Projektet Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet har genomförts av Kulturlandskapet i Fjällbacka i samarbete med KTH/A, GU samt SLU och med bidrag från Riksantikvarieämbetets FoU-anslag. Projektet har bestått av tre delar. En första del utgjordes av en faktagenomgång som omfattade begreppsanalys och juridisk analys, vilka tillämpades i fyra fallstudier. Del två utgjordes av testbäddar/workshoppar där begrepp, analysmodellen och fallstudierna låg till grund för vidare diskussioner och analyser. Slutligen har en konferens arrangerats där resultaten från projektet presenterats och diskuterats. På konferensen presenterades också flera exempel på kommunal planering som inbegriper kompensation av kulturmiljövärden.
I föreliggande rapport sammanfattas resultaten från dessa tre delar. Projektets slutsatser baserade på erfarenheter från fallstudier, workshoppar och konferens är att:
• Det saknas professionell och rättslig praxis för arbete med kompensation vid påverkan på kulturmiljöer.
• I kommunal planering har former för kompensation utvecklats genom olika typer av avtalslösningar.
• Vissa av dessa kommunala praktiker går längre än lagstiftningen och arbetar med balansering som princip.
• Kompensationsåtgärder behöver ges en tydligare koppling mellan värde/betydelse och själva åtgärden.
• Kvalitativa värden, som kulturmiljövärden, behöver behandlas tidigt i en planprocess, så att en prissättning av hänsynskrav och eventuella kompensationskrav kan ske på ett jämställt sätt.
• Transparensen i planprocessen behöver förstärkas.
• Gällande juridiska styrmedel fungerar dåligt och behöver justeras.
• Landskapskonventionen behöver implementeras i svensk lagstiftning.
• Utifrån detta utkristalliseras ett antal kunskapsbehov och behov av lagändringar:
- Erfarenheter från kommunala praktiker behöver studeras och utvecklas till en gemensam grund.
- Råd och beskrivning av processen för kompensation i planer och projekt.
- Utbildning i de juridiska förutsättningarna för kompensationskrav.
- Utveckling av de nationella målen avseende kulturmiljö och landskap.
- Förändrad lagstiftning behövs avseende möjlighet till kompensation enligt plan och bygglagen.
- Balansering bör tillämpas som grundläggande princip för miljölagstiftningen.