Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 2128
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aasgaard, Peter Wilhelm Valerius
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    En gate2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [no]

    Kort beskrivelse av prosjektet:

    Oppgaven har vært å tegne et samlingshus for et antall omgivende videregående skoler. Ved å sentralisere ulike funksjoner som bibliotek, sosiale arealer og matsal fungerer huset som et felles læresenter for elevene. 

    I en tidlig fase fant jeg ut at jeg ville fokusere på å gjøre huset tilgjengelig for offentligheten slik at det ikke blir stående tomt utenom skoletidene. Dette ville jeg uttrykke både i form og i tolking av programmet.

    Så hvordan viser man at en bygning er åpen for alle i form? Jeg valgte å ta inspirasjon fra det mest offentlige jeg kjenner til, nemlig det offentlige rommet. Det jeg anser som spesielt med dette er at rommet bare fortsetter og fortsetter og består ikke av stengte vegger som man ofte finner i konvensjonelle bygninger. Ved å la gulvet være sammenhengende gjennom hele huset oppnås et interiør som jeg tror kan oppfattes som et offentlig rom. Jeg forsterket denne opplevelsen ved å koble gulvet til fjellet som grenser til tomten og huset ble dermed en offentlig vei per definisjon. 

    Hvordan fungerer interiøret? En utfordring har vært å definere rom når konseptet er at det skal være helt åpent. Derfor har jeg valgt ut fire parametere for å definere funksjonene: Møbler, et flatt gulv, dobbel takhøyde og til slutt det stengte rommet (se diagram, romdefineringer, s. 5).

    Hvilken rolle spiller programmet i konseptet? Flere av funksjonene i programmet var hva man ofte tenker på som soner kun for ansatte, som for eksempel administrasjon, rengjøring og kjøkken Jeg valgte å utfordre denne ideen og gjøre det slik at disse funksjonene ble tilgjengelige for folk flest. Gjennom et internt bookingsystem kan selv de som ikke er elever anvende huset og dets muligheter. For eksempel kan man booke, utenom skoletider, kjøkkenet for å lage mat i større volumer, black boxen for å holde en forestilling, et singelrom som kontor, et konferanserom for lesesirkelen på søndager, det multifunksjonelle torget for en bryllupsfest, osv.

    Hva oppnår man ved å koble huset med Enskede Gård? I planprogrammet står det: ”Stockholms ytterstad har till stor del vuxit fram etappvis och resulterat i stadsdelar som sinsemellan skiljer sig åt, men som i

    sig själva har ett homogent bostadsbestånd med likartade typologier

    och prisnivåer. (...) Slakthusområdet, som är tänkt att omvandlas under drygt ett decennium, är en del av denna utveckling. (...) En mer

    differentierad prisbild och lägre hyresnivåer finns att hitta i det

    befintliga beståndet, vilket gäller både bostäder och lokaler. Därför

    spelar programmets ambition att koppla samman Slakthusområdet

    med omkringliggande stadsdelar en viktig roll i att minska den

    geografiska segregationen mellan de olika områdena och skapa en

    funktionell helhet av dagens separata delar”. Utover dette ligger Lindeparken gymnasiesärskola i området og kan med grepet ta del av læresenterets tilbud. 

    Materialer? Ved å bruke materialer som ofte forekommer i et byrom kan følelsen av et offentlig og åpent rom forsterkes. I huset forekommer derfor stein, asfalt, betong, glass og stål. I tillegg har jeg fokusert på å la grensen mellom ute og inne defineres kun med glass samtidig som den dras inn ved den offentlige veien. Utover dette har jeg latt de rommene som er stengte få en varmere karakter, slik at de blir som små hus man går inn i, fra gaten.

  • 2.
    Abarkan, Abdellah
    KTH, Tidigare Institutioner, Arkitektur.
    Reshaping regional planning: A northern perspective2004Ingår i: European Urban and Regional Studies, ISSN 0969-7764, E-ISSN 1461-7145, Vol. 11, nr 2, s. 180-181Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 3.
    Abshirini, Ehsan
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Geodesi och geoinformatik.
    Koch, Daniel
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Visibility Analysis, Similarity and Dissimilarity in General Trends of Building Layouts and their Functions2013Ingår i: Proceedings of Ninth International Space Syntax Symposium / [ed] Young Ook Kim, Hoon Tae Park, Kyung Wook Seo, Seoul: Sejong University Press , 2013, s. 11:1-11:15Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Visibility analysis is one of the key methods in space syntax theory that discusses visual information conveyed to observers from any location in space that is potentially directly visible for the observer without any obstruction. Visibility – simply defined as what we can see – not only affects the spatial function of buildings, but also has visual relation to the perception of buildings by inhabitants and visitors. In this paper we intend to present the result of visibility analysis applied on a sample of building layouts of different sizes and functions from a variety of places of periods. The main aim of this paper is to statistically explore the general trends of building layouts and show if and how visibility properties such as connectivity, clustering coefficient, mean depth, entropy, and integration values can make distinctions among different functions of buildings. Our findings reveal that there are significant correlation coefficients among global properties of visibility in which we consider the mean value of properties, a similarity suggesting that they are not intensively manipulated by architecture. On the other hand, there are correlations although less so than the previous, still significant among local properties of visibility in which we consider the (max-min) value of properties, suggesting that social, cultural or other physical parameters distinguish buildings individually. We also show that functions such as ‘museum’ and ‘veterinary’ are relatively well-clustered, while functions such as ‘ancient’ and ‘shopping’ show high diversity. In addition, using a decision tree model we show that, in our sample, functions such as ‘museum’ and ‘library’ are more predictable rather than functions such as ‘hospital’ and ‘shopping.’ All of these mean that – at least in our sample – the usability and applicability of well-clustered and well-predicted functions have been predominant in shaping their interior spaces; vice versa, in well-diverse and unpredicted functions, the pragmatic solutions of people’s daily life developed in material culture affect the visual properties of their interior spaces.

  • 4.
    Abshirini, Ehsan
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Geoinformatik.
    Koch, Daniel
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Legeby, Ann
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Flood hazard and its impact on the resilience of cities: An accessibility-based approach to amenities in the city of Gothenburg, Sweden2017Ingår i: Proceedings - 11th International Space Syntax Symposium, SSS 2017, Instituto Superior Tecnico, Departamento de Engenharia Civil, Arquitetura e Georrecursos , 2017, s. 36.1-36.15Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the wake of climate change and its impact on increasing the number and intensity of floods, adaptability of cities to and resistance against the flood hazard is critical to retain functionality of the cities. Vulnerability of urban infrastructure and its resilience to flooding from different points of view have been important and worth investigating for experts in different fields of science. Flood hazards as physical phenomena are influenced by form of the cities and thus the magnitude of their impacts can be intensified by urban infrastructures such as street networks and buildings (Bacchin et. al, 2011). In this paper, we aim to develop a method to assess the resilience of a river city (the city of Gothenburg in Sweden), which is prone to flood events, against such disturbances and find out how the city reacts to river floods and to what extent the city retains its accessibility to essential amenities after a flood occurs. To do so, collecting required data; we, firstly, simulate flood inundation with two different return periods (50 and 1000 years) and then the impact areas overlay on the street networks. Evaluating the resilience of the city, syntactic properties of the street networks before and after flooding are measured at different scales. Additionally, accessibility and the minimum distance of the street networks to essential amenities such as healthcare centers, schools and commercial centers, at a medium distance (3 Km) is examined. The results show that flooding influences the city configuration at global scale more than the local scale based on comparison of syntactic properties before and after flooding. However, the results of accessibility and the minimum distance show that the impact of flooding on the functionality of the city is more limited to the riparian areas and the city is not affected globally.

  • 5.
    Adalmundsson, Magnus
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Connecting with the Elements: - Geothermal Bath House, Nesjavellir, Iceland2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett Geo-termal badhus som använder överskottsenergi från ett närliggande geo-thermal kraftverk.  Under processen där man förvandlar värme till elektricitet, enorma mängder termisk energi slösas bort, ska man använda den energin, måste detta göras på plats.

    Under gestaltningsprocessen närhet till natur och dess material har varit en stark utgångspunkt.  Närkontakt med omgivande natur ska kunna upplevas ifrån olika genomgångspunktar i byggnaden.

    Syftet har varit att reflektera både isländsk badkultur och hitta inspiration ifrån isländsk natur, användning av lokalt material och förmedla dess upplevelse till besökaren.

    Följande utgångspunktar har varit i fokus:

    Natur - Byggnaden befinner sig i öppet landskap, detta innebär ett stort ansvar.  Granskning av gränser mellan arkitektur och natur.  Sammanfoga och simulera det ytterligare och reflektera upplevelser inåt genom sekvenser när man tar sig genom programmet.  Utmana olika sinnen.

    Materialitet - Island är fattigt med traditionella byggnadsmaterial, ändå finns det gott om alternativa byggnadsmaterial.  Genom granskning av olika vulkaniska ämnen, både estetiska och praktiska egenskaper finns att ta reda på.  Vilka är deras fördelar och nackdelar.

    Energi - Användning av överskottsvärme, granskning av energiprocessen, tillgänglighet av energi (mängder) och metoder hur den kan på bästa sätt användas.

  • 6.
    Adamovich, Andrey
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Adaptive Envelope: Contemporary center of visual arts in Frihamnen2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The main idea of my thesis work is to deal with the problem of an adaptive reuse of an existing building, which has been designed many years ago and now lost its function. And the way I am approaching this - is through the idea of infection.  What if an existing building becomes infected by new purposes and qualities, and if so then how this move could be performed and realized?

    Unlike the majority of the adaptive reuse projects, mine has at its core the idea of introducing new feathers and elements in the way that it’s natural and a bit illusive, without contrasting the newly added to already existed. My goal is not to reveal this materiality difference. What I’m presenting today is a completely new envelope but from the inside you still can see this repetition of circular forms and understand that these are the same silos, which at some point were deformed in order to perform a different functions.

  • 7.
    Adamsson, My
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Urban Buildning, Kungsholmen2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Västra Kungsholmen expanderar snabbt och det byggs mycket nya bostäder och majoriteten av de nyinflyttade är barnfamiljer. Tidigare bestod området av industrier och stora kontorskomplex som nu blandas med det nybyggda. Strukturen i området är just nu ganska svårdefinierad, och man märker tydligt att det inte är ”klart” utan att det känns lite öde på vissa platser.

    Byggnaden ligger precis ovanpå tunnelbaneuppgången för att behålla så mycket av parken som möjligt. Den ska möta både gatan och parken med offentliga lokaler som ska bjuda in inte bara de som bor i byggnaden utan även andra som bor i området ska kunna ta del av. Stockholm behöver bostäder, speciellt unga som är den grupp som har allra svårast att hitta ett boende. På Kungsholmen överlag så finns det inte så många lägenheter för unga. Strandpromenaden vid Hornsbergsstrand ligger bara ett stenkast bort så området skiftar verkligen snabbt i känsla och uttryck. Byggnaden består av fem ”bostadsvolymer” och en kärna som blir till mötesplatsen i huset. Kärnan blir platsen för de kollektiva delarna, som till exempel kök, tvätt, verkstad, musikstudio och uteplats. Alla som bor i huset kan röra sig fritt mellan planen och utnyttja alla gemensamma ytor som finns, det skapar en rörelse i byggnaden och leder förhoppningsvis till att man vet precis vilka man bor granne med. Trapphuset blir central och rummet runt den programmeras för både kommunikation och som mötesplats.

  • 8.
    Adriasola Orellana, Renato
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Boendet där emellan2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De senaste decennierna har det blivit allt tydligare att utbudet på bostadsmarknaden inte matchar efterfrågan. Främst den rådande bristen på bostäder, men också för de bostäder som alla slåss om i huvudsak är byggda utifrån hur Sverige såg ut för 40–50 år sedan. Dagens familjer och deras behov ser inte lika dana ut som när bostäderna byggdes. Bostadsmarknaden måste följa samhällets utveckling och vara villiga att satsa på nytänkande. I mitt examensarbete vill jag visa på hur ett sådant boende skulle kunna se ut.

  • 9.
    Aejmelaeus-Lindström, Petrus
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    FAD* for Stadsgårdskajen2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    FAD* för Stadsgårdskajen

    Återinförande av några av byggmästarens förmågor till den samtida arkitekten

    I detta examensarbete undersöks förhållandet mellan att designa arkitektur och att bygga arkitektur i en datorkontrollerad miljö. Algoritmer har utarbetats för att simulera och styra en automatiserad in situ murningsprocess. Inom fabrikation och automatisering med industrirobotar är tegelband ett välundersökt ämne. Tegel är ett idealiskt material vid byggande med robotar. Det är enkelt och billigt att framställa och tegel som byggkloss är en lämplig typologi för addativ fabrikation med robotar. Valv byggda genom utkragning istället för traditionella valvbågar kan byggas utan stöd och med identiska element. Därför är denna byggnadsteknik även lämplig för additiv fabrikation med robotoar. Algoritmerna har intergrerats i en parametrisk modell som har använts för att formge en offentlig byggnad på Stadsgårdskajen i Stockholm. FAD handlar såväl om skapande och utforskande av ett nytt arkitekturspråk som av återinförande av tegel som ett betydelsefullt konstruktionsmaterial i Stockholm.

  • 10.
    Aghaei Meibodi, Mania
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturteknik.
    Generative Design Exploration: Computation and Material Practice2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Today, computation serves as an important intermediary agent for the integration of analyses and the constraints of materialisation into design processes. Research efforts in the field have emphasised digital continuity and conformity between different aspects of a building project. Such an approach can limit the potential for significant discoveries, because the expression of architectural form is reduced to the varying tones of one fabrication technique and simulation at a time. This dissertation argues that disparate sets of digital and physical models are needed to incorporate multiple constraints into the exploration, and that the way the designer links them to one another significantly impacts the potential for arriving at significant discoveries. Discoveries are made in the moment of bridging between models, representational mediums, and affiliated processes.

    This dissertation examines the capacity of algorithm—as a basis for computation—to diversify and expand the design exploration by enabling the designer to link disparate models and different representational mediums. It is developed around a series of design experiments that question how computation and digital fabrication can be used to diversify design ideation, foster significant discoveries, and at the same time increase flexibility for the designer’s operation in the design process. The experiments reveal the interdependence of the mediums of design—algorithm, geometry, and material—and the designer’s mode of operation. They show that each medium provides the designer with a particular way of incorporating constraints into the exploration. From the way the designer treats these mediums and the design process, two types of exploration are identified: goal oriented and open-ended. In the former, the exploration model is shaped by the designer’s objective to reach a specified goal through the selection of mediums, models, and tools. In the latter, the design process itself informs the designer’s intention. From the kinds of interdependencies that are created between mediums in each experiment, three main exploration models emerge: circular and uniform, branched and incremental, and parallel and bidirectional.

    Finally, this dissertation argues that the theoretical case for integral computational design and fabrication must be revised to go beyond merely applying established computational processes to encompass the designer and several design mediums. The new model of design exploration is a cooperation between algorithm, geometry, materials, tools, and the designer. For the exploration to be novel, the designer must play a significant role by choosing one medium over another when formulating the design problem and establishing design drivers from the set of constraints, by linking the design mediums, by translating between design representations, and by describing the key aspects of the exploration in terms of algorithms.

     

  • 11.
    Aghaiemeybodi, Hamia
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Digital Design & AlterationThe Establishment of Socio-technological Hub2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The establishment of a Socio-technological Hub is through refurbishing, altering and reprogramming of already existing KTH School of architecture, Stockholm by the means of digital tools. This project is driven with two parallel objectives. First, exploring the potential for alteration when using the contemporary digital tools in the design and production. Seconded exploring the potential of architecture as a medium for integration of the knowledge in 3 sectors of society: university, industry and public.

  • 12.
    Ahl Eliasson, Johan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Projecting Realities: Re-mediation in the Realm of Architecture2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mediasatureringen av vårt samhälle har lett till att gränsen mellan det fysiska och det virtuella suddas ut. Ett förslag till en biograf på S:t Eriksgatan i Stockholm agerar verktyg för en undersökning av arkitekturens möjligheter i vår ostabila värld. Remediering, en term inom medievetenskap, beskriver hur nya medier inkorporerar egenskaper från gamla medier. Samtidigt sker det motsatta: “(...)older media refashion themselves to answer the challenges of new media”(1).

    Genom att se arkitekturen som en världsframkallande operation blir undersökningar av andra medier relevanta och ger möjlighet att utveckla nya verktyg. Metoden består av att på samma gång skapa fem verk inom fem olika medier: text; bild; diorama; video och arkitektur. Texten fungerar som ett sammanhållande narrativ. Bilden baseras på en analys av Giovanni Battista Piranesis fängelse-etsningar. Dioramat eller spegellådan är ett försök att skapa en rymd som är på samma gång gränslös och sammanhållen. Video-världen baseras på en filmisk teknik kallad reverse zoom. Biografen inkorporerar de utarbetade teknikerna och uppnår på så sätt en uppslukande effekt.

     

    (1) BOLTER & GRUSIN, Jay David & Richard (2000) Remediation: Understanding New Media, USA: MIT Press, s. 19.

  • 13.
    Ahl Eliasson, Johan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Tillbyggnad till Nationalmuseum2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kandidatarbetet syftar till att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum i Stockholm. Museets nuvarande lokaler ska inom en snar framtid omorganiseras, de verksamheter (konservering, forskning, adminstration etc) som idag är förlagda till huvudbyggnaden ska placeras i en tillbyggnad. Den nuvarande tillbyggnaden (annexet) ska rivas. Tillbyggnaden i detta kandidatprojekt, är placerad på Nationalmuseums baksida. En mindre huskropp i fyra våningar agerar huvudsakligt fasadmotiv och innehåller lastintag och entré på gatuplan, studiesal och referensbibliotek på plan 2 och kontor på plan 3 och 4. Denna volym ligger parallellt med Nationalmuseum. I en svag vinkel ligger en lång och låg huskropp som innehåller konserveringsateljéerna. Denna volym ligger parallellt med Blaisieholmens kvarterssystem. Den låga volymen är helt stängd mot söder, med en traditionellt murad stenmur ytterst. Denna stenmur ramar tillsammans med Nationalmuseums nordostfasad och en länkande kolonnad in platsen bakom Nationalmuseum och riktar den in i sig själv och ut mot vattnet. Platsen som bildas i mellanrummet mellan originalbyggnaden och tillbyggnaden blir en skulpturpark, avsedd att förevisa reproduktioner av Nationalmuseums skulpturala verk. Platsen blir också en identitetsskapande plats i centrala Stockholm riktad mot stadens andra stora konstmuseum, Moderna Museet på Skeppsholmen.

  • 14.
    Ahlgren Bergman, Malin
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Fruängen Centrum: En kontextuell strategi för det offentliga rummet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet för det här examensarbetet är integrerade förortscentrum från efterkrigstiden, med fokus på Fruängen Centrum i södra Stockholm. Den huvudsakliga frågeställningen var vilka ingrepp som kan göras i den här typen av miljö, utan att helt bryta mot logiken i det befintliga systemet och dess planering. Syftet har varit att tillföra mer specifik och monumental arkitektur i en generisk miljo, och att skapa starkare och tydligare offentliga rum. 

    Förslaget består av två byggnader, en bussterminal placerad på det befitnliga busstorget, samt ett bibliotek på den stora parkeringsplatsen bakom centrumet. Ett nytt parkeringsgarage i bussterminalen möjliggör bibliotekets placering, genom att frigöra yta på parkeringsplatsen. 

    Projektet föreslår att genom att hantera trafiksituationen på ett mer effektivt sätt i den här typen av förortscentrum, kan man frigöra plats för byggnader på offentligt ägd mark. Detta skulle tillåta återinförandet av civila institutioner i alltmer kommersiella och privatiserade centrum, samt bidra till bättre offentliga miljöer.

  • 15.
    Ahlgren Bergman, Malin
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    School in Mariehäll: Elementary school in the new residential area Annedal2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En grundskola i stadsdelen Mariehäll i Stockholm, för årskurs F-5, samt förskola. Skolan ska inhysa cirka 700 elever samt ett uthyrningsbart kulturcentrum. Skolan är placerad centralt i det nybyggda bostadsområdet Annedal, mellan Annedalsparken, Bullerbytorget och Tappvägen.

    Detta projekt utforskar samspelet mellan arkitekturen och inlärningsmiljön, och syftar till att skapa en skola som möter de behov som finns hos elever med koncentrationssvårigheter. Detta har påverkat orienteringen av byggnaden och lärosalarna, organisationen av planen, samt färgsättning och materialval i de olika rummen.

    Programmet är uppdelat i två volymer – en som inhyser själva skolan och förskolan, och en som utgörs av administration samt kulturcentrum. Dessa kopplas samman av ett suterrängplan, som innehåller skolrestaurang, samt entréer från torg och gata. Skolgården ligger fyra meter över gatunivån, och den låga volymens tak blir således en del av skolgården.

  • 16.
    Ahlmark, Jonatan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Adding Layers: Adaptive Reuse in Tensta Centrum2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet undersöker hur en ny struktur kan läggas ovanpå en befintlig skolbyggnad utan att störa dess strukturella ordning och estetiska uttryck. En ny plats för medborgarna i Tensta, en svävande glasbox som sätter Tensta Centrum på kartan. Tillsammans med nya kontorsutrymmen för Stadsdelsförvaltningen skulle det fungera som en katalysator för området. Nya rumsliga kvaliteter framträder och sammansättningen det gamla och det nya, skapar tillsammans Tenstas nya Rådhus.

  • 17.
    Ahlstrom, Kristina
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Darsena-an urban void becomes Milan`s new green district2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The thesis project is an urban developement project in the centre of Milan.

  • 18.
    Ahlvik, Patrik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Nya Operan Stockholm: Förslag till nytt operahus i Stockholm2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nya Operan Stockholm

    Mitt examensarbete är ett förslag till ett nytt operahus i Stockholm vid Galärparken på södra Djurgården, redan ett av Sveriges mest turistbesökta aktivitetsområden som jag tror ett nytt operahus kommer att trivas på.

    Likt en stor båt har byggnaden bekvämt lagt sig till rätta mot Strandvägskajen med landbryggan nedfälld. Det är en opera för Stockholm och en nationalopera för Sverige. Med sina 70.000 kvm ska operan ge en bättre plats åt en levande opera-, balett- och konsertverksamhet än vad som ryms inom det nuvarande operahuset idag.

    Debatten kring att ge Stockholm ett nytt operahus har pågått länge, den nuvarande oscarianska operan har blivit för trång och omoderna att klara hålla dagens tekniskt krävande operauppsättningar; både Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Göteborg har vågat satsa och byggt nya operahus det senaste decenniet, nu är det Stockholms tur!

  • 19.
    Ailert, Sebastian
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Bevarat boende, Skapat boende: Transformation Tyresö2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Vad är en transformation, och vad den kan vara? Hur kan en strategi för hur man kan förhålla sig till transformationsprojekt se ut?

    Jag har definierat det som att en transformation handlar om att ta en befintlig byggnad och införa ett nytt program som skapar en ny verklighet.

    Det kan finnas flera anledningar till att göra en transformation istället för att bygga nytt. Den viktigaste anledningen som jag har valt att arbeta med handlar om att fånga upp de värden som finns i en byggnad och få med sig dem och bygga vidare på dem istället för att skapa helt andra värden. Värden är saker som yta, volym, rumshöjd, ljusförhållanden, material och detaljer. Det är saker som de gjutna betongtrapporna och de speciella fönsterpartierna i byggnaden. För mig är det detta som är själva idén och meningen med en transformation.

    För värdena som bevaras knyter an till historien och bär och bevarar minnen och identiteter. De skapar en kontinuitet i byggnadens berättelse.

    I en transformation uppkommer en mängd stora konflikter eftersom det nya programmet efterfrågar värden som byggnaden saknar. Hur man väljer att lösa dessa konflikter är det mest kritiska och svåraste i en transformation.

    Jag gör transformationen i två steg. Det första steget går ut på att definiera så mycket värden som möjligt och försöka få med dem in i det nya programmet samtidigt som jag bortser något från helheten. Boendena fanns där sedan tidigare, för mig handlade det bara om att isolera värdena och föra med dem in i det nya programmet. Jag har behållit så mycket av det befintliga som möjligt för att hålla värdena intakta och bara lagt till väggar för att avgränsa lägenheterna. Det jag då får är väldigt speciella boenden, många har egna ingångar, breder ut sig i två plan och har ljusinsläpp från två håll.

    Det här är ett säkert och relativt enkelt sätt att bevara värden. När dessa bevarade boenden är definierade uppkommer de svåra konflikterna som också gör transformationen så pass intressant. Ytorna som är kvar efter att jag lagt ut dessa behållna boenden är svåra att skapa bra boenden ifrån.

    Jag tror att det är viktigt att tilläggen som måste till i en transformation anknyter till byggnaden som var. Annars är risken stor att värdena som fanns förstörs.

    Anknytning handlar för mig om att det nya tar upp saker som rumsliga koncept, formmässiga, materialmässiga eller strukturella koncept.

    Innergårdarna som finns där idag används dåligt. Egentligen är innergårdar något fantastiskt. De drar inte bara in solljus utan även skugga, regn, snö, ljud, växtlighet, insekter och fåglar djupt in i en byggnadsvolym. Därför har jag valt att utveckla de innergårdar som redan finns genom att lägga till några fler. I och runt kring skolan finns också flera platsgjutna betongtrappor. För att skapa förbindelser har jag lagt till nya liknande trappor.

    En bra transformation skapar förutsättningar för ett nytt behov samtidigt som den behåller de viktigaste värdena i en byggnad och bygger vidare på identiteten istället för att förstöra den.

    Min strategi för transformationer i två steg handlar om att först få med sig vissa speciella värden in i ett nytt program utan att ta hänsyn till byggnaden som helhet. Därefter skapas ett tillägg som relaterar till det befintliga men samtidigt löser de konflikter som alltid uppkommer vid en transformation.

    Resultatet i det här fallet är boenden som är väldigt speciella jämfört med boenden som normalt byggs idag. Det är inga typlägenheter utan boendena som skapas har ytor, volymer, detaljer och andra egenskaper som nybyggda boenden sällan har.  

  • 20.
    Al Tamimi, Ibrahim
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Roslagen Mosque2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A room for meditation and remembering Allah,where spiritual qualities unified in architectural and artistic style.The simple origin of the mosque is the prophet Muhammad's mosque in Medina,which was built from mud-bricks walls and palm-tree trunks and fibre for roofing,it has evolved into an intricate system of spatial designing and decorative creativity.This Project is located at Stockholm Northern outer suburb of Österåker, to house the Muslim community's association offices and mosque , with total area of sqm.1700.500 -700 persons are  estimated to gather in high time feasts' services.The minaret and the dome are in  abstraction form , Mihrab and Minbar "a raised structure similar to a pulpit from where the Friday sermon is given" at the Qiblah "southern" wall made of painted wood work in Arabesque .Mosques are centres for Muslim community gatherings,both  social and cultural .They also functioned as ”Madrasah” for weekend's Quranic classes .

  • 21.
    Albertini, Vittoria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Stadsbyggnad.
    THE WALKABLE CITY: ALONG THE EDGE OF STOCKHOLM. Developing the edge to reconnect a former industrial site to the city2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Stockholm is an archipelago of islands connected by water that historically has been an important resource for the city and for the industries, which found an easy access for ships and therefore they settled on strategic positions along the edges.

    This thesis investigates the topics of water, industrial heritage and edges in the city of Stockholm: these aspects are strong in their individual identity but they also interact in a powerful and interesting way.

    This work intervenes where this pattern is still visible -due to the presence of water and industries- but not accessible because it lacks the third element of connection with the city.

    The aim is therefore to investigate strategies that increase and reconnect the potential of these aspects that got disconnected through time.

    To obtain accessibility and usability, the edge was transformed and redefined to enhance the experience of walking along it.

    An analysis was carried out and a proposal was designed for the site of Lövholmen, which has these characteristics -the water, a strong industrial heritage and proximity to the city- that are now disconnected.

    The opening of the edge and possibilities of walking will transform and reconnect the site - and the richness in it- with the city of Stockholm. 

  • 22.
    Alexanderson, Frida
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Bryggerigården: -bryggeri och bryggmästarskola på norra Öland2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bryggmästarskola på Norra Öland

    Två månader om året vaknar Öland till liv när tusentals turister besöker ön. Resten av året ligger ön och halvsover. Säsongen är för kort för att skapa ett levande samhälle året runt och servicen som finns tillgänlig för de boende minskar.

    I projektet har jag velat undersöka om arkitektur i kombination med ett relevant program kan locka till sig nya grupper av besökare till Öland oberoende av säsong , och stärka identiteten hos en liten ort.

  • 23.
    Alexanderson, Frida
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Cirkus Cirkör i Alby2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cirkus Cirkör i Alby

    Cirkus Cirkör vill göra människor modigare och göra världen och livet mer levande .. Verksamheten är stor och har något som vänder sig till de flesta..Målet att förändra världen med nycirkus.

    Cirkus Cirkör växer hela tiden och vill  nu samla hela sin verksamhet i en byggnad och behöver därför nya större lokaler. De är idag inrymda i en del av en stor lagerbyggnad i Alby, som delas med en bilmek. Byggndens anonyma utsida speglar inte alls veksamheten.

    Cirkus Cirkörs verksamhet har stor spännvidd och lokalerna skall tillgodose behov. Det finns en sida av cirkusen som vill visa upp sig utåt. Men detfinns också delar av cirkusen som behöver kunna dra sig undan,Jag vill att dessa två motsatser, introvert och slutet respektive extrovert öppet och inbjudande, ska synas i byggnaden.

  • 24.
    Allisander, Emelie
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Gemensamt boende på Sankt Göransgatan2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen. Huset bjuder in till förändring och de boende uppmanas lägga till och ta bort i lägenheterna de hyr. Då de boende flyttar in är lägenheten nästan tom, det finns exempelvis inga garderober eller köksskåp. Den typ av skåp och hyllor man vill ha finns det möjlighet att tillverka själv i verkstaden. Några av pensionärerna har arbetat med hantverk hela sitt liv och brinner för att dela med sig av sina kunskaper som annars går förlorade.

     Genom att de privata ytorna minskar och övergår till kollektiva ska boendet bli mer praktiskt ekonomiskt, miljömässigt och mindre ensamt.

  • 25.
    Allisander, Emelie
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Naturens lärande rum - En utomhusförskola i Hammarbyhöjden2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Taket är trädkronans grenar som sträcker sig mot ljuset vilket också ackompanjeras av lövverket på våren eller snön på vintern. Jorden, rötterna, löven och bergsknallen är golvet. Däremellan tar ett nytt lager arkitektur form genom att förstärka rummen som redan finns och möjliggöra en verksamhet där barnen spenderar sex månader om året utomhus. Pedagogiken verkar för att barnet ska känna sig trygg i skogen och i sitt närområde, därigenom värna om dem och känna sig delaktig för att få kraft att bevara eller förändra. Växa upp och bli en demokratisk medborgare.

  • 26.
    Almesjö Karlsson, Emil
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    KoMuUp: Konstmuseum Uppsala2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konstmuseum Uppsala

    Uppsala stad är Sveriges fjärde största och befinner sig som många andra städer under utveckling. Staden förtätas och det blir påtagligt när de centralt belägna gamla industriområdena exploateras och omorganiseras för att möta samtidens behov av modern stad och mötesplats. Staden är ett kyrkligt centrum vilket manifesteras med domkyrkan. Domkyrkan och slottet ger Uppsala dess karaktäristiska stadssiluett som har en tydlig hierarki i stadsbilden. Domkyrkan och slottet är belägna på en åsrygg. Genom Uppsala flyter en å, Fyrisån. Fyrisån följer åsens riktning och slingrar sig igenom stadens centrala delar. Årummet ger staden sin karaktär av liv med ljudet, doften och vattenspegeln som smyger sig in i kvarteren och bildar här ett naturligt lugn. Vid ån med utblick mot åsen, slottet, domkyrkan, mellan universitetsstaden, gentrifierade industriområden och stadsparken ligger Konstmuseum Uppsala. Byggnaden samlar platsens arkitektoniska formspråk och är en byggnad som smälter ihop stadens olika delar med tiden där en tektonisk monumentalitet uppnås med prefabricerade element.

  • 27.
    Al-Neyazi, Sandra
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Axelskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet handlar om att skapa en lättorienterad och uppdelad förskola och lågstadieskola i Solvalla i Stockholm som bidrar med tydlighet, trygghet och lekfullhet åt barnen. Uppdelningen skulle ske på 2 olika vis: separera förskolan från lågstadiet, samt separera årskurserna. Resultatet blev en tydlig årskursindelning där fyra huskroppar med sadeltak möts i mitten och skapar en spännande mötesplats för de olika åldersgrupperna. Denna mittpunkt blev viktig och agerar huvudsakligen som skolans gemensamma matsal, men ger även en överblick över skolans alla verksamheter. Förgreningarna delade även upp tomten och skapade 3 skolgårdar med olika funktioner: entrégården, parkgården och skogsgården. Enkelhet är nyckelordet, då skolans alla grenar är uppbyggda på liknande sätt: traditionella klassrum och lekrum som löper längs generösa korridorer med plats för umgänge. Fokus ligger på en enkel förståelse av rummen och en småskalighet som är lätthanterlig för den ämnade åldersgruppen. Då kan barnen fokusera på det väsentligaste - sitt eget lärande.

  • 28.
    Alp, Melissa Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Hotel Atrium2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då Mariefred är en säsongsbetonad turistort, kändes det viktigt att i en sann stadshotellsanda bidra med publika funktioner för även invånare. Det är i stadshotellet som möten mellan invånare och gäst sker, mellan bekanta och främlingar, mellan nya och gamla ansikten. Stadshotellet ska vara öppet och tillgängligt för alla, därför var det viktigt med publika funktioner i bottenplan med siktlinjer genom tomten. Ljus, möten, siktlinjer och rörelser, som kännetecknar platser, återfinns i hotellets atrium som ger det ljus och siktlinjer som söktes. Den strikta formen har ett lekfullt uttryck i fasad för att skapa ett intressant tillägg till platsen och en kontrasterande relation till det centrala ovala rummet. Runt atriet skapades loftgångar, där platsen blev en inspiration, och klostergårdar och arabisk arkitektur, där man från balkongerna får ta del av livet på gatan var referenser. Här blir lobbyn livet som man får ta del utav uppifrån.

  • 29.
    Alp, Melissa Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Myrö Gård Spa2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I en tid där vi blir alltfler i städerna och befolkningsmängden växer, hade detta examensarbete som mål att introducera en plats att kunna ta ett steg tillbaka på från vardagsstressen. Tanken var att göra utrymme för en publik plats som är till för rekreation, hälsa och upplevelse, och resultatet blev en spaanläggning. Spaet placeras i Örebro, en mellanstor stad där detta koncept saknas. Tomten är en vattennära karaktäristik plats med höga naturvärden och historisk miljö på Myrö gård. Där finns ett slott, skog, fritidshusområden, våtmarker, vasslandskap och sjön Hjälmaren. Alla dessa delar tas vara i spaupplevelsen, som består av en fragmenterad resa med olika rörelsesekvenser genom hela tomten. Själva spaet är en typ av termalbad, som placeras på våtmarkerna nära sjön. Spaet består av ett uppbrutet program som förbinds genom trall och bryggor. Som ett tillägg till spaupplevelsen förläggs ett orangeri där det serveras mat och dryck. Sinsemellan de uppbrutna trä-volymerna plockas de för platsen viktiga karaktärsdragen upp till exempel vassen, stenblocken eller träden. Det finns olika rum med olika upplevelser som man rör sig mellan utomhus, och de är planerade för att man inte ska missa detaljerna i naturen. 

  • 30.
    Alvfors, Johan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Opera i Stockholm, Årstafältet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förslag till nytt operahus som en del av den planerade staden på Årstafältet, Stockholm. Projektet rymmer tre scener för opera, musik och teater och omfattande publika ytor. Operahuset är en del i det publika stråk som förbinder stadens kommunikationer med Årstafältets grönområden och blir en knutpunkt som också informerar och attraherar till kulturen. Projektets viktigaste utgångspunkt är att berätta både de operaanställdas och publikens berättelse. Detta görs i projektets två huvudsakliga sektioner.

  • 31.
    Alvfors, Johan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Repurposing the unwanted: 300 temporary apartments in Marievik2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett kontorskomplex från 1980-talet är rivningshotat för att lämna plats åt exklusiva bostadsrätter i en närförort till Stockholm. Genom att föreslå en ny framtid för den arkitektur som nu är ouppskattad, erbjuda beslutsfattarna ett reellt alternativ och kräva politisk handling.

    De 32 000 kvadratmetrarna kontorshus byggs om till 300 tillfälliga hyreslägenheter. Genom att följa byggnadens starka strukturella logik hålls kostnaderna låga. Den befintliga strukturen används som för att skapa lägenheter som kontrasterar mot den förhärskande konformiteten i bostadsbyggandet, och för att värna om urban mångfald, miljö och samlevnad.

    Examensarbetet undersöker om och hur omnyttjande av byggnader som inte är avsedda för boende till lägenheter kan vara ett verktyg mot den ökande segregationen. Mitt gestaltningsförslag för de 300 lägenheterna med omgivande funktioner utgör bakgrund till en diskussion om vilken effekt det byggda kan ha på diversitet i området och på normerna om konventionellt bostadsbyggande och idén om det goda hemmet. En försiktig slutsats är att byggnader med ett upplevt och marknadsmässigt lågt värde kan vara kärnan i en metod för att göra staden mindre segregerad, även inom dagens ekonomisk-politiska system. Den roll och de resurser en arkitektstudent har är ett sätt att möjliggöra sådana alternativa förslag. 

  • 32.
    Amrén, Johanna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Tillbyggnad till Nationalmuseum2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppgiften bestod i att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum i Stockholm. Denna tillbyggnad skulle innehålla administration som kontor och hanteringsutrymmen för konsten, så som ateljéer och uppställningsrum. Mitt projekt har arkitekturhistorien som ingång, där jag anser att vi använder oss av den för lite. Jag blev tidigt intresserad av hur det är att jobba med kollage och att använda mig av redan ritade rum. Vad händer när man sätter ihop dessa rum och vilka möten bildas?

    Jag valde ut fyra rum som jag jobbade med, studiesalen, konserveringsateljéerna, uppställningsrummet och kontoren. Dessa rum valdes efter kvaliteter de hade som passade till funktionerna det skulle inhysa. Studisalen är en siloanläggning, konserveringsateljéerna är en pelar- balksal, uppställningsrummet en gotisk kyrksal och kontoren Le Corbusiers La Tourette kloster. Sedan har rummen satts ihop till en helhet där historia och funktion möts. Det är vandringen mellan dessa rum och hur de möter varandra som är det mest intressanta med byggnaden.

  • 33.
    Amrén, Johanna
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Nilsson, Ellen
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Interventions in Existing Buildings: Methods and Materializations2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Our aim with this project was to become more aware about the consequencesthat different kinds of changes or additions have on existing buildings andtheir characteristic architectural qualities. We have focused our study on thepart when a change or addition is designed, how the planned intervention isto be materialized, trying to understand how a change or addition relate to theexisting. Whether it is made to closely resemble that which is already there orcontrast in for example form, colour or material. In our thesis we call theseways of relating to the existing methods, and it is these methods that we havetried to identify, analyse and implement throughout this project.Some of the questions we have asked ourselves are:What different methods are there and how can they be materialized? How do theywork in combination? What effect do they have on a room and what do the differentmethods communicate?

  • 34.
    Ancker, Lars
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Älvsjö Resecentrum2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet startade som ett parallellt uppdrag hösten 2004. Beställare var Stockholms Stad, SL och dåvarande Banverket, numera Trafikverket. Programmet beskrev en uppgift att knyta ihop befintlig pendeltågsstation med ett nytt stadsdelstorg i Älvsjö, tunnelbanans gröna linje skulle förlängas från Hagsätra och en ny T-banestation Älvsjö skulle kopplas ihop med pendeltågsstationen. En framtida spårväg syd (spårvagn) skulle få en station i anslutning till Resecentrum.  Den befintliga bussterminalen skulle ersättas av en bussgata utmed järnvägen. Älvsjö Resecentrum skulle bli ett kollektivtrafiknav i söderort, detta som en del av Stockholms stads ”Söderorts vision”. När förslaget presenterades i november 2004, innehöll det en helt ombyggd Stationsbyggnad en klimatiserad och i bredd dubblerad bro över järnvägen som innehöll kommersiella lokaler. På västra sidan om järnvägen anslöt bron bebyggelsen kring det nya planerade torget.  Man kunde ta sig inomhus till ett hotell och en mindre galleria på väg till torget. I och med att vi förde upp centrumfunktioner från torget upp på och över bron var det ett sätt att försöka knyta ihop de båda sidorna om järnvägen som utgör en tydlig barriär mellan stadsdelarna.

  • 35.
    Andersdóttir, Ásdís
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Vision för aktivering av Uddevalla centrum2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt projekt är en urban strategi för Uddevalla, som är en stad med väldigt dålig självbild. Jag kallar projektet: “Vision för aktivering av Uddevalla centrum”. Projektet handlar om att ge de de offentliga rummen i stadskärnan ett värde som inte bara handlar om kommersiell handel utan också om interaktion och utbyte mellan människor. Mitt fokus är Uddevallas centrala årum, som är ett outnyttjat område med stor potential.

    En del av strategin innebär att jag tar utgångspunkt i Uddevallas planerade satsning på ett kulturhus. En annan del av strategin innebär att jag planerar åtgärder för biltrafiken i årummet, för att minska barriärerna som bilvägarna innebär idag.

    Jag väljer att sprida ut funktionerna för att det då blir en ökad aktivitet på flera platser istället för en. Långsiktigt hoppas jag att det leder till en ökad aktivitet i hela årummet. Jag bygger mindre för att jag anser att man kan utnyttja existerande lokaler bättre, i Uddevalla centrum står många lokaler tomma. Jag tolkar kulturbegreppet så att projektet innefattar funktioner som känns folkliga och tillgängliga. Dessa funktionerär bibliotek, secondhandverksamhet, ungdomshus och biograf. Dessutom lägger jag till en bänk, en plats för utomhussport och en aktivitetsplattform. Motivet till valet av funktioner är att det finns ett engagemang för dem i Uddevalla idag och de är i behov av nya lokaler. I mitt projekt får dessa verksamheter ta plats, synas och ge avtryck i stadskärnan.

    Jag tror att det är nödvändigt att tillföra något nytt och väl synligt i Uddevalla centrum för att verkligen kunna göra skillnad i stadslivet. Utöver det som jag tillför, anser jag att det finns potential att utnyttja existerande byggnader istället för att bygga nytt. En ökad aktivitet i centrum tror jag kan katalysera en vilja att använda befintliga lokaler i högre utsträckning.

    Jag utgår ifrån 5 viktiga platser i årummet som jag definierar och aktiverar genom arkitektur. Jag arbetar med ett formspråk där en enhetlig arkitektur kan kan ha olika skalor och fungera på många olika sätt. Jag utforskar arkitektur som byggnad, struktur och rumsbildare. Jag utforskar också en mångtydig arkitektur som man kan tolka och använda på olika sätt.

    För att utveckla ett relevant projekt har jag på olika sätt haft löpande kontakt med Uddevalla kommun. Det har t.ex. varit genom samtal och mailkontakt med kommunala tjänstemän. Jag har också pratat med ansvariga för de olika verksamheter som har blivit en del av projektet. Dessutom har jag gjort intervjuer med invånare i Uddevalla och tagit del av människors olika uppfattningar om staden t.ex. genom min facebookgrupp “åsikter om Uddevalla”. Om detta projekt skulle bli verklighet skulle de här dialogerna vara lika viktiga för den fortsatta processen och bearbetningen. Syftet med projektet är att katalysera en ökad aktivitet och ett ökat engagemang i Uddevalla centrum. För att det ska ha en chans att lyckas krävs det ett tätt samarbete med dem som projektet gäller.

  • 36.
    Andersen, Alexander
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Skolan som ett offentligt rum2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolor brukar generellt ses som offentliga miljöer men är traditionellt egentligen ganska slutna verksamheter. Under utbildningsåren upp till gymnasiet kan detta ses som naturligt, men behöver en vuxenutbildning se ut på samma sätt? På universitet, högskolor och andra vuxenutbildningar finns ett ständigt flöde av information, kunskap och teori som relativt få har tillgång till. I detta projekt vill jag lägga fokus vid frågan kring hur man skulle kunna öka allmänhetens tillgänglighet till detta.

    Projektprogrammets många offentliga ytor utgjorde en bra grund, och den idé jag bygger projektet på är användandet av Black-Boxen som ett rum för både scenkonst, föreläsningar samt andra former av lärande primärt avsett för skolans studenter, men även i viss utsträckning tillgänglighet för intresserade förbipasserande. Genom att skapa en öppen passage genom byggnaden, med cafeteria och utställningsytor som inledande attraktorer, hoppas jag involvera och väcka allmänhetens nyfikenhet för pågående verksamheter och har vidare av strategiska skäl gett studievägledningen en central placering i nära anslutning till de publika rummen.

    Byggnadens form har till viss del styrts av en kombination av den önskade funktionen samt en strävan att skapa en tydlig relation till omgivningen, men även till stor del av platsens tekniska förutsättningar. Byggnadselement har placerats på de punkter där krafterna kan föras vidare ned till berget, och övriga byggnadselement spänner mellan dessa. För att skapa ett sammanhängande första plan är väggarna under de uppburna elementen av glas, och den enda övriga tyngden som förs ner mellan bärpunkterna är golvtyngden.

  • 37.
    Andersen, Jonatan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Om arkitektur och fotografi2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En konstnärlig undersökning om kopplingen mellan arkitektur och fotografi.

  • 38.
    Andersson, Helena
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Filtret: Ett krematorium på Norra begravningsplatsen i Solna2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kremering är en både industriell och emotionell process. Krematoriet måste således facilitera ett skeende, och samtidigt agera emotionellt filter för reaktioner på detsamma. Men vilken genomsläpplighet bör detta filter ha? Skall byggnaden vara en bastant mur eller ett skirt flor mellan levande och döda? Och hur skiljer sig de sörjandes emotionella processer från dem som har krematoriet som arbetsplats?

    Krematoriearkitekturen har, parallellt med samhället i stort, utvecklats över tid mot större individualism, specificering och sekularisering. Estetiken har vandrat från nationalromantik till brutalism, vikt har lagts stundom vid det modernt funktionella, stundom det ideologiskt sakrala, och intentionen har pendlat mellan teatralitet och symbolik öppen för tolkning. Men somliga särdrag har kommit att bli förhärskande. Strikta geometrier, stereotom tyngd, dramatisk ljusföring och naturmotiv som betydelsemättade konstverk är några av dem. Likaså är processionsartade rumssekvenser vanliga, och byggnaderna mystifierar i varierande grad själva kremeringsförehavandet.

    Dessa drag är inte bara vackra och effektfulla; det är även makt- och dignitetsmarkörer. Rummen är didaktiska; ett system av styrkeförhållanden, valörer och koder, stumt förmedlade genom fysiska element. Oavsett arkitektens ambition - retorisk monumentalitet eller “självklar” anspråkslöshet - tycks rummen vilja ingjuta vördnad, respekt och förundran. Det handlar om en form och estetik som duckar ifrågasättande tolkningar genom att framstå som orubblig.

    Givet att flertalet attityder kring liv och död samexisterar och utvecklas kontinuerligt, bör ett krematorium inte göra anspråk på sanning,permanens eller evighet. Den enda sanningen är att vi är lika inför döden, oavsett om vi möter lågorna inneslutna i spånskiva eller mahogny, i sällskap av nära och kära eller en skiftarbetande krematorietekniker, under ceremoniella eller pragmatiska omständigheter.

    Detta projekt utforskar en icke-auktoritär arkitektur, som inte reproducerar rumsliga och estetiska normer. En arkitektur som inte dikterar beteenden och sinnesstämningar; som högtidlighåller men samtidigt understryker det vardagliga; som signalerar stabilitet utan att vara statisk. En tektonisk, transparent byggnad som inte hymlar med vad den är eller gör.

  • 39.
    Andersson, Joakim
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    "Resurs/hus/hållning"2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I syfte att bättre möta de verksamheter som bedrivs på gården Skärholmen 1:18 i Bohuslän har jag ritat ett förslag till en flexibel byggnad som i sitt utförande uteslutande använder sig av de materiella resurser som redan finns på platsen.

  • 40.
    Andersson, Johan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Ett sörmländskt sommarnöje: lantlig estetik i informationsåldern2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konstruktionen av ett sommarhus vid mälarens södra strand åt en trebarnsfamilj från stockholmstrakten i ett karaktäristiskt jordbrukslandskap omgivet av karakteristiska ekonomibyggnader från 1700-talet, ombyggda eller under ombyggnad till permanentbostäder eller fritidshus. Landskapsbildens attraktivitet har senast fastslagits av Strängnäs kommun i den inventering av områdets natur- och kulturintressen som ingår i dess grönplan från 2011.

    De omgivande byggnadernas tillkomst var under sjuttonhundratalet aldrig föremål för en reflektion över det lantliga byggandets estetik - deras tillblivelse var nyttorelaterad och deras placering rationellt motiverad, materialval och byggnadsmetod avgjordes av tillgång, kostnad, och av det lokala hantverkskunnandet.

    Projektet valt att förstå och utveckla "landsbygdsgrammatiken" som en underliggande materialistisk princip, och således orienterat sig mot en begränsningens logik i sökandet efter ett samtida uttryck.

  • 41.
    Andersson, Johan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Opera i Stockholm, Galärvarvet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 42.
    Andersson, Jonas E
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitektonisk gestaltning.
    A universal space for ageing.: Demographic changes, eldercare and competitions in Denmark, Norway and Sweden.2015Ingår i: Architecture competitions and the production of culture, quality and knowledge: An international inquiry / [ed] Chupin, J.P.; Cucuzzella, C.; Helal. B., Montréal: Potential Architecture Books , 2015, 1, s. 74-91Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the context of an ageing world, theories on welfare regimes as well as their influence on architecture for ageing come of relevance. The key mechanism in these theories is the perceived level of decommodification in society, i.e. various financial measures that the individual subject initiates personally in order to prepare for different stages in his/ her life: bringing up children, education, health and sickness, professional career or retiring from professional life. One concrete measure is special accommodations for dependent and frail older people, here termed residential care homes (RCH). Decommodification is supposedly most developed in welfare regimes originating from social democratic values, similar to Nordic countries, like Denmark, Norway and Sweden. During the 20th century, these countries have used architectural competitions in order to harmonize socio-political ideals with the architectural realization of RCHs. The present study explores the organizational forms of 77 architectural competitions that were organized in these countries during the period 2000-2011. A sub-sample of 9 competition programmes, three from each country, were analyzed concerning the presence of welfare goals and other prerequisites for the design task in the programming brief. The sample was assembled through key word searches in open and restricted databases. Based on the full sample, restricted competitions appeared as the most used form for RCH competitions. The sub-sample suggested that language and ideological capital, originating from the realization of the Nordic welfare state, adds an additional restriction. Hence, the overall conclusion suggests that that existing socio-political ideals for architecture for the dependent and frail aging process tends to block the integration of international findings on universal space for ageing well. 

  • 43.
    Andersson, Jonas E
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitektonisk gestaltning.
    AESTHETICS AND ARCHITECTURE FOR THE DEPENDENT AGEING PROCESS:: SIX ARCHITECTURAL COMPETITIONS IN SWEDEN, 1907–20122016Ingår i: AESTHETICS – THE UNEASY DIMENSION IN ARCHITECTURE: Proceedings Series 2016-1 / [ed] A. E. Toft, & M. Rönn, Oslo: Nordic Academic Press of Architectural Research in cooperation with Faculty of Architecture and Fine Art, NTNU , 2016, 1, s. 109-130Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, the search for an appropriate space for accommodating dependent older people can be associated with the construction of the development of the modern welfare society. Despite different political paradigms, the notion of a comfortable ageing process in a familiar home environment, complemented by individualized caregiving, has become the dominant idea for architecture for the frail ageing process. This study explores the evolution of this particular aesthetics by examining six architectural competitions that were organized during the period from 1907 to 2012. These competitions served as research material. The documentation of each of these competitions was subjected to a close-reading and drawing-analysis procedure. Being national, these competitions forged the positive connotations of the locus of home into aesthetical criteria for a normative homelikeness, which was implemented by the Swedish municipalities. In the course of time, homelikeness has changed from an emotional understanding into an approach for architectural critique. Based on the six competitions, this study postulates that the aesthetics of homelikeness involves the following aspects: 1) small-scale buildings with interior space that is designed for communal or individual usage; 2) small-scale buildings in a large-scale configuration with space for individual and communal use; 3) integration in and location to surrounding areas for residential use; 4) exploration of sensory aspects of the indoor and the outdoor environment that the architectural design created; and 5) architectural design promoting the individual process of appropriating it into becoming a locus of home.

  • 44.
    Andersson, Jonas E
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitektonisk gestaltning.
    Architecture and Ageing: On the Interaction between Frail Older People and the Built Environment2011Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This doctoral thesis deals with the type of architecture that materializes when age-related problems become a long-term condition (LTC) and gradually restrain the individual’s ability to perform activities in daily life (ADL). Their life situation necessitates a support from relatives or municipal eldercare staff in order for them to continue to participate in everyday living. In addition, the architectural space requires a close adjustment to the personal panorama of cognitive or functional impairments. The habitat can be a flat appropriated many years previously or in a residential care home for dependent and frail seniors. Architecture for ageing with dependency demonstrates how space can be used either to affirm or oppress the older person’s attempts to maintain an independent life style. By use of design theory, case study methodology and a heterogeneous research strategy, this study uses a threefold approach—a retrospective, a contemporaneous, and a future-oriented approach—to explore frail older people’s interaction with the architectural space of residential care homes. This has resulted in seven papers that focus on aspects of these human interactions with the built environment. Based on twelve exemplary models, the research paper I concludes that national guidelines result in a homelike, a hotel-like or a hospital-like environment. Research paper II is a retrospective study that examines the use of architecture competitions as a socio-political instrument to define architectural guidelines. Research paper III focuses on dependent seniors’ spatial appropriation of the communally shared space of a ward in a residential care home. Research paper IV employs two environmental assessment methods from the architecture profession and gerontological research (TESS-NH) in order to evaluate the use of interior colouring when refurbishing two residential care homes while the residents remained in place. Research paper V displays a municipal organizer’s considerations to opt for an architecture competition as a means of renewing architecture for the ageing population. Research paper VI examines competition documentation of three municipal architecture competitions organized during the period of 2006 to 2009. Research paper VII, the final study, explores notions concerning the appropriate space for ageing found among a group of municipal representatives, and people from organizations defending older people’s right. It supplies a model for understanding the appropriate space for ageing. This study illustrates the absence of older people with frailties in the public discussion about appropriate architecture for ageing. During the 20th century, the multi-dimensional idea of an architectural space with a homelike appearance has been used to contrast the negatively charged opposite—the complete and austere institution. The overarching conclusion of this study is that architecture for dependent and frail seniors constitutes a particular type of built space that requires an extended dialogue involving dependent seniors, architects, building contractors and care planners in order to conceive appropriate architecture for the ageing society.

  • 45.
    Andersson, Jonas E.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitektonisk gestaltning.
    Architecture and the Swedish welfare state: three architectural competitions that innovated space for dependent and frail older people2015Ingår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 35, nr 4, s. 837-864Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2012, three architectural competitions were held as part of the strategic programme 'Living Well, Growing Old', launched by the Swedish government in 2010. The intention was to use the innovative quality of the architectural competition in order to conceive future-oriented built environments for the ageing Swedish society. In Sweden, several architectural competitions with a focus on space for dependent and frail older people have been organised over the past century. Architectural design has been incorporated into reforms for social care of older people. This study focuses on the relationship between architecture and sociopolitical visions in three architectural competitions, realised in 1997, 1948 and 1979. The study demonstrates that architectural competitions within this field are more than a list of functional and spatial requirements for architects to respect. Instead, they are socio-political statements that define spatial frameworks within an ideological view on how ethically to provide care for dependent and frail older people in a welfare regime.

  • 46.
    Andersson, Jonas E
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitektonisk gestaltning.
    Architecture competitions, demographic changes, And eldercare: Three variables in the creation of a universal space for ageing2012Ingår i: International Competitions and Architectural Quality in the Planetary Age: CRC + LEAP international symposium, Montréal, Canada, / [ed] Jean-Pierre Chupin, Montréal, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the context of an ageing world, the theory of welfare regimes as well as the type of architecture that is an outcome of the influence of this theory becomes pertinent. It is based on the perceived level of decommodification in society, i.e. various financial measures that the individual has to initiate in order to prepare for different stages in life: bringing up children, education, health and sickness, professional career, and retirement. Residential care homes (RCH) accommodate elderly and dependent persons. The highest level of decommodification is found in the social-democratic welfare regime represented by the three Nordic countries, Denmark, Norway and Sweden. The present study explores the programming of RCH in these countries and the architectonic conception of the same by use of architecture competitions. The research material includes competitions realized during the period of 2000 to 2011, and the sample has been accumulated through internet searches. The competition documentation has been subjected to “close reading.” The full sample, consisting of 78 competitions, has allowed for establishing the organizational forms that are used in the three Nordic competitions. A sub-sample of nine competition programs, three from each country, has permitted a detailed analysis of the design assignment. The preliminary conclusion of the study suggests that the socio-political ideas that adhere to the realization of the welfare regime and the resulting type of architecture for ageing with dependency are maintained at the expense of the integration into the system of international findings on a universal space for ageing.

     

  • 47.
    Andersson, Jonas E.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitektonisk gestaltning.
    Architecture for dependent seniors: the architecturecompetition as a socio-political instrument todefine space for Ageing in the Twentieth Century SwedenManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Since mid 19th century, approximately seventy-two architecture competitions have been organized in Sweden with a focus on space for dependent senior persons. On three occasions, in 1907, 1948 and in 1979, these competitions were used to promote new architectural thinking and to prepare for a reform of existing social legislation. Starting with two research questions—firstly, what kind of architectural space did the competition documents of these competitions (competition briefs, jury assessment reports and submitted competition entries) define as appropriate for eldercare; and, secondly, did the use of the architecture competition renew thinking about appropriate space for frail older people—this study explores the architectonic realization and the political vision for social work. The study argues the presence of a link between the competition documentations and the ruling welfare typology at the time of the competition. The architecture competition defined guidelines consistent with these paradigms concerning the appropriate space and social work for ageing with chronic conditions. These guidelines designated small-scaled architecture with homelike connotations as the appropriate one for ageing with frailties. The study lends support to an overarching conclusion that the architecture competition influences cultural beliefs about social work and space for dependent ageing since the competition brief encapsulates a political vision that the participating architects interpret spatially. This has led to the progressive realization during the 20th century of the individualized space for dependent seniors.

  • 48.
    Andersson, Jonas E
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Architecture for the silver generation: Exploring the meaning of appropriate space for ageing in a Swedish municipality2011Ingår i: Health and Place, ISSN 1353-8292, E-ISSN 1873-2054, Vol. 17, nr 2, s. 572-587Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper focuses on an architecture competition for the silver generation, namely those aged 65 years and older. Twenty-seven Swedish informants were interviewed using an interviewing guide that included a photographic survey. The informants emphasised aesthetic dimensions in architecture for the prolongation of ageing in place and independent living in a residential home. This study highlights the individual adjustment of space, and the integrated location in existing urban settings near nature. Based on the findings, a habitational model for exploring the appropriate space for ageing is formulated. It suggests that architecture through location and spatial features needs to generate positive associations with the users.

  • 49.
    Andersson, Jonas E
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Arkitektur och åldrande: sju berättelser om användning och upplevelse av rum i boendemiljöer för äldre med omsorgsbehov2005Ingår i: Den omvända ålderspyramiden / [ed] Blücher, G, Graninger, G, Vadstena: Stiftelsen Vadstena forum för samhällsbyggande , 2005, s. 69-109Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 50.
    Andersson, Jonas E.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Bygger vi som vi tänker: eller bygger vi utan att tänka?2006Ingår i: Äldre i centrum : tidskrift för aktuell äldreforskning, ISSN 1653-3585, Vol. 4, nr 4Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
1234567 1 - 50 av 2128
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf