Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Projekteringsstyrning för totalentreprenad inom infrastruktur: En studie om faktorer som kan effektivisera projekteringsstyrningen
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Civil and Architectural Engineering.
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Civil and Architectural Engineering.
2015 (Swedish)Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Design Management Within Design Build Projects in Infrastructure : A study of elements intended to increase the management of design (English)
Abstract [sv]

Totalentreprenad är en väletablerad entreprenadform inom byggbranschen. Det har länge använts för att upphandla byggprojekt och medför att totalentreprenören ansvarar för både projekteringen och produktion. Sveriges största beställare, Trafikverket, har nyligen startat en satsning mot att i större utsträckning upphandla sina projekt inom byggande av Sveriges infrastruktur på totalentreprenad. Tidigare har enbart vissa beståndsdelar av projekten varit upphandlade med denna kontraktsform. Förändringen som branschen nu står inför, där Trafikverket ändrat inriktning, syftar till att effektivisera byggprocessen. I och med detta ställs nu högre krav på entreprenörens kompetens att framgångsrikt driva sina projekt. Ansvaret för den omfattande och komplexa projekteringen inom infrastrukturprojekt förskjuts nu från beställare till entreprenör och det åligger entreprenören att driva projektering och produktion på ett effektivt sätt.

Syftet med denna rapport är att påvisa hur en effektivisering av utvalda moment inom projekteringsarbetet kan bidra till en mer produktiv projekteringsprocess för Skanska, samt påvisa vilka brister som via fallstudie identifierats i referensprojektets projekteringsarbete. De moment som valts rör ämnena organisation, kommunikation och styrning. Under processens gång har svar till formulerade frågeställningar sökts genom studier av litteratur, vetenskapliga artiklar och webbsidor. Intervjuer på två referensprojekt har också genomförts, varav enkät även skickades ut till deltagare i projekteringsarbetet för ett av de två referensprojekten.

Slutsatserna, som presenteras i rapportens avslutande delar, är att det finns delar att förbättra i projekteringsarbetet för det huvudsakliga referensprojektet Stenkumla-Dunsjö, vilket utförs av Skanska. Omstrukturering av projekteringsorganisationen, där projekteringsledaren tillåts att ägna sig åt arbetsuppgifter som åligger den rollen, kan leda till en mer effektiv och tydlig styrning av projekteringen. Vidare kan en ansträngning för att i projekteringsarbetet involvera personal med koppling till produktion och låta dem aktivt deltaga i processen genom att inom sitt respektive teknikslag styra tillhörande projektörers arbete. Fortsättningsvis kan kommunikationens inverkan på projekteringsstyrningen inte belysas nog. Projekteringsledningen bör tidigt i processen etablera och befästa vilka kommunikationsvägar som ska nyttjas, och till vilka ändamål de ska användas. Ett modernt verktyg för kommunikation är visuell projektering, som syftar till att effektivisera och öka kommunikationen mellan parterna. Visualisering av projekteringstidplan och frågeställningar som rör projekteringen, kan underlätta för styrningen av denna process. För att knyta an till föregående mening där tidplanering nämndes, bör tidplaneringen ägnas en stor uppmärksamhet. Att detaljera tidplanen för projekteringen underlättar för styrningen av processen, då delmål åskådliggörs och tydligheten då ökar. Om detaljeringen dessutom utförs tillsammans med deltagande projektörer, kan detta åstadkomma en mer sammansvetsad grupp som arbetar mot samma mål. Avslutningsvis kan nämnas att en tydlig målformulering för projektet i allmänhet, och projekteringen i synnerhet, också bidrar till en effektivare projekteringsstyrning. Något att sträva efter i målformuleringen är att målen ska göras enligt SMART-modellen, då uppfylls kraven på att ett mål ska vara tydligt, realistiskt, mätbart och förankrat.

Abstract [en]

Design build is well established in the construction industry. It has been used for a long time in the procurement of construction projects, and the result of this type of contract is that the contractor is responsible for undertaking both the design and construction. Recent changes have been made in the procurement of infrastructure projects by Sweden’s largest client, Trafikverket, which intends to increase the use of design build contracts. Before these changes, only certain parts of their projects were procured with this type of contract. The change in the industry, aims to make the construction process more effective. By doing this, contractors are facing increased requirements in running their projects successfully. The responsibility of the comprehensive and complex design process in infrastructure is now shifted from the client to the contractor and it is within the contractor’s interest to manage the design and construction process in an effective way.

The purpose of this report is to demonstrate how to improve the effectiveness of chosen elements in the design process, and how Skanska can manage the design process in a more productive way. Furthermore, it aims to show flaws identified in the design process of the main case study of this report. The chosen elements in the design process are in the area of organization, communication and management. During the process of answering the formulated questions, studies of literature, scientific articles and web sites have been made. Also, several interviews took place at the studied constructions projects, with staff both from the contractor and the design firms. Lastly, a survey was conducted within one of the case study’s organization gather opinions on the contractor’s management of design.

The conclusions, which are presented in the last parts of the report, is that there are some parts to improve in the design process of the main case study, a project called Stenkumla-Dunsjö managed by Skanska, in this report. Firstly, a restructuring of the management organization, where the design manager is allowed to focus on the duties that comes with the role, can result in a more effective and accurate management of design. Furthermore, the integration of construction in the design process, which originates from the concept of concurrent engineering, allows the contractor to use its knowledge from construction in the early stages of design. This can be made by involving construction managers and allowing them to be design managers as well. Also, the importance of communication cannot be underestimated. In the early stages of the project, the people involved in the design management should establish ways to communicate within the design group. Visual design is a communication tool, with the purpose to increase and make the communication more effective within the group. The visualization of time schedule and current issues may facilitate a more effective management of design. Moreover, the scheduling is a very important part in managing the design process. The schedule should be detailed thoroughly with inputs from members in the design group. This facilitates a clearer image of the design process and when documents are to be delivered. Also, when producing the time schedule together within the design group, this may lead to a more integrated group. Lastly, when formulating goals for the design process, the goals should be SMART, which leads to a specific, realistic, measurable and accepted goal.

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 51 p.
Keyword [en]
Design, Communication, Design Build, Management, Effective, Infrastructure, Concurrent, Visual Design
Keyword [sv]
Projektering, Kommunikation, Totalentreprenad, Styrning, Effektivisering, Infrastruktur, Visuell projektering
National Category
Civil Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-174120OAI: oai:DiVA.org:kth-174120DiVA: diva2:858001
External cooperation
Skanska Sverige AB
Educational program
Bachelor of Science in Engineering - Constructional Engineering and Design
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-10-02 Created: 2015-09-30 Last updated: 2015-10-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(3298 kB)298 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 3298 kBChecksum SHA-512
224097f275b546ae45c500ebf46745a2986c8cd468e043f6d3fd125501a7f18a9679d26065ef71978f14fb9fe83e1de06d8205dae64d909076fd4f02c1e7c48c
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Civil and Architectural Engineering
Civil Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 298 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 376 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf