Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Negativa räntor och dess implikationer på svenska hushåll
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Real Estate and Construction Management.
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Real Estate and Construction Management.
2015 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Negative interest rates and its implications on Swedish households (English)
Abstract [sv]

Uppsatsen besvarar frågeställningen "hur påverkas svenska hushåll av negativ ränta?" i fyra olika teman: sparande, bostadsmarknad & skuldsättning, inkomst och konsumtion. Frågeställningen besvarades tematiskt med hjälp av intervjuer, statistik och olika teoretiska byggstenar.

Sparkonton förblev hushållens vanligaste sparform trots införandet av negativ reporänta. Dock ser vi en förskjutning mot högre riskbenägenhet hos en del hushåll, den kan riskera att bli "den nya normala" om negativa räntor blir bestående. Negativa bankinsättningsräntor kommer sannolikt inte orsaka massiva uttag, eftersom kostnad för kontanthantering är betydligt högre i takt med att Sverige rör sig mot ett kontantlöst samhälle, samt att sparkonton har en fördel att den tillhandahåller likviditet.

Bostadsmarknadspriser påverkas främst av demografiska aspekter som urbanisering och bostadsbrist, samtidigt som skuldsättning ökat. Hushållen erfar först en sänkt bostadslåneränta ifall de har ett bostadslån, men korrelationen mellan reporäntesänkningar och bolånesänkningar har minskat.

Teoretiskt bör hushållens inkomst påverkas positivt av negativ ränta, men lönebilden verkar påverkas av fler faktorer, bland annat yrkesefterfrågan och ekonomiska cykler. En viss förskjutning mellan inflation och löneutvecklingen finns, då lön stiger först efter att inflationsökningar redan skett.

Hushållen har upplevt räntesänkningar som direkt gett effekten att konsumtion sjunkit, men inte ökat nämndevärt till följd av högre disponibel inkomst genom negativ ränta.

Negativ ränta påverkar hushåll, men inte till stor skillnad från väldigt låg ränta, varav räntans passage ner i negativt territorium skapar rädsla, men få hushåll har agerat aktivt inom alla berörda områden som följd. Riksbankens förtroende gällande räntans effektivitet för att pådriva inflation ses även som överdriven.

Abstract [en]

Through the work of this Bachelor Thesis we examine "How Swedish households are affected by negative interest?" in four different themes: savings, housing & debt, income and consumption. The question was answered thematically through interviews, statistics and various theoretical building blocks.

Despite the introduction of negative repo rate, saving deposits remained the most common form of savings of households. However, we see a shift toward higher risk appetite among some households, and there is a risk that it becomes "the new normal" if negative interest rates become permanent. Negative bank deposit rates will most likely not cause massive withdrawals, because the cost of handling cash is considerably higher in line with Sweden is moving toward a cashless society, and also because saving accounts provide liquidity.

Housing market prices are mostly affected by demographic aspects such as urbanization and housing shortage, which increases indebtedness. Mortgages and loans receive a lower interest rate, but the correlation between repo interest rates and mortgage interest rates are becoming weaker.

Theoretically household income should be positively affected by negative interest, but wages are dependent of several factors, such as specific profession demand and economic cycles, and a certain offset between inflation and wage growth exists, as wages first rise after inflation growth occurred.

Lower interest rates directly cause consumption to decline, as the costs fall, but higher disposable income hasn’t caused consumption to rise notably as of yet.

Negative interest rates have effects on the households, but do not give a vast difference from low interest rates. It has caused worries, but few households have reacted actively in all areas concerning households. The Riksbank’s trust in the interest rates efficiency to raise inflation is also seen as exaggerate

Place, publisher, year, edition, pages
2015.
Keyword [en]
Negative interest rates, household, savings, indebtedness, housing market, consumption
Keyword [sv]
Negativa räntor, hushåll, sparande, skuldsättning, bostadsmarknad, konsumtion
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-171929Archive number: 307OAI: oai:DiVA.org:kth-171929DiVA: diva2:844866
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-08-10 Created: 2015-08-10 Last updated: 2015-08-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1406 kB)583 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1406 kBChecksum SHA-512
cda6a93c8bbc37ae1c242da433d6ec8bbdefa8a6584008db02bbc2536a63df71dd98843e7495b93237d6f83a5e3991e22235c91fda199f695c2fae16f04012d1
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Real Estate and Construction Management
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 583 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1219 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf