Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Bränslereformering – ett sätt att minska utsläppen från lastbilar
KTH, School of Chemical Science and Engineering (CHE).
KTH, School of Chemical Science and Engineering (CHE).
KTH, School of Chemical Science and Engineering (CHE).
KTH, School of Chemical Science and Engineering (CHE).
2012 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Fyra olika rodiumbaserade katalysatorer har undersökts under oxidativ ångreformering (OSR) av diesel för vätgasproduktion. De undersökta katalysatorerna är;

1. Rh-LaCoO

3/Al2O3

2. Rh-CoLaZr

3. Rh-Co/CeO

2–ZrO2

4. Rh-MgO/CeO

2–ZrO2

alla med 1 vikt-% rodium (Rh). Framställningsmetoderna som användes är "incipient wetness impregnation" och "sol-gel". Kristallstrukturerna för katalysator 1 och 2 karakteriserades med hjälp av röntgendiffraktion (XRD). Alla fyra katalysatorerna belades på monolit och testkördes vid 750°C, atmosfärstryck samt molförhållandena O

2/C = 0,45 och H2O/C = 2,5. För att lättare kunna jämföra katalysatorerna hölls reaktionerna långt ifrån fullständig omsättning under de katalytiska testerna. Detta genomfördes genom att använda hög "space velocities"(26 000 h-1).

Resultaten från de katalytiska testerna är baserade på värden från en gaskromatograf som detekterar CO

2, CO, O2 och N2 samt en masspektrometer som detekterar mängden H2. Analysinstrumentet FTIR fungerade inte under de katalytiska testerna, vilket medförde att mängden CH4 och korta kolväten inte kunde analyseras.

Katalysator 3 är den katalysator som presterade bäst tolkat utifrån ett beräknat normaliseringsvärde med CO

2-selektivitet 60 %, kolomsättning 86 % och 33 volym-% H2. Katalysator 3 producerade mest volym-% H2. De övriga tre katalysatorerna presterade likvärdigt. Mängden CO relativt CO2 är en starkt bidragande faktor för ordningen för katalysator 1, 2 och 4. Resultatet kan utifrån beräknade normaliseringsvärden sammanfattas nedan med den katalysatorn med högst normaliseringsvärde till vänster;

Katalysator 3 > Katalysator 1 > Katalysator 2 > Katalysator 4

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , 31 p.
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-159941OAI: oai:DiVA.org:kth-159941DiVA: diva2:787911
Available from: 2015-02-12 Created: 2015-02-12 Last updated: 2015-02-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
School of Chemical Science and Engineering (CHE)
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 72 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf