Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 238
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlstrom, L
    et al.
    Sahlgrenska Akademin.
    Hagberg, M
    Sahlgrenska Akademin.
    Dellve, Lotta
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Workplace Rehabilitation and Supportive Conditions at Work: A Prospective Study2013Ingår i: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 23, nr 2, s. 248-260Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose To investigate the impact of rehabilitation measures on work ability and return to work (RTW), specifically the association between workplace rehabilitation/supportive conditions at work and work ability and RTW over time, among women on long-term sick leave. Methods Questionnaire data were collected (baseline, 6 and 12 months) from a cohort of women (n = 324). Linear mixed models were used for longitudinal analysis of the repeated measurements of work ability index (WAI), work ability score and working degree. These analyses were performed with different models; the explanatory variables for each model were workplace rehabilitation, supportive conditions at work and time. Results The individuals provided with workplace rehabilitation and supportive conditions (e.g. influence at work, possibilities for development, degree of freedom at work, meaning of work, quality of leadership, social support, sense of community and work satisfaction) had significantly increased WAI and work ability score over time. These individuals scored higher work ability compared to those individuals having workplace rehabilitation without supportive conditions, or neither. Additionally, among the individuals provided with workplace rehabilitation and supportive conditions, working degree increased significantly more over time compared to those individuals with no workplace rehabilitation and no supportive conditions. Conclusion The results highlight the importance of integrating workplace rehabilitation with supportive conditions at work in order to increase work ability and improve the RTW process for women on long-term sick leave.

  • 2.
    Aili, Katarina
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Med uppstyckat arbete: En studie som mäter stress bland ackords- och linjestyckare2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna jämförande studie på magisternivå gjordes bland styckare på ett företag i Sverige. Studien gjordes i syfte att utreda hur styckare påverkas av de två vanligast förekommande arbetsuppläggen - arbete vid enkelbord och arbete vid linje. Åtta styckare deltog i studien. Ena veckan arbetade deltagarna vid enkelbord, med ackordslön, andra veckan arbetade de vid linje med maskinstyrt tempo, med lön som sätts utifrån takten på bandet. Stress mättes subjektivt med stress-energi-formuläret. Hjärtfrekvens mättes och jämfördes mellan de olika arbetsuppläggen. Observationer och intervjuer av samtliga deltagare utfördes.

    Skillnaden i arbetsuppläggen består i att styckarna vid enkelbord styckar en större del av grisen, att de väljer tempo själva samt att de arbetar ackordstyrt. Vid linje arbetar styckarna på löpande band under maskinstyrd arbetstakt, de har kortare arbetscykel och mer styrt arbete. Lönen vid linje sätts utifrån takten på bandet.

    En signifikant högre hjärtfrekvens uppmättes vid arbete, samt under pauser, då styckarna arbetade vid enkelbord jämfört med vid linje. Resultatet av svaren på stress-energi-formuläret visade något högre skattad stress vid linje och något högre skattad energi vid enkelbord. Skillnaden var inte signifikant. Beträffande intervjuerna uppgav fyra av åtta att de kände sig mer stressade vid linjearbetet, en av åtta att han kände sig mer stressad vid enkelbord. Fyra av åtta upplevde att de hade mer besvär i nacke/skuldra/rygg efter arbete vid linje, en upplevde mer besvär i nacke/skuldra/rygg efter arbete på enkelbord.

    Endast en av deltagarna uppmätte högre hjärtfrekvens vid arbete och paus vid linje än vid enkelbord. Samma deltagare upplevde arbetet vid linje som mer stressande, samt hade mer besvär av smärta efter arbete vid linje.

    Arbetsbelastningen mätt som hjärtfrekvens verkar således vara högre vid enkelbord. Däremot upplevde fler styckare mer stress och mer besvär i nacke/skuldra/rygg efter arbete vid linje. Det finns det anledning att tro att andra faktorer än den rena mekaniska belastningen styckarna utsätts för i sitt arbete kan vara en bidragande faktor vid besvärsförekomst.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Allert, Anna-Lena
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Att mäta lean-utveckling: En sammanställning av metoder för att mäta utveckling inom lean och en fallstudie på ett företag2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över världen och många företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebär att arbetsförhållanden för många arbetstagare påverkas och konsekvenserna för dem är inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts på STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhållanden och hälsa påverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns därför ett behov av att kunna mäta eller uppskatta om någon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartläggning av metoder som använts för att göra detta.Utifrån dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanställa metoder som använts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle också testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjälp av intervjuguiden och i vilken omfattning den täckte in de områden som kommit fram i litteraturstudien. Detta gjordes genom en fallstudie på ett företag som började arbeta med lean under 2007.För att ge en förståelse för lean produktion, historik och utveckling ges inledningsvis en beskrivning av konceptets historiska utveckling fram till och med i dag, tillsammans med dess begrepp, metoder och verktyg. Den begreppsförvirring som råder beskrivs och konsekvenserna av detta tillsammans med bristerna på en enhetlig definition av lean produktion tas upp. Av detta följer en viss problematik kring att mäta/skatta en utveckling inom lean vilken också diskuteras.Litteratursökningen resulterade i tolv olika metoder som presenteras kort tillsammans med de lean-faktorer som angetts. Med lean-faktor avses det område, faktor eller indikator som i metoden använts för att fånga upp en utveckling inom lean. Den faktor som togs upp av två eller flera metoder ansågs höra till de vanligaste. Totalt kunde 43 sådana identifieras. I dessa metoder kunde också sex olika systemkomponenter identifieras som berörda vid en lean-implementering i företaget.Som ett stöd vid mätning av lean-utveckling togs en utvecklingstrappa fram. Den användes i bedömningen av fallföretaget. Med hjälp av intervjuguiden framträdde en god bild av företagets arbete inom lean inom några områden. Med utgångspunkt i resultatet av litteraturstudien bör intervjuguiden kompletteras med frågor kring leverantörssamverkan, kunder och kvalitet för att analysen av ett företags lean-utveckling skall bli mer heltäckande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi (Stängd 20130701).
    Christensson, Bengt
    KTH. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Berge, Johan
    Rättsmedicinalverket.
    Sjögren, Bengt
    Karolinska Institutet.
    Fatal Carbon Monoxide Intoxication After AcetyleneGas Welding of Pipes2013Ingår i: Annals of Occupational Hygiene, ISSN 0003-4878, E-ISSN 1475-3162, Vol. 57, nr 5, s. 662-666Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Acetylene gas welding of district heating pipes can result in exposure to high concentrations of carbon monoxide. A fatal case due to intoxication is described. Measurements of carbon monoxide revealed high levels when gas welding a pipe with closed ends. This fatality and these measurements highlight a new hazard, which must be promptly prevented.

  • 5.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    A systems analysis of a target group of enterprises: A new way forward for the dissemination of research results and sustainable technologies2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    An interactive Internet tool supporting risk management in SMEs: The Chemical Guide (KemiGuiden)2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Improving work environment in small enterprises: The need for a holistic perspective and adaptation to small enterprise reality2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Interviews with employees reporting work-related injuries as the basis for intervention2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 9.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Kapitel 1.: Varför företagshälsovård?2011Ingår i: Framgångsrik företagshälsovård: Möjligheter och metoder, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2011Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Företagshälsovård, fhv, är en viktig aktör i välfärdssamhället. Den ska bidra både till att förebygga ohälsa och främja hälsa samt till att ska pagoda och säkra arbetsplatser där de anställda inte riskerar att skadas eller bli sjuka. Omvärldens förväntningar är höga. För att uppfylla dem krävs att fhv har en bred kompetens och att arbetet bygger på samarbete både mellan olika kompetenser inom den egna verksamheten och med de företag och organisationer som fhv arbetar för.

  • 10.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Kapitel 4: Att förstå kunden2011Ingår i: Framgångsrik företagshälsovård: Möjligheter och metoder, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2011Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Verksamhet, ekonomiska förutsättningar, drivkrafter och värderingar varierar för FHV:s kunder. För att lyckas i arbetet med att stödja kunden, behöver FHV förstå hur dessa faktorer påverkar arbetsmiljöarbetet och hur insatser bäst anpassas till varje kund.

  • 11.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Kapitel 9: Företagshälsovård och småföretag2011Ingår i: Framgångsrik företagshälsovård: Möjligheter och metoder, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2011Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Många företag med mindre än 50 anställda har någon form av avtal med FHV och de flesta är nöjda. Deras anställda står dock bara för en liten andel av alla arbetstagare som har tillgång till fhv. En stor del av småföretagen utnyttjar inte FHV:s breda kompetens utan anlitar dem främst för hälsoundersökningar. Det betyder att det finns en stor utvecklingspotential om man kan få de mindre företagen att efterfråga fler tjänster.

  • 12.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Procurement demands: a management strategy for sustainability2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 13.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Risk assessment tools for small enterprises: evaluation of uptake and effect2009Ingår i: USE 2009: Programme and abstract book, 2009, s. 118-118Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Risk assessment is a core component in the management of the working environment. Risk assessment helps identify and prioritize risks and reduce risks through implementation of control measures. Aim: To evaluate how tools for risk assessment are used by small enterprises and what the result is from using the tools. Method: Randomly selected small enterprises in printing and electroplating industry were contacted and asked to participate in an evaluation of tools for chemical risk assessment developed to suit small enterprises. An initial interview was made with the enterprises accepting to participate in the testing, aiming at surveying how they use to assess chemical risks. The enterprises were provided with one out of six tools. Ten enterprises in each sector were asked to test each tool, adding up to 20 enterprises testing each tool. After three and six months the enterprise was contacted. If they had tested the tool, a new interview was made, exploring their opinion on the tool and their experiences from using it. Enterprises not having tested the tools were also interviewed about the reasons why they did not use the tool they were provided. In enterprises having used the tools, an expert risk assessment was made and compared to the risk assessment of the enterprise in order to evaluate the quality of the risk assessment tool and the enterprise's use of it. Result: More than 60 % of the enterprises accepted to test the tools, reflecting an interest and concern for chemical risks in their work environment. The follow-up interviews are currently conducted and will be finished during April 2009. The results show how risk assessment works in practice in small enterprises. The study has revealed several problems with different tools and some unexpected results. One example is that several enterprises have concluded that they are content with their old method for risk assessment, which was using safety data sheets, reflecting a profound lack of understanding of what risk assessment is about. Results from the evaluation will be presented, showing how small enterprises perceive the different kinds of tools tested and what the outcomes in terms of quality are of the tested tools. The results will be discussed in relation to the enterprises and their previous experience of and knowledge about risk assessment.

  • 14.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Risk management in small enterprises: A system analysis of what works and what doesn´t2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Studiehandledning2011Ingår i: Framgångsrik företagshälsovård: Möjligheter och metoder, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2011Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Holmefalk, C
    Hägg, GM
    Kumar, R
    Scmidt, L
    Hur förbättra städares arbetsförhållanden?2007Ingår i: NES2007 / [ed] Cecilia Berlin, Lars-Ola Bligård, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Nyman, Teresia
    KI, Institutionen för folkhälsovetenskap.
    Education for Occupational health service professionals in different countries2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Schmidt, L
    Swedish Occupational Health Services and Small Enterprises: How does it work?2005Ingår i: OHS2005 Conference Proceedings: SJWEH Supplements 2005; no 1, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Verschoor, Atie H
    Ild care foundation, Maastricht.
    General Purpose of WE-LCA2004Ingår i: Working Environment in Life-Cycle Assessment / [ed] Poulsen, Jensen, Antonsson, Bengtsson, Karling, Schmidt, Brekke, Becker, Verschoor, Society of Environmental Toxicology and Chemistry (SETAC), 2004Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20. Aronsson, Gunnar
    et al.
    Eklund, Jörgen
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Randle, Hanne
    Svensson, Lennart
    Inte bara här och nu utan också där och då: Reflektioner om arbetslivsforskningen och det stora hållbarhetsprojektet2009Ingår i: Arbetslivsforskning och hållbarhet: Arbetsliv i omvandling / [ed] I: Porsfelt, Växjö: Växjö universitet , 2009, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Aronsson, K
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Teär Fahnehjelm, K
    Karolinska Institutet.
    Nylén, P
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Eklund, Jörgen
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Synergonomi och ögonbesvär hos personal på ögonsjukhus.2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ögonläkare, ögonsjuksköterskor, optiker och annan personal på ögonsjukhus arbetar ofta med synkrävande arbetsuppgifter i dämpad belysning eller helt utan allmänbelysning. Inför den planerade byggnationen av ett nytt ögonsjukhus i Stockholm ca år 2018 gjordes en enkätstudie för att kartlägga ögonbesvär och trötthet hos personalen på S:t Eriks Ögonsjukhus. Studien som är ett multidisciplinärt samarbetsprojekt mellan S:t Erik, Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan, syftar till att optimera belysning, dagsljusinsläpp och ljusmiljö vid det nya ögonsjukhuset.

    Totalt 265 anställda på S:t Eriks Ögonsjukhus samt 60 röntgenläkare och 45 barnläkare, varav de senare två  utgjorde jämförelsegrupper, inviterades till  studien.  Enkäten som distribuerades baserades på synergonomienkäter av Knave och Hemphälä och bestod av 31 validerade frågor om subjektiva ögonbesvär, nuvarande belysning, tillgång till dagsljus och välbefinnande. Ögonbesvären räknades om till ett gruppmedelvärde (ögonbesvärsindex) med avseende på svårighetsgrad och frekvens. Studien är godkänd av Etikprövningsnämnden. 

    Nittiosex av 265 (33%) anställda på S:t Eriks Ögonsjukhus hade t o m juni 2012 besvarat enkäten tillsammans med 23 röntgenläkare (38%) och 14 barnläkare (31%). Ögonbesvär som torrhets- och gruskänsla var vanligt förekommande hos alla yrkesgrupper på ögonsjukhuset och generellt vanligare hos kvinnor. Då samtliga grupper jämfördes med avseende på ögonbesvärsindex var skillnaden mellan män och kvinnor statistiskt säkerställd (p<0,05). Röntgenläkarna rapporterade högst ögonbesvärsindex och barnläkarna lägst, skillnaden mellan dessa yrkesgrupper var signifikant (p<0,05). Ögonpersonal och röntgenläkare som rapporterade att de ofta arbetade i mörker, associerade detta med  ökad trötthet i högre grad än  med barnläkarna (p<0,05).

    Ögonbesvär var vanliga hos ögonpersonalen inkluderade i studien. Den grupp som arbetade mest i mörker hade mer ögonbesvär än den grupp som arbetade minst i mörker. Kvinnor hade mer ögonbesvär än män. Arbete i mörker ökade den subjektiva känslan av trötthet . Optimala ljusförhållanden och bra synergonomi bör ges hög prioritet vid planering av ett nytt ögonsjukhus.

  • 22.
    Aronsson, K
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Teär Fahnhjelm, K
    Karolinska Institutet.
    Nylén, P
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Eklund, Jörgen
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Visual ergonomics and eye strain in eye careprofessionals2012Ingår i: NES2012 Proceedings: Ergonomics for sustainability and growth / [ed] Ann-Beth Antonsson, Göran M Hägg, 2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Eye care professionals spend many hours a day in darkness performing visually demanding tasks. A new eye hospital will be built in Stockholm 2018. The current lighting, logistics, and working conditions are analysed in a multidisciplinary project aiming to optimise settings in the new hospital. The main purpose of the present project was to study visual ergonomics and current eye strain in employees at an eye hospital. Ninety-six employees answered a validated questionnaire regarding their experiences of light, visual ergonomics and eye strain problems. Twenty-three radiologists and 14 paediatricians at a university hospital were used as comparison groups. Eye strain was common in all departments at the hospital but was significantly more common only among radiologists compared to paediatricians. Overall, women experienced significantly more eye strain than men.

  • 23.
    Ayas, Ebru
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Engineering Quality Feelings: Applications in products, service environments and work systems2011Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Contemporary quality issues in product design are moving from materialistic to emotional user fulfillment; comprehensive research is needed to examine quality product feelings. This research is directed toward a deeper understanding of user and customer quality feelings for different product types, including services.

    The quality feelings concept includes dimensions of product quality, especially functionality, ergonomics and aesthetics. The first objective of this thesis is to identify, prioritize and synthesize quality feelings into product attributes in product development applications. The second objective is to explore, test and propose methodological approaches for designing quality feelings into products.

    Several methods from psychology, ergonomics, statistics and probabilistic methods and heuristics were applied to achieve the objectives. From a methodological viewpoint, Likert scales, free elicitation technique and Just About Right scales were applied for data collection. Multiple Regression, Factor Analysis, Correspondence Analysis, Genetic algorithms, Partial Least Squares (PLS) and Rough Sets (RS) were applied for data analyses. For ergonomic product evaluations, direct observations, 3D workload simulations, time and frequency analyses were conducted.

    Five product applications are included in this thesis: operator driver cabin design of reach trucks, steering wheel design trigger switch design in right-angled nutrunners, bed-making systemsproducts and waiting room environments.

    Heuristic methods were found effective when there is a high number of product attributes that interact to provide quality feelings. RS results are consistent with PLS attribute predictions. When the number of product attributes is large in comparison to the number of observations, PLS extracts informative results for quality feelings. The RS method is effective in identifying interactions among design attributes.

    Quality feelings are associated with both tangible (tactile characteristics) and intangible (quick and easy to use) product characteristics. Words such as safety, functionality, ergonomics, comfort, reliability, supportiveness, usability, feedback, pleasantness, attractiveness, durability and distinctiveness describe quality feelings from tangible products and services. Based on product type, the quality dimensions represented by these words possess different interactions and dependencies. In work environments, products act as prostheses between workers for social interaction, which need to be considered as important quality feelings dimensions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Ayas, Ebru
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi (Stängd 20130701).
    Eklund, Jörgen
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi (Stängd 20130701).
    An Affective Engineering Assessment of a Hospital Bedding System Innovation2011Ingår i: Applied Ergonomics, ISSN 0003-6870, E-ISSN 1872-9126Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Developing bedding products requires consideration of human-product interactions such as usability and quality aspects besides ergonomics and productivity. Previous studies focus on finding associations between discomfort evaluations and physiological measurements of conventional bedding. The purpose of this study is to assess a new bedding system by observing affective and discomfort perceptions, physical loads, and time usage by nursing personnel. Fourteen nursese valuated a conventional and a new bedding system. Results suggest that nurses’ quality perceptions and overall experiences with the new bedding were positive. Considering physical loads the average time and frequency of bending forward were significantly lower for the new bedding versus conventional bedding. The time analysis yielded significant improvements to make a bed with the new bedmaking system. Quality perceptions were associated with tactile qualities (e.g. soft, nice to touch, etc.) and applicability (e.g. quick setup) for both bedmaking systems.

  • 25.
    Ayas, Ebru
    et al.
    Linköping University.
    Eklund, Jörgen
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Ishihara, Shigekazu
    Affective Design of Waiting Areas in Primary Healthcare2008Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – This paper seeks to deal with affective design of waiting areas (servicescapes) and has twofold aims. The first, is to explore affective values for waiting areas. The second, is to identify interactions between physical design attributes and affective values.

    Design/methodology/approach – This study included a free association method for data collection, applying Kansei engineering methodology to extract design solutions relating to specific feelings. The study was undertaken at six primary health centres in Östergötland County, Sweden. In total, 88 participants (60 patients and 28 staff) were interviewed.

    Findings – The selected waiting areas show significant differences for their perceived affective qualities. The most desired feeling for creating affective values is found to be “calm”. The core design attributes contributing to this feeling are privacy, colours, child play-areas and green plants. Good design of lighting, seating arrangements and a low sound level are also important design attributes to give a more complete design solution.

    Research limitations/implications – The study provides useful insights for understanding affective needs in servicescapes, and it provides design suggestions. The results have not been analysed separately for gender or different age groups.

    Practical implications – The paper proposes a framework model to be applied when dealing with affective values in servicescapes.

    Originality/value – This paper makes an original contribution to understand affective values towards the physical environment in servicescape design. It offers a methodology to study complex environments with many alternative design solutions using limited resources. Moreover, this study uses a combination of a free association method and Rough Sets theory in affective design.

  • 26.
    Ayas, Ebru
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Eklund, Jörgen
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Ishihara, Shigekazu
    Affective engineering evaluation of non-linear trigger switch mechanisms2011Ingår i: Applied Ergonomics, ISSN 0003-6870, E-ISSN 1872-9126Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The trigger switch mechanisms of nutrunners are important for operators to perceive feedback while tightening bolt joints. Previous studies focus on associations between discomfort evaluations and powered tool operation. This paper addresses how operator preferences are linked with functionality requirements from trigger switch mechanisms. Subjects evaluated five switch mechanism prototypes regarding perceptions of quality, feedback, firmness, and distinctness. Results suggest that loading and unloading phases of trigger operation are significant predictors of perceptions of quality. The trigger switch mechanism with a combination of high peak-drop-bottom forces was perceived with better quality, feedback, and distinctness in comparison to the other mechanisms. The study also revealed that when the switch mechanism was designed to give more distinctness and feedback, higher quality is perceived.

  • 27.
    Ayas, Ebru
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Eklund, Jörgen
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Ishihara, Shigekazu
    An Analysis on Affective Design of Servicescapes2009Ingår i: Proceedings of 12 th QMOD and Toulon-Verona Conference on Quality and Service Sciences, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 28.
    Ayas, Ebru
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Eklund, Jörgen
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Ishihara, Shigekazu
    Kansei/Affective Engineering Applied to Triggers in Powered Tools2011Ingår i: Kansei/Affective Engineering / [ed] Nagamachi, Mitsuo, CRC , 2011, s. 275-293Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 29.
    Ayas, Ebru
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Jörgen, Eklund
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Identifying trigger feeling factors2010Ingår i: International Conference on Kansei Engineeringand Emotional Research (KEER), Paris, France, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Trigger mechanism design in power hand tools is of great importance for communicating with the operator and for providing feedback on operational functioning. Therefore, for a successful power hand tool design, knowledge about how the trigger mechanism feels is required.

    This study aims to define and investigate the design factors related with trigger tactile feeling for electrical right angled nutrunners. A Kansei Engineering (Affective Engineering) study has been conducted for a comparison between users´ (operators that work at an automotive assembly plant) and product developers´ (product development group of a power hand tool manufacturer) to find common and differing semantic expression dimensions for that. 124 Kansei words (descriptors) were collected from literature, interviews and workshops. These words were reduced to 52 by affinity analysis and evaluated by operators and product developers using semantic differential technique.

    From the operator group`s responses six factors (explain 87% of variation ) were extracted as, “professional performance”, “safety and tactile feeling”, “usability”, “smooth operation”, ”communication and durability”, “convenient and comfortable” to define trigger feeling. Correspondingly, five factors (explain 89% of variation) “robust and appealing”, “ergonomics and operator performance”, “controllability and predictability”, “creativity and modern” and“powerful” were distinguished for the product development group. Results showed that the start phase and especially quick start of trigger mechanism is more important to operators, while end feedback is more important to product developers. Soft start of the trigger is correlated with ergonomics, optimal, clear operation and performance for product developers while soft start together with end feedback are associated with well-built, convenient and safe trigger characteristics for operators. According to the results from average ratings the Kansei word “ergonomic” has been rated as the most important descriptor for trigger feeling together with “user-friendly”, “easy to use”, “long life time” and “comfortable” for both groups. By developing a questionnaire using the factors and variables identified; this questionnaire can be used to assess views of operators about trigger functioning and to know how do operators feel about new types of trigger mechanisms.

  • 30.
    Bergkvist, Sandra
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Ergonomiskt Burklock: en produktutvecklingsprocess av skruvlock för glasburkar2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet syftar till att utforma ett ergonomiskt lock till glasburkar innehållandelivsmedel. Locket ska ersätta de skruvlock som finns idag då dessa upplevs somsvårhanterliga bland reumatiker. Personerna i fråga har svårare att genomföra vissarörelser än andra vilket bland annat beror på stela och ömmande leder. Problemen ochsvårigheterna varierar men det kan vara rörelser som att greppa saker, användapincettgreppet (tumme och pekfinger), stödja, precisera samt vrida.

