Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
NAVAL ARCHITECTURE.
KTH, School of Engineering Sciences (SCI), Aeronautical and Vehicle Engineering.
2013 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Arbetet syftar till att oversiktligt beskriva varldens sjofart, studera bladelementteori

i en propellerstudie, forprojektera ett handelsfartyg som ska

frakta 12 000 TEU (

Twenty{Foot Equivalent Unit) mellan Rotterdam och

Singapore pa 40 dagar, samt att utreda regelverket EEDI (

Energy Eciency

Design Index

) som ska leda till energieektivisering av sjofarten.

Undersokning av sjofarten visar att kostnadseektiva sjotransporter har drivit

pa utvecklingen mot en globaliserad varld. Tack vare sjofarten har industrier

kunnat etablera sig pa nya omraden, men negativ miljopaverkan ar fortfarande

ett problem.

Under projekteringen visas att containerfartygets huvuddimensioner uppfyller

krav pa lastutrymme och begransningar i Suez{kanalen. Djupgaende

och fribord kan andras, men fribord liksom antal vattentata sektioner bor

undersokas vidare. Fartyget ar nagot kursinstabilt. Tyngpunkten i vertikalled

har en felmarignal pa knappt fyra meter. Propellern har en relativt lag

verkningsgrad pa 58%, utrymme nns att optimera losningen. Transporten

ar miljomassigt hallbar jamfort med andra transporttyper.

Studien av EEDI visar att containerfartygets approximativa CO

2{utslapp pa

10{20 gCO

2/(tonkm) bor sankas till under 5.4 gCO2/(tonkm), exempelvis

genom optimerad propellerlosning och motorval. Pa lang sikt kan EEDI

minska utslapp av koldioxid fran varldens fartygsotta om det forbattras i

enlighet med att ny teknik utvecklas och genom att anvanda den lardom som

erhalls.

Abstract [sv]

En ingenjor som arbetar inom omradet marin teknik kan vara allt ifran maskinist

och driftsingenjor till skeppsbyggare. Arbetsplatser kan forutom till sjoss

vara i exempelvis tillverknings- och processindustrin, eller inom hamn- och rederiverksamhet.

Detaljkunskap varierar med omrade, men gemensamt for alla

inriktningar ar grundlaggande kunskap om sjofart, skeppsteknik och hallbar

utveckling.

Syftet med arbetet ar att behandla fyra omraden inom marin teknik: sjofart,

propellermodellering, forprojektering av fartyg och energieektivisering av

fartyg. Arbetet ar en introduktion till omradet marintekniska system och

skeppsbyggnad, och malet ar att med ingenjorsmassiga medel och fardigheter

undersoka och losa problem kopplade till detta omrade.

Forst sker en allman orientering pa sjofartsmaknaden. Varldens sjofart unders

oks i termer av olika sjofartsmaknader och sjofartens aktorer. Det globala

transportarbetet, huvudsakliga transportvagar och svenska aspekter for olika

marknader utreds, liksom sjofartsaktorernas olika roller. Aven dagens storsta

miljorelaterade problem med sjofart undersoks, ochatgarder for att handskas

med problemen studeras.

En propellerstudie genomfors, dar bladelementteori anvands for att analysera

en fartygspropeller. Eektbehov och framdrivning undersoks, och styrkor

och begransningar med bladelementteori diskuteras. Under propellermodelleringen

implementeras teorin aven i berakningsprogrammet

Matlab. Arbetet

redovisas i Bilaga 2.

Resultat och kunskap fran propellerstudien anvands i arbetets andra del,

forprojektering av ett handelsfartyg. Forprojekteringen behandlar transportscenariot

att frakta 12 000 TEU (

Twenty{Foot Equivalent Unit) mellan

Rotterdam och Singapore pa 40 dagar. Bland annat undersoks stabilitet,

motstand och eektbehov, samt framdrivning for handelsfartyg. Bivillkor,

som att ta hansyn till fysiska begransningar i hamnar och folja internationella

regelverk om intaktstabilitet och vattentata sektioner, samt att studera

losningen ur ett hallbarhetsperspektiv, behandlas ocksa under forprojekteringen.

Arbetets sista del handlar om energieektivisering av fartyg. Sjotransporter

ar miljomassigt komplicerade och darfor gors en studie av

IMO:s framtagna

regelverk EEDI, ett regelverk som tradde i kraft i ar och syftar till att

minska utslapp av vaxthusgasen CO

2 fran varldens sjofart. Fragorna "Vilka

energieektiviseringar kan komma av EEDI?"

och "Vilken problematik

nns kopplad till EEDI?"

besvaras, och det tidigare projekterade fartyget

undersoks i termer av energieektivisering.

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , 84 p.
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-140591OAI: oai:DiVA.org:kth-140591DiVA: diva2:691238
Examiners
Available from: 2014-01-27 Created: 2014-01-27 Last updated: 2014-01-27Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Anna Jonsson kandidatex.-rapport(6359 kB)234 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 6359 kBChecksum SHA-512
4ef4d46f159af4c817c7353bb7ef5d9d182b1242951d41756e6a0481eb28a8b1669342e5eec3910c2b3cdcd717ce90bda2740ebbabf04e80bab27bae18609519
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Aeronautical and Vehicle Engineering
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 234 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 552 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf