Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Cargo Bike Pool: A way to facilitate a car-free life?
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering, Environmental Strategies Research (fms).ORCID iD: 0000-0003-1688-7905
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering, Environmental Strategies Research (fms).ORCID iD: 0000-0002-0643-2934
2014 (English)In: Resilience – the new research frontier. Proceedings of the 20th Annual International Sustainable Development Research Conference (ISDRC 2014) Trondheim 18-20 June 2014, Trondheim, 2014, p. 273-280Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

In planning for sustainable cities, there is a need to take into consideration alternative transportation modes and facilitate the use of these, for the types of trips that people tend to use cars for. One way to mitigate car dependency in everyday life could be by using a cargo bike for these types of trips.The purpose of this paper is to map in what ways a specific trial of providing access to a cargo bike pool in a housing association affected both people’s travel habits and how they reimagined the types of trips that could be done at all or done in another way in order to find car-free travel and transportation modes. In this paper we focussed on the residents who actually used the cargo bikes.This qualitative study shows that although many of the residents did indeed lead car-free everyday lives, they got the opportunity to do other types of trips that they had not even thought about beforehand or deemed too difficult to do without a car. The cargo bike proved to fit into the portfolio of sustainable travel modes that facilitate everyday transports. The way that trips are imagined has also changed, that is what a cargo bike can be used to in relation to car, regular bike and public transportation.Having access to a cargo bike through a vehicle pool means that the possibilities to live a car-free everyday life are facilitated and in the long run a sustainable transportation pattern is being put in place.

Place, publisher, year, edition, pages
Trondheim, 2014. p. 273-280
Keyword [en]
cargo bike pool, mobility solution, behaviour change, sustainable transportation
National Category
Sociology Social Sciences Interdisciplinary Social Anthropology
Research subject
Planning and Decision Analysis
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-172043ISBN: 978-82-91917-34-4 (print)OAI: oai:DiVA.org:kth-172043DiVA, id: diva2:845352
Conference
20th International Sustainable Development Research Conference Trondheim 18-20 June 2014
Funder
VINNOVA
Note

QC 20150817

Available from: 2015-08-11 Created: 2015-08-11 Last updated: 2018-03-22Bibliographically approved
In thesis
1. Practice makes perfect?: Sustainable practices with ICT and daily travel
Open this publication in new window or tab >>Practice makes perfect?: Sustainable practices with ICT and daily travel
2015 (English)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

The thesis shows how practice theory can be applied in different ways when exploring how daily life can be supported to become more environmentally sustainable. Ultimately the thesis aims to contribute to new knowledge on how to design policies and interventions that aim at facilitating environmentally sustainable practices.  This thesis argues that practice theory is useful in the field of sustainability research since it offers as point of departure a perspective on human everyday life which decentres focus from individual behaviour and instead looks at how social practices are constructed by integrating and combining material, bodily and mental elements.

The thesis discusses the following questions: i) How can the role of ICT in everyday life be conceptualized from a practice perspective?, ii) How can practice theory be used in order to describe and assess second order environmental effects? and iii) What are the key considerations from a practice perspective when designing social/physical interventions for sustainable mobility?

The papers in this thesis all use practice theory as point of departure but with different outcomes. Practice theory is thus used conceptually, methodologically and analytically. The main conclusions of the thesis are:  Changes in practices due to ICT usage will inevitably have environmental impacts, both negative and positive, and for policy-makers it is imperative to take this into consideration when planning for the future and actively support and facilitate sustainable social practices. Looking at changes in practices due to new ICT usage can be one way to include second order effects in environmental assessments, in this way contributing to a discussion of potential environmental impacts from implementing a new product, application or service.

Interventions, such as a cargo bike pool or restrictive work travel policies, have the potential to change existing practices. However, the potential of these changes, depend on a variety of different factors which are more or less difficult to influence for the individual practitioner such as work location, time schedules, availability of transportation means and modes. Further, it is difficult to foresee exactly how such changes will look and if they sustain in the long run. Finally, it is not necessarily so that an intervention will have the desired outcome that was intended, the outcome might be something else, consequently this means that interventions need to be analysed and assessed from other perspectives, one being a practice perspective.

Abstract [sv]

Denna avhandling visar hur praktikteori (practice theory) kan tillämpas på olika sätt när man ska utforska hur det dagliga livet kan bli mer miljömässigt hållbart. Ytterst syftar avhandlingen till att bidra till ny kunskap om hur man kan utforma strategier och åtgärder som syftar till att stödja miljömässigt hållbara praktiker. Denna avhandling hävdar att praktikteori är användbart inom hållbarhetsforskning eftersom den utgår från de vardagliga praktikerna. Detta ger ett perspektiv på människors vardagsliv som lyfter fokus upp från individens beteende och istället undersöker hur praktiker skapas och omskapas genom de element (material, färdigheter och symbolisk innebörd) som utgör en social praktik.

Avhandlingen behandlar följande frågor: i) Hur kan IKT: s roll i det dagliga livet begreppsliggöras?, ii) Hur kan praktikteori användas för att beskriva och andra ordningens miljöeffekter i miljöbedömningar? och iii) Vilka är de viktigaste överväganden utifrån ett praktikteoriperspektiv vid utformningen av sociala och/eller fysiska åtgärder för hållbar mobilitet?

Artiklarna i denna avhandling utgår från praktikteori, men det teoretiska ramverket används på ett konceptuellt, metodologiskt eller analytiskt vis i de olika artiklarna. De viktigaste slutsatserna i avhandlingen är: Förändringar i till följd av IKT-användning kommer oundvikligen ha miljöpåverkan som kan vara både negativ och positiv.  För beslutsfattare är det viktigt att ta hänsyn till detta när man planerar för framtiden och aktivt stödja och underlätta för hållbara sociala praktiker. Miljöbedömningar behöver kunna hantera och inkludera så kallade effekter av andra ordningen för att kunna bedöma potentiell miljöpåverkan som en ny produkt, program eller en tjänst kan ha. Ett sätt att inkludera andra ordningens effekter i miljöbedömningar kan vara att titta på förändringar i vardagliga praktiker som uppstår vid användning av IKT.

Interventioner och andra typer av åtgärder har potential att förändra befintliga mobilitetspraktiker. Men dessa potentiella förändringar, beror på en rad olika faktorer som är mer eller mindre svårt att påverka för den enskilde utövaren så som arbetsplatsens lokalisering, scheman, tillgång till transportmedel och transportsätt. Vidare är det svårt att förutse exakt hur sådana förändringar kommer att se ut och om de håller i sig i det långa loppet. Slutligen är det inte nödvändigtvis så att en intervention eller annan åtgärd kommer att ha det önskade resultatet som avsågs, utan resultatet kan snarare vara något annat. Detta innebär att insatser och åtgärder måste analyseras och bedömas ur andra perspektiv, till exempel ett praktikteoretiskt perspektiv.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2015. p. 36
Series
TRITA-INFRA-FMS-LIC ; 2015:02
Keyword
Social practice theory, sustainable practices, ICT, mobility, second order effects, cargo bikes, mediated meetings
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Research subject
Planning and Decision Analysis
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-175753 (URN)978-91-7595-735-7 (ISBN)
Presentation
2015-11-11, D2, Lindstedtsvägen 5, Stockholm, 14:15 (English)
Opponent
Supervisors
Funder
VINNOVA
Note

QC 20151023

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-20 Last updated: 2018-01-11Bibliographically approved
2. What is a sustainable everyday life?: Exploring and assessing the sustainability of everyday travel, sharing and ICT.
Open this publication in new window or tab >>What is a sustainable everyday life?: Exploring and assessing the sustainability of everyday travel, sharing and ICT.
2018 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

In a world where the general trend is unsustainable consumption patterns, can sustainable everyday life be enabled? This thesis sought to expand the knowledge base for policies and measures for sustainability, based on the assumption that consumption can be viewed as the outcome of practices in which people engage in their day-to-day life. The thesis addressed the overall aim by examining the following questions: How can information and communication technology (ICT) practices contribute to sustainable everyday practices? How can sharing practices, ICT-based and other, contribute to sustainable everyday practices? and How can travel practices, ICT-based and other, contribute to sustainable everyday practices?

Empirical and conceptual studies revealed that ICT has become a fundamental and integral part of everyday practices and that digitalisation is a tangible material companion with implications for sustainability. ICT changes practices in ways that can be both positive and negative from a sustainability perspective. These second-order effects need to be addressed early when developing ICT solutions/services.

ICT has also contributed to development of the sharing economy, by making sharing easier and scalable. However, although some sharing practices can contribute to overall sustainability, others could display a high potential and risk, simultaneously. It is therefore important to identify and mitigate negative effects and exploit the full potential of sustainable sharing activities from a policy perspective.

Everyday travel is the outcome of people’s social practices. Travel practices are therefore ultimately interlocked with other practices and spatially and temporally structured. It can thus be quite difficult for city dwellers, although not impossible, to fit in new ways of carrying out everyday city travel rather than existing travel practices. New travel practices should be viewed as complementary if there are no other enabling factors at play, such as convenience, pricing, policies and/or infrastructural changes. If some form of policy and/or infrastructural change is introduced, it is possible to change travel patterns and ultimately reduce travel. Here too, ICT could enable changes in travel practices, e.g. through mediated meetings or vehicle sharing. However, for sustainable everyday travel to become widespread, urban planning issues are important. Policy documents and environmental targets can be used proactively to legitimise new policies that enable more sustainable travel practices.

This thesis shows that everyday practices, in a relatively affluent European urban context, contribute greatly to environmental impacts. Hence, how everyday practices are structured, or could be re-structured, is critical for sustainable development. Practices shape, and are shaped, by their socio-material context. This requires an overall, holistic approach, as offered by practice theory and actor-network theory. A holistic approach is crucial from a sustainability policy perspective, as it enables measures that target some, or all, of the different elements (material, meaning, skills) that constitute practice. It may also be crucial for policies addressing temporal and spatial aspects that structure practices, e.g. societal schedules and people’s homes in relation to their workplace. This presents an opportunity that policymakers could further explore and exploit.

Abstract [sv]

Hur kan ett hållbart vardagsliv möjliggöras när ohållbara konsumtionsmönster är den rådande trenden? Det övergripande syftet med denna avhandling är att bidra till kunskapsbasen för åtgärder och policy inom hållbarhet utifrån från antagandet att konsumtion kan förstås som resultatet av de praktiker som människor utför i sitt dagliga liv. Avhandlingen tar sig an syftet genom att undersöka följande frågor; Hur kan Informations och kommunikationsteknik (IKT)-praktiker bidra till hållbara vardagspraktiker? Hur kan delandepraktiker, IKT-baserade och andra, bidra till hållbara vardagspraktiker? Hur kan resepraktiker, IKT-baserade och andra, bidra till hållbara vardagspraktiker?

Genom empiriska och konceptuella studier visar avhandlingen hur IKT har blivit en grundläggande och integrerad del av vardagliga praktiker, och att digitaliseringens konkreta materialitet har hållbarhetskonsekvenser. IKT förändrar vardagens praktiker på sätt som kan vara både positiva och negativa ur ett hållbarhetsperspektiv. De indirekta effekter (effekter av andra ordningen) som dessa nya IKT-praktiker potentiellt kan ha bör adresseras tidigt när nya IKT-lösningar och tjänster utvecklas.

IKT har också bidragit till utvecklingen och spridningen av den så kallade delningsekonomin genom att göra delning av produkter och tjänster enklare och mer skalbar. Även om vissa delningspraktiker skulle kunna bidra till hållbarhet, visar andra på en hög potential och hög risk samtidigt. Det är därför viktigt att identifiera och mildra negativa effekter och möjliggöra en hållbara delningsaktiviteter fulla potential från policyhåll.

Vardagens resor är resultatet av människors sociala praktiker. Resepraktiker är därför starkt sammankopplade med andra praktiker även i tid och rum. Det betyder att det kan vara ganska svårt, men inte omöjligt, för stadens invånare att genomföra dagliga stadsresor på nya sätt i förhållande till redan existerande resepraktiker. Nya reseformer bör ses som kompletterande om det inte finns några andra typer av faktorer som ytterligare möjliggör dem, som exempelvis bekvämlighet, prissättning, policy och/eller infrastrukturförändringar. Om det finns någon form av policy och/eller infrastrukturförändring, finns det möjlighet att ändra resmönster och slutligen minska resan. Även här kan IKT, i form av medierade möten eller fordonstjänster, bidra till förändringar i resepraktik. Men för att hållbara vardagliga resmönster ska bli vanligare, måste särskild hänsyn tas i relation till stadsplanering. Redan existerande policydokument och miljömål kan också användas på ett proaktivt sätt för att legitimera nya policyer som möjliggör mer hållbara reseformer.

Denna avhandling visar att vardagliga praktiker, i en relativt välbärgad europeisk urban kontext, bidrar till en stor del av miljöpåverkan. Hur vardagen är strukturerad, och hur den kan omstruktureras är därför av stor betydelse för en hållbar utveckling. Praktiker formar och formas av de samhälleliga sammanhang som de är situerade i och därför behövs ett övergripande, holistiskt perspektiv, som praktikteori och aktörs-nätverksteori (ANT) erbjuder. Detta perspektiv är särskilt nödvändigt från ett hållbarhetsperspektiv, eftersom det möjliggör åtgärder som riktar sig mot vissa, eller alla, av de olika elementen (material, betydelse, färdigheter) som utgör en praktik. Perspektivet kan också möjliggöra åtgärder och policy som riktar sig mot temporala och rumsliga aspekter som strukturerar praktiker, såsom övergripande samhälleliga scheman och hur och där människor bor i förhållande till sin arbetsplats. Detta är något för beslutsfattare att ytterligare undersöka och använda i framtida policyarbete.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2018. p. 38
Series
TRITA-ABE-DLT ; 181
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Research subject
Planning and Decision Analysis
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-224759 (URN)978-91-7729-709-3 (ISBN)
Public defence
2018-04-12, D2, Lindstedtsvägen 5, Stockholm, 13:00 (English)
Opponent
Supervisors
Note

QC 20180322

Available from: 2018-03-22 Created: 2018-03-22 Last updated: 2018-03-22Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Börjesson Rivera & Henriksson 2014(600 kB)100 downloads
File information
File name ATTACHMENT01.pdfFile size 600 kBChecksum SHA-512
e9011d1d67079d6f2207bb8d425c835c85442b8ae44ec69f1ba634ddb58c8290b19252a0824540a927abb22c15a7758b92769270452b85c43204710d59302260
Type attachmentMimetype application/pdf

Authority records BETA

Börjesson Rivera, MiriamHenriksson, Greger

Search in DiVA

By author/editor
Börjesson Rivera, MiriamHenriksson, Greger
By organisation
Environmental Strategies Research (fms)
SociologySocial Sciences InterdisciplinarySocial Anthropology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 313 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf