Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ölets verkliga beska
KTH, School of Chemical Science and Engineering (CHE).
2014 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Actual Beer Bitterness (English)
Abstract [sv]

I detta projektarbete skulle tre olika ölsorters beska bestämmas. Beskan skulle bestämmas analytiskt genom två metoder, en HPCL och en spektrofotometrisk. Det skulle även avgöras vilken av metoderna som lämpade sig bäst för detta. Ölsorter är ur Lundabryggeriets sortiment.

 Beska mäts i IBU som är en förkortning på ”international bitterness units” och är milligram iso-α–syror per liter öl. Den analytiska IBU bestämningen skulle göras för att kunna få en uppskattning om hur riktiga de IBU värden var som Lundabryggeriet tidigare beräknat fram med hjälp ut av ett program, Glenn Tinseths.   

De två olika analysmetoderna som användes var, en spektrofotometrisk metod ”Hope bitterness in beer” och en HPLC metod ” Iso α-, α-and β-acid in hope and isomerized hop extracts in beer”.  

Under arbetets gång fastställdes det att tillredningen av extraktionslösningarna i den spektrofotometriska metoden är väldigt beroende på hur länge dessa lösningar skakas. Det fastställdes också att desto mörkare ölet var desto viktigare blev skakningstiden.   

För HPLC metoden fastställdes det att lösligheten av substansen ICE-I3, i standarden, beror på polariteten i lösningsmedlet och att det inte är optimalt att använda svagt försurad metanol, som var angivet i metoden ”Iso α-, α-and β-acid in hope and isomerized hop extracts in beer”. Då metanolen är svagt försurad är den även mer polär, vilket resulterade i att ICE-I3 inte kunde lösas. Att använda metanol som inte var försurad visade sig vara mycket mer lämpligt.   

I detta fall kunde det konstateras att den spektrofotometriska metoden var mer osäker än HPLC, speciellt då skakningstiden för fullständig extraktion av de isomerade syrorna inte kunde fastställas. Därför anses det vara bättre lämpat att fokusera på HPLC metoden vid fortsatt arbete för att fastställa ölsorternas IBU.

Abstract [en]

In this project, the bitterness of three different kinds of beers was to be determined. The bitterness would analytically be determined with two methods, a HPLC method and a spectrophotometric method. The aim of the project was also to decide whitch of the methods that was best suited for this determination.  

Bitterness is measured in IBU which is an abbreviation of “International Bitterness Units” and is measured in milligram iso-α-acids per liter of beer. The analytical determination of the IBU was to be made, in order to get an estimate of how accurate previous entered IBU values were. Those values were estimated using calculations in the program, Glenn Tinseths.   

The determination of the IBU was executed with two different methods of analysis, a spectrophotometric method “Hope bitterness in beer” and a HPLC method “Iso α-, α- and β-acid in Hope and isomerized hop extracts in beer”.   

During the work it was concluded that the preparation of the extraction in the spectrophotometric method is very dependent on how long the solvents are shaken. It was also concluded that, the darker the beer was the more important the time of shaking the solvents was.   

For the HPLC method, it was determined that the solubility of substance ICE I3, in the standard, depends on the polarity of the solvent and that it is not optimal to use low acidified methanol, which was specified by the method “Iso α-, α-and β-acid in Hope and isomerized hop extracts in beer”. When methanol is weakly acidfied, it is also more polar, resulting in that the ICE-I3 could not be resolved. Using methanol that was not acidified at all was shown to be more appropriate.   

Finally, it was determined that the spectrophotometric method was more uncertain than the HPLC, especially when the specific time of shaking the solvents for complete extraction of the isomerade acids, could not be determined. The HPLC method is therefore considered to be the better fit of the two, and should be focus in further work of determining the beers IBU.

Place, publisher, year, edition, pages
2014.
Keyword [sv]
öl, bitterhet, IBU, spektrofotometri, HPLC
National Category
Chemical Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-154357OAI: oai:DiVA.org:kth-154357DiVA: diva2:756805
Educational program
Bachelor of Science in Engineering - Chemical Engineering
Available from: 2014-11-24 Created: 2014-10-20 Last updated: 2014-11-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1105 kB)143 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1105 kBChecksum SHA-512
8e73f01f58d8eb79155be493f66684e11b56f342ad4c97a744c4ebec49ab842d11cba412fc640c5d13fbad29875b4e305a6d33c07c98563b75504757f205492a
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Chemical Science and Engineering (CHE)
Chemical Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 143 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 203 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf