Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kostnadsmodell för elektriska förluster, drift och underhåll samt inmatningstariffer för vindkraftsparker i Sverige
KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Energy Technology, Heat and Power Technology.
2015 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

I början av 2015 fanns 3 040 vindkraftverk installerade i Sverige med en installerad effekt på 5 359 MW. Prognosen är att under 2015 ytterligare installera 222 turbiner och utöka den installerade effekten till 6 037 MW. Elektrisk infrastruktur och nätanslutning representerar 14 % av investeringskostnaden för en vindkraftspark och det är viktigt att det interna elnätet är designat för att minimera kostnader vid installation och för överföringsförluster under parkens operativa livslängd.

Beroende på geografiskt område, anslutande nät och storlek på vindkraftspark finns det olika möjligheter för anslutning och tariffalternativ. Olika tariffalternativ i förhållande till ägandeförhållanden, driftförluster och underhållskostnader har under studien visat sig ha en stor ekonomisk inverkan under vindkraftsparkers operativa livslängd. En modell har byggts i Excell med olika beräkningsverktyg för elektriska förluster, investeringskostnader, DoU kostnader samt tariffalternativ beroende på anslutning. För att testa modellens validitet har en fallstudie genomförts på tre vindkraftsparker av olika storlek och geografisk placering. Resultaten från fallstudien visar att förutsättningarna för de olika parkerna skiljer sig mycket. En av huvudslutsatserna är att för kanal- och punkttariff tas ingen hänsyn till förluster i detalj i tariffen som den inmatade energin orsakar i nätägarens ledningsnät förutom ett procentuellt påslag som görs på effektavgiften i tariffen. Det kan ses i resultaten att det är ofta mycket lönsamt att försöka erhålla punkttariff på grund av att den inte är avståndsberoende och att energiavgiften ofta är fördelaktig även fast överföringsförlusterna ökar. Detta gör att för vindkraftsparker där punkttariff skulle kunna erhållas finns ett stort ekonomiskt incitament att bygga ett internt ledningsnät med lägre spänningsnivå och ökade förluster för att kunna erhålla punkttariff.

Gällande kanaltariff är den för varje anslutning individuell och varierar mycket beroende på villkoren för kanalen i ledningsägarens nät samt geografisk placering av parken.  För att kunna göra tillförlitliga beräkningar av kanaltariffer är det av stor vikt att ha en tidig dialog med nätägaren och skaffa sig gedigen kunskap om vad som ingår i nätbolagets antagna kanal som den producerade energin antas komma att använda av nätägarens nät. Detta för att i ett tidigt skede kunna göra en uppskattning för vilket tariffalternativ som kan bli mest lönsamt för parken. För kanaltariff finns det goda incitament för kraftbolaget att försöka hålla effektavgiften så låg som möjligt genom att göra en bedömning av hur mycket elektrisk infrastruktur som bör ägas internt samt vad konsekvenserna blir ekonomiskt men även gällande risk och interna resurser. En låg effektavgift innebär i elområde 3 & 4 att en producent kommer att krediteras i större utsträckning och i elområde 1 & 2 innebär det att den fasta årliga kostnaden minskar.

Gällande kostnader för driftförluster och underhåll som beräknats i fallstudien kan det ses att kraftbolaget har lägre kostnader för transformatorstationer men ej för ledningar. En slutsats görs från fallstudien att utifrån de parametrar som har tagits i beaktning är det bättre för kraftbolaget att äga det interna elnätet och transformatorstationen, i de fall där det är möjligt. Exportkablar, på grund av de höga överföringsförlusterna är bättre att inte äga då mätpunkten kommer närmare parken och man får betalt för mer energi samt att förlusterna ej tas i beaktning i detalj i tariffen.

Modellen anses fungerar som ett bra och överskådligt verktyg för att kunna jämföra ekonomisk inverkan för anslutningsalternativ, driftförluster, underhåll och möjliga tariffalternativ årligen och över en den operativa livslängden. I ett vindkraftsprojekt är det viktigt att i ett tidigt skede kunna bilda sig en uppfattning om projektets validitet för bedömning huruvida projektet är möjligt att genomföra. Den modell byggts under examensarbetet och som använts för analyserna i fallstudien bedöms kunna bidra till detta kunskaps- och beslutsunderlag.

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 70 p.
National Category
Energy Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-169924OAI: oai:DiVA.org:kth-169924DiVA: diva2:826186
External cooperation
Statkraft AB
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-06-29 Created: 2015-06-24 Last updated: 2015-06-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(3043 kB)203 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 3043 kBChecksum SHA-512
7f48a6053455f84d67fee46bc888fd0d7635a434d98e16d191d68e2004bfd13e807983cace862390210cd8eadc8ecf08efda905ef6840f8f5c4fabd308fea866
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Sundberg, Malin
By organisation
Heat and Power Technology
Energy Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 203 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 313 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf