Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Institutional barriers to organic farming in Centraland Eastern European countries of the Baltic Sea region
Stockholm Resilience Centre, Stockholm University and Mälardalens University, Västerås.
2013 (English)In: Agricultural and Food EconomicsArticle in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

A window of opportunity to promote organic farming is open for the Central andEastern European Countries (CEEC) that joined the EU in 2004. The development oforganic farming has the potential to decrease the amount of nutrient leaching tothe Baltic Sea and could help to stop the environmental degradation of the Sea.However, this requires a diverse set of institutions. This paper explores theinstitutions that are lacking to promote the full development of organic farming inthe CEEC, using Sweden as a baseline reference. A case study approach, formalisedby introducing a set of indicators, has been used to identify the missing institutions.Data have been obtained from a desktop study, including a literature review,interviews and a questionnaire. The case studies partially support previous studiesproposing that the development of organic farming proceeds along six steps:establishment of an organic farming community; establishment of politicalrecognition; establishment of financial support; establishment of non-competitiverelationships between the organic sector and general agricultural institutions;establishment of an organic food market; and development of a discussion andcoordination arena. The results show that market development is the leastdeveloped step and that there is a correlation between higher governmentalengagement and a more developed organic sector.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer Open , 2013.
National Category
Economics and Business
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-187468OAI: oai:DiVA.org:kth-187468DiVA: diva2:930368
Note

QC 20160524

Available from: 2016-05-23 Created: 2016-05-23 Last updated: 2016-05-24Bibliographically approved
In thesis
1. Towards a Sustainable Food System: Entrepreneurship, Resilience and Agriculture in the Baltic Sea Region
Open this publication in new window or tab >>Towards a Sustainable Food System: Entrepreneurship, Resilience and Agriculture in the Baltic Sea Region
2016 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

This thesis compares conventional agriculture and Ecological Recycling Agriculture (ERA) in terms of their environmental and socio-economic effects. Environmental effects include greenhouse gas emissions and energy use, but this analysis focuses on nutrient losses. Socio-economic effects include production, costs and benefits at macro, firm and household level. Comparisons were made at regional (Baltic Sea), national (Swedish) and local (community/municipality) level. At regional level, the main challenge is to make agriculture more environmentally friendly and reduce nutrient losses, while maintaining food production. At national level, the challenges are to shift the product mix towards more vegetables and less meat and to address the geographical division between animal and crop production. At local level, the challenge is to achieve sustainable environmental, economic and social rural development. At regional level, the empirical findings were scaled up to create three scenarios. In one scenario, agriculture in Poland and the Baltic States was transformed to resemble the Swedish average structure and resource use, which gave increased nitrogen and phosphorus surplus and substantially increased food production. Two other scenarios in which agriculture in the entire Baltic Sea area converted to ERA gave reductions in nitrogen surplus and eliminated the phosphorus surplus, while food production decreased or remained stable, depending on the strategy chosen. At national level, the environmental effects of different production methods, transport and different food baskets were compared. A household survey was performed to construct an alternative food basket, which was high in vegetables, low in meat and high in locally produced organic food compared with the average Swedish food profile. It was also 24% more expensive. Food basket content was found to be as important as production method in reducing environmental effects. Local production and processing was less important. At local level, an importer and wholesaler of organic fruit and vegetables and a group of environmentally concerned consumers were studied. The business was found to be resilient, i.e. well-suited to adapt to turbulence, and with a history of being innovative.

Abstract [sv]

I den här avhandlingen jämförs konventionellt jordbruk med ekologiskt kretsloppsjordbruk. Jämförelsen görs med avseende på miljöeffekter och socio-ekonomisk påverkan. Av miljöeffekterna är fokus på läckage av växtnäring men utsläpp av växthusgaser samt energianvändning studeras också. Till de socio-ekonomiska effekterna räknas effekter på produktionsvolym samt kostnader och nyttor på såväl samhälls- som företags- och hushållsnivå. Jämförelsen görs på regional (Östersjöområdet), nationell (Sverige) och lokal (Järna/Södertälje kommun) nivå. På regional nivå är den stora utmaningen att omvandla jordbruksproduktionen i miljövänlig riktning och att minska närsaltsbelastningen samtidigt som produktionen hålls uppe. På nationell nivå är en utmaning att ändra produktionssammansättningen mot mer vegetabilier och mindre kött samt att minska den geografiska uppdelningen av djurhållning och spannmål. På lokal nivå är utmaningen att uppnå en hållbar landsbygdsutveckling ur miljömässigt såväl som ekonomiskt och socialt perspektiv.

Resultat: på regional nivå beräknas miljöpåverkan och påverkan på livsmedelsproduktion i tre olika scenarier. Enligt ett scenario omvandlar Polen och de baltiska staterna sina jordbrukssektorer efter samma struktur och resursanvändning som ett genomsnittligt svenskt jordbruk. Det resulterar i att överskottet av kväve och fosfor i jordbruket ökar med 58% respektive 18% samtidigt som livsmedelsproduktionen ökar betydligt. Två andra scenarier där jordbruket i hela Östersjöregionen ställer om till ekologiskt kretsloppsjordbruk resulterar i reduktion av kväveöverskottet från jordbruket med 47-61% samt att fosforöverskottet elimineras. I de här scenarierna skulle livsmedelsproduktionen minska eller vara i princip oförändrad beroende på vilken strategi som väljs.

På nationell nivå jämförs miljöpåverkan av olika produktionsmetoder, av transporter samt av olika matkassar. En hushållsstudie genomfördes i en grupp miljömedvetna konsumenter för att konstruera en alternativ matkasse. Matkassen innehöll en stor andel grönsaker, en liten andel kött och mycket lokalt och ekologiskt producerad mat jämfört med en genomsnittlig svensk matkasse. Den var även 24% dyrare i inköp. Det visade sig att miljöbelastningen påverkades väl så mycket av matkassens innehåll som av produktionsmetod. Lokal produktion och förädling var inte lika betydelsefullt.

På lokal nivå studerades en grossist och importör av ekologiska frukter och grönsaker samt en grupp av miljöengagerade konsumenter (hushållsstudien ovan). Semistrukturerade intervjuer användes för att studera företaget, som visade sig vara resilient, det vill säga väl förberett för att klara turbulens på marknaden. Företaget karaktäriserades av ekonomisk stabilitet och en tradition av att vara innovativt. Ett exempel är Ekolådan, den första helt ekologisk hemleveransen av frukt och grönsaker i Stockholmsområdet. I den studerade regionen (Södertälje kommun) är efterfrågan på ekologiska livsmedel – från såväl hushåll och företag och andra organisationer som kommunen själv – hög jämfört med övriga Sverige.

EU:s utvidgning innebär en möjlighet till förändrad förvaltning av Östersjön och jordbrukssektorn. En omställning i stor skala till ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle leda till miljöförbättringar. En hållbar förvaltning av Östersjön, något som överenskommits inom ramen för HELCOM, kan inte uppnås samtidigt som jordbruksproduktionen maximeras i länderna runt Östersjön. Jordbruket orsakar betydande externa kostnader. Betalningsviljan för en förbättrad Östersjömiljö är stor vilket motiverar investeringar i ett miljövänligare, hållbart jordbruk. Medlemmarna i HELCOM, däribland Sveriges regering, har såväl ekonomiska som miljömässiga incitament att utnyttja möjligheten som Polens och de baltiska staternas EU-medlemskap innebär.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2016. 100 p.
Series
TRITA-INFRA-FMS, ISSN 1652-5442 ; 2016:02
Keyword
Sustainable agriculture, eutrophication, Baltic Sea, entrepreneurship, resilience, sustainable food system, Hållbart jordbruk, övergödning, Östersjön, entreprenörskap, resiliens, hållbart livsmedelssystem
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Planning and Decision Analysis
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-187361 (URN)978-91-7729-028-5 (ISBN)
Public defence
2016-06-13, Sal L 51, Drottning Kristinas väg 30, KTH, Stockholm, 15:06 (English)
Opponent
Supervisors
Note

QC 20160523

Available from: 2016-05-23 Created: 2016-05-20 Last updated: 2016-06-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1360 kB)5 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1360 kBChecksum SHA-512
5274ab88c7911981d326ea323a82dfc3e97fc12bd6b74fad9add4391751640464724a79eeb0f4f883abfecd84ae2b5c74b208a907465844b32ae2946e56a5480
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

http://www.agrifoodecon.com/content/1/1/5

Search in DiVA

By author/editor
Larsson, Markus
Economics and Business

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 5 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 18 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link