Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Läraren som en resurs: Lean för att resurseffektivisera lärarens arbetsuppgifter
KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Production Engineering.
KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Production Engineering.
2014 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Sammanfattning

Uppsatsen kommer att fokusera på hur skolans viktigaste resurs, läraren, används i dagens skolklimat. Information som presenteras i vår rapport utgörs av två delar.

Produktionsteorier som är vanliga inom industrin beskrivs och vi gör en ansats att anpassa dessa till skolans värld. Arbetets andra del består av en empirisk studie där lärare blivit djupintervjuade och där elever svarat på en enkät. Gymnasieskolor i Stockholm, Umeå och Västerås har fått utgöra grunden för den empiriska undersökningen.

Inom industriell produktion används produktionsteorier för att öka effektiviteten och reducera resursanvändningen. Det mest kända begreppet inom resurseffektivitet är lean som består av ett flertal modeller. För att optimera företags verksamhet kan en värdeflödesanalys göras för att identifiera icke värdeskapande aktiviteter. Slöseri minimeras med användandet av verktyget sju slöserier och outnyttjad kreativitet som frigör kapital i form av tid eller pengar. 5S är en metod för att systematiskt skapa och upprätthålla ordning på arbetsplatsen.

Undersökningen som har gjorts för att spegla lärarens situation och hur elever uppfattar lärarens arbete har utförts i två steg. Enkäter har delats ut till 141 elever med frågor rörande upplevelsen av undervisningen, deras uppfattning av lärarens arbete och elevens eget ställningstagande till sin motivationsnivå. Intervjustudier har gjorts med sju lärare på tre olika gymnasieskolor. Valet av skolor lokaliserade på ett spritt geografiskt område har gjorts för att öka möjligheten till differentierade svar och en mer korrekt helhetsbild.

Genomgående under intervjuerna beskriver lärarna att elevernas studiemotivation generellt är för låg. Generellt anser lärarna att arbetslags- och ämneslagsmötena i viss mån är stimulerande och fyller en viktig funktion. Mötena skulle dock kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt då lärarna upplever att irrelevanta diskussioner tar upp för stort utrymme. Planeringsdagarna anser lärarna vara onödig då föreläsningarna inte riktar sig till en bred publik utan ofta en smal målgrupp. Diskussionerna som förs är ofta på en för generell nivå vilket medför att resultatet av diskussionerna är svåra att implementera. I dagsläget känner lärarna att det inte finns tid för återhämtning då andra arbetsuppgifter måste prioriteras.

Elever på de olika skolorna fick frågor om deras uppmärksamhet under genomgångar, om dem ansåg lärarna väl förberedda och om studievanor utanför skoltid. På frågan om elevernas uppmärksamhet under genomgångar framgick det att 53 % lyssnar på genomgångarna och 46 % av eleverna har dåligt fokus på genomgångarna. Den anledningen som var mest representativ för de elever som lyssnade på lärarnas genomgångar var att de lärde sig genom att lyssna, att det tyckte att ämnet var bra eller att det var intressant. De elever som inte lyssnade på lärarnas genomgångar kunde delas upp i två större grupper. En överhängande majoritet av eleverna svarade att de saknade motivation, intresse eller koncentration på grund utav distraktioner. Den andra delen av eleverna som var tydligt representerade förstod redan genomgångarnas innehåll. På frågan hur lärarna är förberedda inför lektioner ansåg de absolut flesta eleverna (89 %) att lärarna var förberedda. Slutligen ställdes en fråga om elevernas studievanor utanför lektionstid. Svaren är relativt jämt uppdelade mellan fyra kategorier (pluggar hemma, pluggar inte hemma, endast inför prov och ibland/sällan).

I vårt arbete analyseras presenterat material och förslag till åtgärder ges. I vår analys går det att konstatera att det finns ett behov av att resurseffektivisera lärarens arbetsuppgifter för att kunna använda läraren på ett bättre sätt. Vi har lyckats att applicera produktionsteorier på olika arbetsuppgifter som läraren utför genom att jämföra teori med den empiriska undersökningen. Nästa steg är att implementera åtgärderna som föreslås i praktiken för att kunna avgöra vad resultatet blir.

Abstract [en]

Abstract

This bachelor thesis will focus on how to utilize the school´s most important resource, the teacher. Information presented in this thesis contains two kinds of parts.

Production theory common in the industry are presented and an attempt to translate the theory on the environment of the school is done. The second part of the rapport concerns an empirical study were teachers has been interviewed and pupils answered a survey. High school´s in Stockholm, Västerås and Umeå has been the platform for the empirical study.

Industrial production takes advantage of production theory to become more efficient and reduce the use of resources. Lean which is the most common concept in resource efficiency consists of a couple of models. To optimize an organization a value stream mapping can be used to identify activities that doesn´t contribute with any value. To minimize waste which liberates funds of money or time the tool seven types of waste and unutilized creativity can be used. The last tool described is 5S that enables the company to create and maintain order in the workplace.

The empirical study has been executed in two steps. 141 pupils has answered the survey about the pupil´s experience about the education, what they think about the teacher´s work and their own level of motivation. Seven teachers at three different schools has been interviewed. To increase the probability of differentiated responses and cover a more complete picture of the teacher’s opinions, schools were selected in different geographical areas. Pupil´s level of motivation are described as too low throughout the interviews. Meetings with work- and subject teams are considered as stimulating and important. They could however be utilized in a more efficient way if irrelevant discussions were removed. The teachers do not appreciate the concept of whole days being used for planning. Discussions are often carried out on a general level which makes it hard to implement the results. There is no time for teachers to recover between lessons because other assignments need their attention.

Questions in the survey covered the pupil’s attention on the lectures, if they considered the teachers well prepared and if they studied on their free time. 53 % of the pupils stated that they listened to the lectures and 46 % that they didn´t listen. The most common response to why pupils listened to the lectures were that they learned by doing so, that they liked the subject or that they thought the lectures were interesting. Pupils that did not listen to the lectures could be divided in to two larger groups. A majority of the pupils lacked motivation, interest or concentration because of distractions. The other group of pupils did already understand the topic of the lecture. A vast majority, 89 %, considered the teachers to be well prepared for the lectures. The habit of conducting studies outside school scheduled time could be divided in to four categories (study at home, do not study at home, only pre exam studies and occasionally).

In the bachelor thesis the presented material is analysed and suggestions for improvements are done. In the analyse we come to the conclusion that the teachers work tasks needs to become more efficient to utilize the teacher ability in a more efficient way. We have managed to apply production theories on different work tasks that the teacher perform on a daily basis by comparing theory with data from the empirical study. The next step is to implement suggested ideas of improvement in practise to determine the outcome.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 31 p.
Series
Examensarbete inom industriell produktion, 299
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-159558OAI: oai:DiVA.org:kth-159558DiVA: diva2:785632
Examiners
Available from: 2015-02-03 Created: 2015-02-03 Last updated: 2015-02-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(507 kB)111 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 507 kBChecksum SHA-512
afd200823fc8b5bd8e2f5d8795bab13fd5390983589a502a5459e966ba0531f766d3153f514769d7ef12a6d53745fe92c58e30e698c44a57eeb2aae6ce4b1aab
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Production Engineering
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 111 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 368 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf