstudier, samt undersöker hur fördelningen av den sociala påverkan på olika intressentgrupper kan bedömas ur ett etiskt perspektiv.

I en fallstudie som utfördes på en laptop identifierades arbetstagare och lokalsamhället som de intressenter, som löper störst risk för negativ social påverkan. Länder som Kina, Ryssland, Saudiarabien, Thailand och Brasilien var de som var mest kopplade till denna påverkan. En fallstudie kring fordonsbränslen visade att av de bränslen som bedömts uppvisade både en del fossila och en del förnybara bränslen höga eller mycket höga risker för negativ social påverkan, vilket tyder på att strikta upphandlingskrav gällande social prestanda behövs för alla typer av drivmedel. En studie av återvinning av elektroniskt avfall i Pakistan uppvisade påtaglig negativ social påverkan på arbetstagarna och lokalsamhället, samtidigt som återvinningen gav sysselsättning som minskar fattigdomen.

Genom att använda S-LCA vid bedömningen av en produkt finns det mycket att lära om potentiell social påverkan från produktens livscykel. Viktiga aspekter, som annars riskerar att missas, kan nu identifieras med S-LCA. Metoden är dock inte färdigutvecklad, och metodfrågor som behöver ytterligare uppmärksamhet är:

Relevanta indikatorer. Kopplingen mellan indikatorerna och den påverkan man försöker mäta måste undersökas närmare och förbättras.

Sätt att aggregera och väga ihop påverkan. Med tanke på de osäkerheter som ännu så länge finns kring metoden måste resultaten hållas transparenta, samtidigt som sammanfattande resultat behövs för tolkning och kommunikation.

Påverkan i användningsfasen. För att bli mer komplett, måste metoden kompletteras med en bedömning av social påverkan i användningsfasen.

Sätta resultaten i sitt sammanhang. Utgångsläget för dem, som berörs av en produkts sociala påverkan avgör vilken hävstångseffekt en förbättring av de sociala förhållandena kan ha, och kan därmed påverka vilka åtgärder som bör prioriteras.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2013. 57 p.
, TRITA-FMS-PHD, 2013:01
Social Life Cycle Assessment
National Category
Other Engineering and Technologies
urn:nbn:se:kth:diva-137974 (URN)978-91-7501-976-5 (ISBN)
Public defence
2014-01-17, D2, Lindstedtsvägen 5, Stockholm, 13:00 (English)

QC 20131217

Available from: 2013-12-17 Created: 2013-12-17 Last updated: 2014-01-07Bibliographically approved
2. LCA of ICT solutions: environmental impacts and challenges of assessment
Open this publication in new window or tab >>LCA of ICT solutions: environmental impacts and challenges of assessment
2013 (English)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Information and communication technology (ICT) is playing an important role in modern society, contributing to economic growth and affecting society and people’s lifestyles. There are high expectations on ICT to contribute to sustainable development, e.g. through greenhouse gas emissions reductions. ICT solutions (ICT products and services) are often perceived as having low or no environmental impacts compared with conventional alternatives. In order to determine the potential of ICT to reduce environmental impacts, environmental assessments of ICT solutions compared with other alternatives are needed. A number of studies have already assessed the environmental impacts of individual ICT solutions and the ICT sector. However, more research is needed, covering different types of impacts (primary, secondary, rebound, etc.) in a variety of impact categories (e.g. climate change, ozone depletion, eutrophication, human and ecotoxicity, etc.). The findings then need to be systematised in order to identify hot-spots and draw generic conclusions. As the area is rather new and fast-developing, assessment methods need to be critically appraised in order to identify challenges and developments necessary for high quality assessments.

This thesis aims to contribute to the knowledge on the direct life cycle environmental impacts of ICT solutions and to investigate and analyse the challenges of applying Life Cycle Assessment (LCA) as a tool for environmental assessment of ICT solutions. Two research questions: “What life cycle environmental impacts and their causes can be identified for ICT solutions?” and “What are the methodological challenges of assessing the ICT solutions using LCA?” were analysed by reviewing published LCAs on ICT solutions and conducting a case study of online and printed newspapers. The literature review helped identify hotspots in the life cycle of ICT solutions, draw generic conclusions concerning environmental impacts and their causes, and identify major challenges to LCA application. The case study assessed the environmental impacts of traditional and new media solutions and provided information on methodological challenges.

The results show that impacts other than climate change potential and energy use are not well-studied in the ICT sector, creating a risk of possible sub-optimisation and problem shifting. Manufacturing and the use phase are concluded to be the most environmentally intense life cycle stages of ICT products in many studies. However, transportation and end-of-life treatment should not be omitted in the assessments, although their impacts appear lower, as uncertainty and lack of data might be a reason for underestimations.

As ICT is under constant and rapid development, environmental assessment of ICT solutions faces challenges regarding e.g. data quality and availability; choice of data type; methodological choices (e.g. choice of functional unit, scope definition and allocation); and assumptions on user behaviour. These affect the final results and thus need to be carefully considered by LCA practitioners.

The outcomes of this thesis can benefit practitioners and decision-makers, improving knowledge on the environmental impacts of ICT solutions and challenges in applying LCA for assessment of ICT solutions, and providing improved grounds for more informed decision-making. Areas for further research regarding methodology development and filling knowledge gaps are also identified.

Abstract [sv]

Informations-och kommunikationsteknik (IKT) spelar en viktig roll i dagens samhälle genom att bidra till ekonomisk tillväxt, påverka samhällstrukturer och människors livsstil. Det finns höga förväntningar på att IKT skulle kunna bidra till hållbar utveckling, bland annat genom minskade utsläpp av växthusgaser. Miljöpåverkan från IKT-lösningar (produkter och tjänster) anses ofta vara obefintlig eller mycket lägre än konventionella alternativ. Men för att uppskatta vilken potential IKT har för att minska miljöpåverkan, behöver miljöbedömningar göras. Ett flertal studier har också genomförts för att bedöma miljöpåverkan av specifika IKT-lösningar och av branschen i sin helhet. Fortfarande behövs mer forskning som ger ökad kunskap om olika typer av påverkan (direkt, indirekt, rebound, etc.) och om olika slags miljöeffekter (t.ex. övergödning, toxiska effekter, markanvändning och biodiversitet. De resultat som redan finns kan också sammanställas för att identifiera de betydande aspekterna och för att dra generella slutsatser. Eftersom miljöbedömning av IKT-lösningar är relativt nytt och eftersom sektorn och dess produkter och tjänster utvecklas snabbt behöver metodiken analyseras, diskuteras och vidareutvecklas.

Avhandlingens syfte är att bidra med ökad kunskap om IKT-lösningars direkta miljöpåverkan sett ur ett livscykelperspektiv, samt att identifiera och diskutera olika utmaningar med att använda livscykelanalys (LCA) som verktyg för miljöbedömning av IKT-lösningar. Två forskningsfrågor besvaras: ”Vilken miljöpåverkan har IKT-lösningar, sett ur ett livscykelperspektiv, och vad orsakar denna påverkan?” samt ”Vilka är de metodmässiga utmaningarna vid bedömningar av IKT -lösningar med hjälp av LCA?”. Genom en litteraturstudie över livscykelanalyser av IKT-lösningar identifieras betydande aspekter och generella slutsatser gällande miljöpåverkan och dess orsaker dras. Dessutom identifieras och diskuteras metodik-utmaningar. En fallstudie av online- och tryckta tidningar exemplifierar miljöpåverkan från traditionella och nya medielösningar med IKT, och ger dessutom underlag för diskussion om metodmässiga utmaningar.

