Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Slutlig ljushet hos eukalyptussulfatmassa blekt av klordioxid
KTH, School of Chemical Science and Engineering (CHE).
KTH, School of Chemical Science and Engineering (CHE).
KTH, School of Chemical Science and Engineering (CHE).
2012 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

ECF blekning av eukalyptussulfatmassa kan ske på flera olika sätt, denna rapport har undersökt hur sista bleksteget D

2 påverkar papperskvalitén i den slutliga produkten. Målet var att hitta de optimala betingelserna för att nå bästa möjliga produkt baserat på slutlig ljushet, slitstyrka och eftergulning såväl som att minimera användandet av kemikalier.

För att hitta dessa optimala betingelser har författarna utfört en rad experiment på färdigblekt eukalyptussulfatmassa för att på så sätt hitta en balans mellan kvalitet och kemikalieanvändning. Det visade sig att ett samband mellan satsning av klordioxid och styrning av pH under reaktionen starkt påverkade resultatet. Vid vilket pH reaktionen i sista bleksteget sker styr inte bara reaktionshastigheten utan även vilka och hur mycket orenheter i form av kromoforer som finns kvar samt slitstyrkan hos slutliga pappret. Vilka kromoforer som bildas och i vilken mängd är centralt för rapporten då det är dessa som utgör ljushetsförsämringen i form av termisk eftergulning.

Det visade sig att blekning med 5kg klordioxid per ton eukalyptussulfatmassa kring pH 4,5 till 5,5 gav bästa papperskvalitet baserat på slutlig ljushet, sulfatmassans viskositet samt arkets ljushetsstabilitet. Provet med dessa betingelser uppfyller kravet för P&W-paper som kräver en ljushet på minst 90,5 % efter termisk eftergulning.

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , 26 p.
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-160155OAI: oai:DiVA.org:kth-160155DiVA: diva2:788966
Available from: 2015-02-17 Created: 2015-02-17 Last updated: 2015-02-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
School of Chemical Science and Engineering (CHE)
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 47 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf