Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Social justice perspectives on energy and climate targets
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering, Environmental Strategies Research (fms).
KTH, School of Computer Science and Communication (CSC), Centres, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Centres, Centre for Sustainable Communications, CESC.
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering, Environmental Strategies Research (fms).
(English)Manuscript (preprint) (Other academic)
Abstract [en]

This paper aims to explore what kind of justice principles are discussed and applied on energy and climate targets in different contexts and on different scales.  We achieve the aim by reviewing a selection of energy and climate targets as well as allocation principles that are in use or could be considered in energy and climate policy and planning.  We include examples of targets in official documents at different geographical and institutional levels, as well as targets promoted by NGOs and research publications. On local and regional levels the focus is on Sweden. Examples of justice principles were sought for in the same literature and documents, and additional perspectives were found in scientific literature. The justice approaches were analysed and categorised in accordance with theoretical perspectives of justice, regarding who is the receiver, what is distributed and according to what principle. Based on our review, we found that the official climate and energy targets did not to any great extent include or consider justice perspectives, particularly not on sub EU levels. Besides, when justice is addressed, it is often vaguely formulated. There are however more concrete suggestions in the scientific literature. We conclude that justice perspectives need to be applied to climate targets, and that the chosen perspectives should be formulated in a concrete and explicit manner. This way they can be scrutinised and discussed, and eventually implemented in order to achieve transformation towards halted climate change that is also just.

National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-191515OAI: oai:DiVA.org:kth-191515DiVA: diva2:957108
Funder
Swedish Research Council FormasSwedish Energy Agency
Note

QC 20160901

Available from: 2016-09-01 Created: 2016-09-01 Last updated: 2016-09-05Bibliographically approved
In thesis
1. Sustainability goals combining social and environmental aspects
Open this publication in new window or tab >>Sustainability goals combining social and environmental aspects
2016 (English)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

This thesis examines how to take into account both environmental and social sustainability goals to be used in scenarios or in policymaking.

In paper I, we select four sustainability goals that have to be fulfilled by 2050 in normative future scenarios for Sweden in a degrowth context. Two goals address ecological challenges, climate change and land use issues specifically. The other two goals address social issues and deal with participation and influence in society as well as resource security and distribution. The environmental goals will require significant reductions in greenhouse gas (GHG) emissions and land use compared to today's levels. The social goals are within reach today, although the degree of fulfillment differs across different groups in society.

In paper II, we review existing and suggested climate or energy targets at a global, national and local scale and search for justice perspectives or for proposals for such perspectives. We find that the justice aspect is not explicitly formulated in existing climate and energy targets and that, the community of justice i.e. the receivers of benefits or burdens, in our reviewed examples, is limited to human beings, thereby excluding all other living beings.

In paper III, we assess how four different backcasting scenarios for land use in a Swedish context, all of which fulfil a climate target of zero CO2 emissions in 2060, impact on other sustainability goals. We conduct a goal conflict analysis between the chosen climate goal and the other Swedish environmental goals, the gender equity goals and the public health goal. We find that there are more potential goal conflicts in scenarios with no global climate agreement.

From the results of all three papers, I then discuss several aspects that have to be taken into account when setting goals, such as the major uncertainties associated with long-term goals, the elusiveness, the normativity of goals and the need to separate goals from the means to achieve the goals.

Abstract [sv]

Utsläpp av växthusgaser (GHG) och andra miljöproblem, såsom förlust av biologisk mångfald, markanvändning och övergödning av sötvatten och marina kustekosystem, är stora utmaningar för mänskligheten. De planetära gränser för dessa områden har redan överskridits. Av de 16 svenska miljömålen för 2020, vars syfte är att lösa dessa ödesfrågor, bedöms bara ett – "Ett skyddande ozonskikt" – uppnås i tid. Vad gäller sociala mål på global nivå fram till 2015 – FN:s Milleniemål – har visserligen betydande framsteg gjorts på en del områden, t.ex. jämställdhet i utbildningen, men utfallet skiljer sig mellan länder och inom länder med avseende på socioekonomisk grupp och kön.

Denna avhandling undersöker hur man kan ta hänsyn till både miljömässiga och sociala hållbarhetsmål som ska användas i framtidsscenarier eller som underlag till beslutsfattande.

I artikel I väljs fyra hållbarhetsmål i en tvärvetenskaplig process. Målen ska uppfyllas 2050 i s.k. normativa framtidsscenarier (backcasting) för Sverige i en kontext av nedväxt eller låg tillväxt. De två första målen handlar om klimatförändringar och markanvändningsfrågor. De två andra är sociala mål och omfattar delaktighet och inflytande i samhället samt tillgång till resurser och fördelning av dessa. För att uppnå de valda miljömålen, kommer drastiska minskningar av växthusgasutsläpp (GHG) och markanvändning att behövas, jämfört med dagens situation. Båda de sociala målen är inom räckhåll i dag, även om graden av uppfyllelse skiljer sig mellan olika grupper i samhället.

I artikel II genomförs en kvalitativ dokumentanalys för att samla information om befintliga och föreslagna klimat- och energimål på global, nationell och lokal nivå. Vi letar också efter rättviseperspektiv i befintliga klimat- och energimål samt förslag till sådana perspektiv i föreslagna mål i den vetenskapliga litteraturen liksom i rapporter från miljöorganisationer. En slutsats är att rättvisa inte är uttryckligen formulerat i befintliga klimat- och energimål. Vi använder en teoretisk ram för social rättvisa som skiljer mellan vem som ger och får det som fördelas, vad som fördelas (rättvisevaluta) och hur det fördelas (distributionsprinciper). Utifrån vår analys fann vi att en egalitär princip används för de flesta föreslagna målen, exempelvis för globala mål om utsläpp av växthusgaser per capita. Samtliga av de granskade målen omfattar endast rättvisa mellan människor och exkluderar därmed andra levande varelser.

I artikel III analyserar vi hur fyra olika backcastingscenarier för markanvändning i ett svenskt sammanhang år 2060 påverkar andra hållbarhetsmål när ett klimatmål om noll CO2-utsläpp är uppfyllt. Med hjälp av en matris gör vi en målkonfliktanalys med de övriga svenska miljömålen, jämställdhetsmål och mål för folkhälsan med dess 11 tillhörande målområden. Analysen visar att de potentiella målkonflikterna är fler i scenarier utan globalt klimatavtal. Detta beror främst på att vissa miljöfrågor måste behandlas på global nivå, samt att minskningen i miljöpåverkan kommer att bero på åtgärder som inte bara vidtagits i Sverige utan också globalt.

Utifrån dessa tre artiklar diskuterar jag sedan olika aspekter som måste beaktas vid fastställandet av mål. Eftersom hållbarhetsmål är långsiktiga och kännetecknas av en hel del osäkerhet diskuterar jag behovet av att sätta upp "försiktigt utopiska mål" (cautiously utopian goals), det vill säga mål som kan vara omöjliga att uppnå, men möjliga att närma sig. Sådana mål kan få till stånd de djupgående förändringar som krävs för en hållbar och rättvis framtid samtidigt som de är acceptabla för de intressenter som berörs. Mål är ofta otydliga vad gäller vad som ingår eller inte. Vad gäller klimatmålen, exempelvis, är det ofta otydligt huruvida utsläpp från handel är inkluderade eller ej och vilket referensår en viss utsläppsminskning baseras på. Sådana avgränsningar bör synliggöras och helst diskuteras med avseende på hur de kan påverka till exempel andra länders utsläppsminskningar. Det finns också ett behov att skilja mål från medel för att uppnå målen, eftersom det gör det möjligt att formulera mål som kan uppnås på olika sätt. Ekonomisk tillväxt ses ofta som ett mål i sig, såsom i FN:s nya hållbarhetsmål (SDGs). Tillväxt borde dock betraktas som ett rent verktyg för att uppnå egentliga mål rörande, exempelvis, välbefinnande. Mål är också normativa och återspeglar både olika kulturella och etiska perspektiv på vad en god hälso- och sjukvård eller bostadsstandard bör vara. De underliggande värdena bör därför också synliggöras och ifrågasättas. Både inter- och intragenerationella rättviseperspektiv bör göras mer konkreta och tydliga så att sådana frågor kan följas upp. En bra start kan vara att förutom ett territoriellt perspektiv börja använda ett konsumtionsperspektiv vid upprättandet av klimat-eller markanvändningsmål, då effekten av vår konsumtion på andra länders miljö och hälsa har ökat under de senaste årtiondena.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2016. 47 p.
Series
TRITA-INFRA-FMS, ISSN 1652-5442 ; 2016:01
Keyword
Sustainability goals, goal conflicts, trade-offs, environmental justice, backcasting, future scenarios, climate and energy targets., Hållbarhetsmål, målkonflikter, miljörättvisa, backcasting, framtidsscenarier, klimat och energimål.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Planning and Decision Analysis
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-191524 (URN)978-91-7729-095-7 (ISBN)
External cooperation:
Presentation
2016-09-30, V1, Teknikringen 76, Stockholm, 13:00 (English)
Opponent
Supervisors
Projects
Beyond GDP Growth
Funder
Swedish Research Council Formas
Note

QC 20160901

Available from: 2016-09-01 Created: 2016-09-01 Last updated: 2016-09-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

The full text will be freely available from 2016-12-30 13:09
Available from 2016-12-30 13:09
The full text will be freely available from 2016-12-30 13:09
Available from 2016-12-30 13:09
The full text will be freely available from 2016-12-30 13:09
Available from 2016-12-30 13:09

Search in DiVA

By author/editor
Svenfelt, ÅsaHöjer, MattiasFauré, Eléonore
By organisation
Environmental Strategies Research (fms)Centre for Sustainable Communications, CESC
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 3 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link