Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Biobränslens påverkan på växthusbalansen: en studie av gödsling på olika typ av skogsmarker
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering, Industrial Ecology.
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering, Industrial Ecology.
2014 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Ett av målen för att nå ett mer hållbart samhälle är att minska användandet av fossila bränslen, vilket har gjort det intressant att utöka biobränsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som mål att utvärdera biobränsleproduktionens inverkan på växthusgasbalansen samt övergödning beroende på vilken marktyp som använts, och utifrån detta välja en optimal mark för odling av granskog för biobränsleändamål. De faktorer som utvärderats är klimat (norra, mellan och södra Sverige), grundvattennivå, kvävegödsling och innehåll av organiskt material i marken.

Scenarion av marktyperna med de tillhörande faktorerna har utvärderats med hjälp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hjälp av referensmarker för respektive klimattyp. De flesta marker med tillhörande skog tog upp mer koldioxid än de släppte ut växthusgaser (utsläppen av i form av koldioxid från marken och förbränning av skörden, samt lustgas). Markerna med nettoutsläpp var övervägande mineraljordar. Markerna med högst läckage av kväve var blöta organogena jordar.

Resultaten har sedan diskuterats ur ett hållbarhetsperspektiv för att hitta den bäst lämpade marken för biobränsleproduktion. Utifrån ekologiska och ekonomiska hållbarhetsaspekter har slutligen två marker valts ut som mest lämpliga, en dikad, organogen mark i området vid Nässjö (södra Sverige) och en gödslad, dikad, organogen mark vid Mora (Mellansverige). Skillnaden mellan dessa är att marken i Nässjö är bättre ur kväveutsläppssynpunkt, medan marken i Mora är bättre ur växthusgassynpunkt. 

Place, publisher, year, edition, pages
2014.
National Category
Environmental Management
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-147894OAI: oai:DiVA.org:kth-147894DiVA: diva2:733030
Available from: 2014-07-07 Created: 2014-07-07 Last updated: 2014-07-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1456 kB)159 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1456 kBChecksum SHA-512
73749f64e8656684487b875c5e1818f2171ca799bdf68149452c31f728426512f60a0a51a3f3068e5395ecb2e8783af331f220e4554333f087b326965249b3d1
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Industrial Ecology
Environmental Management

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 159 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 188 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf