Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Cavitation in strained polyethylene/aluminium oxide nanocomposites
KTH, School of Chemical Science and Engineering (CHE), Fibre and Polymer Technology. (Polymeric Materials)
KTH, School of Chemical Science and Engineering (CHE), Fibre and Polymer Technology, Polymeric Materials.
KTH, School of Chemical Science and Engineering (CHE), Fibre and Polymer Technology, Polymeric Materials.
Deutsches Elektronen-Synchrotron (DESY).
Show others and affiliations
(English)In: European Polymer Journal, ISSN 0014-3057, E-ISSN 1873-1945Article in journal (Refereed) Submitted
National Category
Textile, Rubber and Polymeric Materials
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-192569OAI: oai:DiVA.org:kth-192569DiVA: diva2:970986
Funder
Swedish Foundation for Strategic Research , EM11-0022
Available from: 2016-09-15 Created: 2016-09-15 Last updated: 2016-09-15
In thesis
1. Polyethylene – metal oxide particle nanocomposites for future HVDC cable insulation: From interface tailoring to designed performance
Open this publication in new window or tab >>Polyethylene – metal oxide particle nanocomposites for future HVDC cable insulation: From interface tailoring to designed performance
2016 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Low-density polyethylene (LDPE) nanocomposites containing metal oxide nanoparticles are considered as promising candidates for insulating materials in future high-voltage direct-current (HVDC) cables. The significant improvement in dielectric properties compared with unfilled polymer is attributed to the large and active interface between the nanoparticles and the polymer. The nanoparticles may also initiate cavitation under stress and potential accelerated aging risks due to the adsorption and inactivation of the protecting antioxidants. This study is focused on the possibilities of achieving well-balanced performances of the polyethylene nanocomposites for HVDC insulation via tailoring the particle interface in the nanocomposites.

A facile and versatile surface coating method for metal oxide particles was developed based on silane chemistry. The developed method was successfully applied to 8.5 nm Fe3O4, 25 nm ZnO and 50 nm Al2O3 particles, with the aim to develop uniform coatings that universally could be applied on individual particles rather than aggregates of particles. The surface properties of the coatings were further tailored by applying silanes with terminal alkyl groups of different lengths, including methyl (C1-), octyl (C8-) and octadecyl (C18-) units. Transmission electron microscopy, infrared spectroscopy and thermal gravimetric analysis confirmed the presence of uniform coatings on the particle surface and importantly the coatings were found to be highly porous.

The capacity of metal oxide particles to adsorb relevant polar species (e.g. moisture, acetophenone, cumyl alcohol and phenolic antioxidant) was further assessed due to its potential impact on electrical conductivity and long-term stability of the nanocomposites. The oxidative stability of the nanocomposites was affected by the adsorption of phenolic antioxidants on particles and transfer of catalytic impurities (ionic species) from metal oxide particles to polymer matrix. It was found that carefully coated metal oxide particles had much less tendency to adsorb antioxidants. They could, however, adsorb moisture, acetophenone and cumyl alcohol. The coated particles did not emit any destabilizing ionic species into the polymer matrix. 

The inter-particle distance of the nanocomposites based on C8-coated nanoparticles showed only a small deviation from the ideal, theoretical value, indicating a good particle dispersion in the polymer. Scanning electron microscopy of strained nanocomposite samples suggested the cavitation mainly occurred at the polymer/nanoparticles interface. The microstructural changes at polymer/nanoparticle interface were studied by small-angle X-ray scattering coupled with tensile testing. The polymer/nanoparticle interface was fractal before deformation due to the existence of the bound polymers at the nanoparticle surface. Extensive de-bonding of particles and cavitation were observed when the nanocomposites were stretched beyond a critical strain. It was found that the composites based on carefully coated particles showed higher strain at cavitation than the composites based on uncoated particles. The composites based on C8-coated nanoparticles showed the largest decrease in electrical conductivity and the lowest temperature coefficient of the electrical conductivity among the composite samples studied.

Abstract [sv]

Nanokompositer av polyeten anses vara de mest lovande materialen för isolering av framtidens högspänningskablar (HVDC-kablar). De avsevärda förbättringarna i dielektriska egenskaper jämfört med ren polyeten kan härledas till den stora aktiv nanopartikelytan som existerar mellan partiklarna och polymermatrisen. Tillsatsen av nanopartiklar till polymeren kan dock även leda till ojämn spridning av partiklarna, där aggregat kan fungera som startpunkter för bildning av hålrum som skapas vid partikelytorna då materialen utsätts för mekaniska påfrestningar, samt accelererad åldringsbenägenhet på grund av potentiell lokal ansamling polyetens stabilisatorer vid partikelytorna. Detta arbete har fokuserats runt möjligheterna att skapa nanokompositer för HVDC-isolering med optimerad prestanda som relaterad till partikelytorna i nanokompositerna.

En metod för ytbehandling av metalloxidpartiklarna har utvecklats utifrån silankemi med fokus på användarvänlighet. Metoden tillät framgångsrik kondensering av silaner på 8.5 nm Fe3O4, 25 nm ZnO and 50 nm Al2O3 partiklar, och resulterade ytmodifiering av individuella partiklar snarare än aggregat. Ytegenskaperna hos partiklarna kunde därefter skräddarsys till att innefatta olika funktionella alkylgrupper med varierande längder från metyl (C1-), octyl (C8-) till octadecyl (C18-) enheter. Mikroskopi, infraröd spektroskopi samt termogravimetrisk analys bekräftade ytmodifieringarna resulterade i jämntjocka ytbeläggningar av individuella partiklar, medan molekylsimuleringar och densitetsvärden avslöjade att ytbeläggningarna visade hög porositet.

Metallpartiklarnas förmåga att adsorbera polära molekylstrukturer (fukt (H2O), acetofenon, kumylalkohol och fenoliska antioxidanter) utvärderades på grund av dess möjliga inverkan på elektrisk ledningsförmåga och långtidsstabilitet hos nanokompositerna. Stabiliteten gentemot oxidations visade sig var påverkad av adsorptionen av antioxidanter på partikelytorna, samt migration av katalyserande orenheter från partiklar till polymermatris. De modifierade partiklar var dock mindre benägna att adsorbera antioxidanter, men visade fortfarande adsorption av fukt, acetofenon och kumylalkohol. De ytmodifierade partiklarna bedömdes därför mindre benägna att inverka negativt på stabiliteten hos polymermatrisen.

Partikelavstånden mellan partiklarna i kompositerna baserade på C8-funktionaliserade nanopartiklar visade sig endast avvika obetydligt från det beräknade teoretiska värdet, vilket indikerade närmast en ideal dispergeringen av partiklarna. Svepelektronmikroskopi (SEM) av kompositer som utsatts för töjning visade att hålrumsbildningen främst uppstod i gränsytan mellan polymer/nanopartiklar. Förändringar av mikrostrukturen hos kompositerna studerades även med långvinkelröntgen (SAXS - small-angle X-ray) i kombination med dragprovning. Gränskiktet mellan polymer och nanopartikel hade en fraktalstruktur före deformationen på grund av närvaron av bunden polymer på nanopartikelytan. Sprickbildningen och utvecklingen av hålrum runt partiklarna kunde mest tydligt observeras när kompositerna hade sträckts mer än till en viss kritisk töjningsgräns, vilket även bekräftade att hålrumsbildningen uppstod vid högre töjningsvärden då partiklarna var ytmodifierade, i jämförelse med omodifierade partiklar. Kompositerna som framställts med C8-funktionalisering av nanopartiklarna visade den största sänkningen av ledningsförmågan och den lägsta temperatur koefficienten i elektrisk ledningsförmåga bland samtliga kompositer som utvärderats.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2016. 48 p.
Series
TRITA-CHE-Report, ISSN 1654-1081 ; 2016:28
Keyword
HVDC, electrical insulation, core-shell nanoparticles, surface modification, silane chemistry, nanocomposites, polyethylene, adsorption, long-term stability, interface, particle dispersion, cavitation, conductivity, HVDC, elektrisk isolation, ytmodifiering, silankemi, nanokompositer, polyeten, adsorption, långtidsstabilitet, ytskikt, partikeldispergering, kavitation, ledningsförmåga
National Category
Textile, Rubber and Polymeric Materials
Research subject
Fibre and Polymer Science
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-192355 (URN)978-91-7729-054-4 (ISBN)
External cooperation:
Public defence
2016-09-30, F3, Lindstedtsvägen 26, Stockholm, 10:00 (English)
Opponent
Supervisors
Funder
Swedish Foundation for Strategic Research , EM11-0022
Note

QC 20160915

Available from: 2016-09-15 Created: 2016-09-09 Last updated: 2016-09-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Fibre and Polymer TechnologyPolymeric Materials
In the same journal
European Polymer Journal
Textile, Rubber and Polymeric Materials

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 34 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link