Avhandlingen visar att annan miljöpåverkan än klimatpåverkan och energianvändning inte är särskilt väl studerade inom IKT-sektorn. Detta kan leda till suboptimering och att problem överförs från en typ av miljöpåverkan till en annan. Generellt gäller att det är i tillverknings- och användningsfaserna som den största miljöpåverkan uppkommer. Transporter och avfallshantering visar inte särskilt hög miljöpåverkan i de studier som utförts och sammanställts. Transporter och avfallshantering bör ändå fortsatt inkluderas vid miljöbedömning av IKT-lösningar, eftersom osäkerhet och brist på data kan vara en orsak till resultaten.

Eftersom IKT är under ständig och snabb utveckling kommer det fortsatt att vara en utmaning att göra miljöbedömningar av IKT-lösningar. Datakvalitet och -tillgänglighet, typ av data, olika metodval såsom val av funktionell enhet, systemgränser och allokering samt antaganden om användarnas beteende påverkar de slutliga resultaten och måste övervägas noga under en livscykelanalys.

Resultaten från avhandlingen kan vara till nytta både för praktiker och för beslutsfattare. De kan bidra till ökad kunskap om miljöpåverkan från IKT-lösningar och utmaningar när det gäller att använda LCA på detta område och ger därmed en bättre grund för mer välunderbyggda beslut kopplade till IKT lösningar. Avhandlingen identifierar även områden för vidare forskning om metodutveckling.

Abstract [ru]

Информационно-коммуникационные технологии (ИКТ) играют важную роль в современном обществе, внося свой вклад в экономический рост и оказывая влияние на общество и стиль жизни людей. Большие надежды возлагаются на вклад ИКТ в устойчивое развитие, например,  посредством уменьшения выбросов парниковых газов. Часто предполагается, что ИКТ решения имеют меньшее негативное воздействие на окружающую среду (ВОС) по сравнению с традиционными решениями, или не имеют его вообще. Для того, чтобы определить потенциал ИКТ в уменьшении ВОС, необходима оценка воздействия на окружающую среду ИКТ по сравнению с другими альтернативами.

Уже опубликовано довольно большое количество работ, оценивающих ВОС отдельных ИКТ и ИКТ сектора в целом.  Не смотря на это, необходимо больше исследований, охватывающих различные виды воздействий (первичные, вторичные, т.д.) в различных категориях (например, изменение климата, разрушение озонового слоя, токсичность и т.д.). Затем результаты необходимо систематизировать для того, чтобы определить так называемые «проблемные  точки» и сделать общие выводы. Поскольку эта сфера довольно нова и развивается быстро, методы анализа также необходимо подвергнуть критической оценке для того, чтобы определить возможные трудности, а также усовершенствования, необходимые для проведения последующих анализов высокого качества.

Цель этой работы - пополнить базу знаний о воздействии на окружающую среду жизненного цикла ИКТ, а также изучить и проанализировать трудности, возникающие при применении Оценки Жизненного Цикла (ОЖЦ) как метода анализа ИКТ решений относительно их экологического воздействия.  Два вопроса были изучены в этой работе: «Каково воздействие на окружающую среду жизненного цикла ИКТ решений и каковы его причины?» и «Каковы методологические трудности в оценке ИКТ решений с использованием ОЖЦ?».  Для того, чтобы ответить на эти вопросы был сделан обзор опубликованых работ по ОЖЦ ИКТ решений, а также проведена ОЖЦ  интернет газет и их печатных аналогов.  Обзор опубликованных работ помог определить  «проблемные  точки» в жизненном цикле ИКТ решений, сделать общие выводы касательно ВОС и его причин, а также определить главные трудности в применении ОЖЦ. При проведении ОЖЦ  интернет газет и их печатных аналогов было оценено ВОС традиционных и новых видов медиа решений и собрана информация о методологических трудностях.

Результаты показали что различные виды экологического воздействия ИКТ сектора (кроме влияния на изменение климата или энергопотребления) мало изучены, что создает риск возможной суб-оптимизации и переноса проблем из одной сферы в другую. Производство и фаза использования во многих исследованиях были выявлены как стадии жизненного цикла, имеющие наибольшее экологическое воздействие. Однако, нельзя пренебрегать такими стадиями жизненного цикла, как транспортировка и утилизация отходов, даже если их ВОС кажется небольшим, т.к. это может быть обусловлено недостатком данных для оценки.

Поскольку ИКТ быстро развивается, при оценке экологического воздействия ИКТ решений легко столкнуться с трудностями касающимися, например, качества данных и их доступности; выбора типа данных; методологических решений (выбор функциональной единицы, определение границ исследования, т.д.); предположений по поводу поведения пользователя. Все это влияет на окончательные результаты и поэтому должно быть учтено ОЖЦ специалистами.

Результаты этой работы вносят вклад в усовершенствование знаний об экологическом воздействии ИКТ решений и трудностях применения ОЖЦ для анализа ИКТ решений, а также предоставляют улучшенную базу для более информированного принятия решений, а следовально могут быть полезны практикующим исследователям и лицам, ответственным за принятие решений. В работе так же обозначены направления дальнейших исследований: изучение методологии, пополнение недостающих знаний.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2013. 37 p.
Information and communication technology (ICT), Life cycle assessment (LCA), environmental impacts, online newspaper, methodological challenges, Информационно-коммуникационные технологии (ИКТ), Оценка жизненного цикла (ОЖЦ), воздействие на окружающую среду (ВОС), интернет газета, методологические трудности, Informations-och kommunikationsteknik (IKT), livscykelanalys (LCA), miljöpåverkan, online media, LCA metodik
National Category
Other Environmental Engineering
urn:nbn:se:kth:diva-137199 (URN)978-91-7501-977-2 (ISBN)
2014-01-29, L51, KTH, Drottning Kristinas väg 30, Stockholm, 10:00 (English)
Available from: 2013-12-18 Created: 2013-12-11 Last updated: 2014-01-14Bibliographically approved
3. Environmental Impacts of ICT: Present and Future
Open this publication in new window or tab >>Environmental Impacts of ICT: Present and Future
2016 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

ICT is developing rapidly and is playing an increasingly important role in society. High expectations are placed on ICT in relation to sustainable development. In order to provide basis for decision-making and ensure that ICT is used in the best possible way for enabling sustainable development, the sustainability impacts of ICT need to be studied.

This thesis aims to provide new knowledge on the environmental impacts related to ICT, to explore the potential of ICT to contribute to sustainability, and discuss ways of assessing environmental impacts of ICT. In order to fulfill the aim a literature review of existing LCA studies of ICT was done, an LCA case study of printed and online media was performed, a methodological framework for sustainability assessment of scenarios was developed and then applied for environmental assessment of future ICT societies.

The results show that manufacturing and use phase are the life cycle stages contributing the most to the ICT environmental impacts. For online newspapers online distribution and content production may give significant contribution to the overall impact. User behavior was observed to be crucial for the results of comparisons of ICT solutions with their traditional counterparts.

The following key issues were concluded to influence the environmental risks and opportunities in future ICT societies: energy mix, economic conditions, life styles, technology, and environmental ambitions, incentives and regulation. The potential of ICT for sustainability is affected by these key issues.

A new methodological framework (SAFS) was developed for the assessment of future scenarios (societal level). Life cycle assessment (LCA) was used for assessment on a product level. Application of both methods, their benefits, drawbacks, and challenges of assessment were discussed. Both types of assessments were concluded to be important to support decision-making.

Abstract [sv]

Utveckligen inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT) sker snabbt och IKT spelar en allt viktigare roll i samhället. Samtidigt finns stora samhällsutmaningar inom hållbarhetsområdet, och ganska höga förväntningar ställs på IKT att kunna bidra till en hållbar utveckling. Vissa studier hävdar att IKT kan spela en avgörande roll för att stödja olika hållbarhetsstrategier och att IKT kan möjliggöra övergången till en mindre resursintensiv ekonomi. För att ge underlag för beslutsfattande och stödja att IKT används på bästa sätt för att möjliggöra hållbar utveckling, behöver hållbarhetseffekter av IKT studeras. När det gäller miljöpåverkan måste både negativa och positiva, direkta och indirekta effekter beaktas. Det är viktigt att förstå miljöpåverkan genom hela livscykeln för specifika enskilda IKT-lösningar men också att studera IKTs sammanvägda effekter i en mer övergripande kontext, för att identifiera potentiella risker och möjligheter ur miljösynpunkt.  Dessutom behöver IKTs roll när det gäller att stödja möjligheter till miljöförbättringar och motverka risker identifieras.

Denna avhandling syftar till att ge ny kunskap om IKTs miljöpåverkan, att undersöka IKTs potential för att bidra till en hållbar utveckling, och diskutera metoder för bedömning av miljökonsekvenser av IKT samt utmaningar relaterade till den typen av bedömningar. Avhandlingen omfattar en litteraturstudie av tidigare livscykelanalyser (LCA) av IKT, en LCA-studie av traditionella och online tidningar, utveckling av ett ramverk för hållbarhetsbedömning av scenarier samt användningen av det ramverket för en miljöbedömning av framtida IKT-samhällen.

Resultaten visar att andra typer av miljöpåverkan än klimatpåverkan och energi inte är tillräckligt belysta i miljöbedömningar av IKT, vilket skapar en risk för suboptimering och att miljöproblem flyttas från en typ av påverkan till en annan. Tillverknings- och användningsfasen ger upphov till störst miljöpåverkan i IKT-produkters livscykel. För nättidningar visade det sig att distribution och innehållsproduktion kan ge betydande bidrag till den totala miljöpåverkan, beroende på tidningarnas egenskaper och läsarnas beteende. Generellt har användarnas beteenden visat sig vara avgörande för resultaten vid jämförelser mellan IKT-lösningar och deras mer traditionella motsvarigheter.

Ett antal nyckelområden som påverkar uppkomsten av risker och möjligheter när det gäller miljöeffekter i framtida IKT-samhällen har identifierats. De är energimix, ekonomiska förhållanden, livsstilar, teknik, samt miljöambitioner, -incitament och -lagstiftning. Potentialen för IKT att bidra till hållbar utveckling påverkas av dessa nyckelområden, och potentialen skulle troligen inte realiseras helt utan incitament eller miljölagstiftning.

Båda typerna av miljöbedömningar - på produkt och samhällsnivå - är viktiga för att stödja beslutsfattande. En ny metod utvecklades för bedömning av framtidsscenarier (på samhällsnivå) – Sustainability assessment framework for scenarios (SAFS). För miljöbedömning av produkter användes livscykelanalys (LCA). Tillämpningen av båda metoderna, deras fördelar och nackdelar, och utmaningar vid användning av metoderna diskuteras.

Resultat från avhandlingen kan ge underlag rörande möjliga miljöeffekter av IKT idag och i framtiden för diskussion inom IKT-sektorn och bland politiker och beslutsfattare. På så sätt kan diskussioner om hur IKT kan bidra till hållbarhet underlättas. Metodutveckling och diskussion i denna avhandling kan vara av intresse för forskare och praktiker.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2016. x, 48 p.
Information and communication technology (ICT), Life cycle assessment (LCA), environmental impacts, online media, future scenarios, assessment methodology, Informations- och kommunikationsteknologi (IKT), livscykelanalys (LCA), miljökonsekvenser, online media, framtidsscenarier, bedömningsmetod
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Planning and Decision Analysis
urn:nbn:se:kth:diva-188133 (URN)978-91-7729-049-0 (ISBN)
Public defence
2016-09-16, F3, Lindstedtsvägen 26, KTH-Capus, Stockholm, 13:00 (English)

QC 20160613

Available from: 2016-06-13 Created: 2016-06-06 Last updated: 2016-06-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Publisher's full textScopus

Search in DiVA

By author/editor
Arushanyan, YevgeniyaEkener-Petersen, ElisabethFinnveden, Göran
By organisation
Environmental Strategies Research (fms)Centre for Sustainable Communications, CESC
In the same journal
Computers in industry (Print)
Other Environmental Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Altmetric score

Total: 610 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link