    Olika rörelser och positioner påverkar handens styrka och funktion. Den mestfunktionella positionen är när handen och handleden hålls raka, vilket inte är möjligtdå ett skruvlock ska öppnas. Skilda forskningsrapporter har belyst problemet medvridande moment och åtgärder till dessa. På marknaden finns en mängd hjälpmedeltill skruvlock men enligt utvärderingar gjorda av reumatiker är inget riktigttillfredställande. Utvärderingar har även gjorts på andra typer av lock med resultatetatt många brister finns på dem med. Efter att ha intervjuat personer i målgruppenkunde olika kundbehov och viktiga produktegenskaper listas. För att utforma energonomisk produkt har lösningar till påträffade problem utarbetats och en checklistaför hur ergonomiska handverktyg ska utformas har använts som stöd. Metoder somQFD och Pughs metod har använts för att välja ut ett koncept bland flera som bästuppfyller de krav som framkommit under arbetets gång.

    Resultatet är ett lock som helt löser problematiken med vridande moment. Istället föratt öppna och stänga locket genom att skruva av det, som är fallet i dagsläget, kan detöppnas och stängas genom en nedåtriktad kraft vilken fångas upp av en knapp. Rakarehänder och handleder kan användas vilket är den mest skonsamma positionen vidarbete. Storleken på knappen är så stor att locket kan öppnas inte bara med hjälp avfingrarna och händerna utan även med hjälp av armbågen eller andra delar av kroppenom så önskas. Motståndet på knappen är tillräckligt stort för att locket inte ska kunnaöppnas av misstag men samtidigt så litet att ingen större kraftansträngning behövs.Locket är ergonomiskt utformat och lätthanterligt för reumatiker vid både öppningoch stängning av glasburkar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Berglund, Martina
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Using Tentacles in Planning and Scheduling Work: Activities, Roles and Contributions2009Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Handling production scheduling is increasingly difficult for manyenterprises, and human involvement is necessary. The overall objective ofthis research was to gain further understanding of planners’ and schedulers’work within the manufacturing industry, to elucidate how their worksituation is formed, and to explain their significance to other employees’work and company activities. Scheduling work was studied in fourcompanies in the Swedish woodworking industry; a sawmill, a parquet floormanufacturer, a furniture manufacturer and a house manufacturer. Themethod used was activity analysis which is based on the analysis of workactivities in real work situations. Data collection included 20 days’observations and 65 interviews. Cross-case analysis with British cases onplanning work was also included.The findings revealed that the schedulers’ tasks lead to many activities. Twothirds of these are what can be expected. The remaining third constitutesactivities that depend on the schedulers’ individual attributes and the contextin which they work. The schedulers serve as problem solvers in a number ofdomains and constitute efficient information nodes, making them animportant service function. Furthermore, they have an alignment rolebetween different organizational groups. This role is specifically remarkablein dealing with production enquiries that must be aligned with productioncapability. Here, both planners and schedulers play an essential role inlinking the manufacturing and the commercial sides and their differentfunctional logics.Planners and schedulers in daily work exert strong influence on others. Theydo not hold legitimate power. Instead their influence emanates mainly fromaccess to and control of information and their ability to apply expertise tointerpret this information and examine the impact of decisions made acrossdifferent areas of the business. Personal power related to social skills is alsosignificant.Furthermore, they facilitate others’ work in continuous personalinteractions, serving the technical scheduling software system, and aligningdifferent organizational functions. In combination with expert knowledgeand developed social skills, they significantly contribute to quality operationsperformance. Finally, the schedulers influence the decision latitude of otheremployees and may indirectly promote job satisfaction, thus contributing todeveloping appropriate working conditions for others in the company.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Berglund, Martina
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Guinery, Jane
    Production planning aligning customer requests with production capabilityManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Berglund, Martina
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Guinery, Jane
    The influence of production planners and schedulers at manufacturing and commercial interfaces2008Ingår i: Human Factors and Ergonomics in Manufacturing, ISSN 1090-8471, E-ISSN 1520-6564, Vol. 18, nr 5, s. 548-564Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes empirical research undertaken to identify how production planners and schedulers in manufacturing businesses exert influence on employees in production and commercial departments. Through the analysis of observations and interviews conducted in four case studies, sources of power were identified and categorized. It was found that although production planners and schedulers often did not have formal authority, in practice they had considerable influence. In the main, their sources of influence resided in their access to information. company agendas, and influential arenas, as well as their knowledge and social skills. The discussion draws from the findings examining influencing behaviors and considering their implications. The findings inform associated research on the processes, behaviors. and roles that schedulers and planners perform at functional interfaces, in support of effective and responsive order fulfillment. (c) 2008 Wiley Periodicals, Inc.

  • 34.
    Berglund, Martina
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Karltun, Johan
    Human, technological and organizational aspects influencing the production scheduling process2007Ingår i: International Journal of Production Economics, ISSN 0925-5273, E-ISSN 1873-7579, Vol. 110, nr 1-2, s. 160-174Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study of scheduling work in practice addresses how the production-scheduling processes in four companies are influenced by human, technological, and organizational aspects. A conclusion is that the outcome of the scheduling process is influenced by the scheduler adding human capabilities that cannot be automated, by technical constraints in the scheduled production system and by the available scheduling software tools. Furthermore, the outcome is influenced not only by how the scheduling process is formally organized, but also by the scheduler's informal authority and the role taken to interconnect activities between different organizational groups. The findings from the study support a number of previous studies done on scheduling in practice whilst giving new insights into their interpretation. (C) 2007 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 35.
    Berglund, Martina
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Karltun, Johan
    Högskolan i Jönköping, JTH.
    Schedulers’ work content – a quantified analysis2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 36.
    Bergstrand, Maria
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Styckares arbetsmiljö: En studie om knivskärpa, olika knivstålskvaliteter, arbetssätt, samt fysisk ansträngning2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Styckare inom köttbranschen i Sverige ligger sedan länge i toppen av statistiken i Sverige, när det gäller yrken med de högsta relativa frekvenserna av anmälda arbetssjukdomar orsakade av belastningsfaktorer. Kniven är styckarens viktigaste verktyg och om den är slö ökar den fysiska belastningen med ökad risk för både belastningsskador och olycksfall. I denna studie på magisternivå var syftet att undersöka sambanden mellan knivens skärpa, knivens stålkvalitet, effekten av individens arbetssätt samt den fysiska ansträngningen vid styckning av nötkött. 12 personer vid två olika företag deltog i studien, under normalt arbete med styckning vid enkelbord under tre arbetsdagar. Tre olika knivstålskvaliteter utvärderades. Mätning av knivskärpa skedde med mätapparat Anago, samt med subjektiva skattningar enligt visuell analog skala (VAS). Tiden som kniven användes innan byte användes också som ett mått på hur länge skärpan kunde bibehållas. Ansträngningen hos styckarna undersöktes med mätning av hjärtfrekvensen under arbete, samt med skattning av ansträngning i händer och armar enligt VAS. Slutligen mättes eventuellt obehag/besvär före och under arbete med skattning enligt VAS.

     

    Det tycks som om det knivstål som var hårdare och inte finns på marknaden fungerade sämst, medan de övriga två var likvärdiga. Det finns indikationer på att det hårdare knivstålet påverkar andra egenskaper negativt, framförallt känslan av knivens följsamhet.

    Det föreligger en signifikant skillnad mellan olika individer i förmågan att bibehålla knivskärpa över tid, och de med obehag/besvär byter kniv oftare. Ytterligare studier krävs för att klargöra vad skillnaderna beror på, men sannolikt har både styckarens arbetsteknik, och företagets och individens rutiner för knivvård betydelse. Förbättrad utbildning inom dessa områden rekommenderas. Utvärderingen av knivtid indikerar att en styckare behöver 5-6 knivar per dag för att säkerställa att arbetet sker med vass kniv hela tiden.

    Det finns ett samband mellan dålig knivskärpa och lokal ansträngningskänsla i händer och armar. Något samband mellan knivskärpan och central ansträngning kunde dock inte påvisas i denna studie. Pulsvärdena visade att arbete som styckare innebär en hög belastning på andnings- och cirkulationsapparaten, och att de löper en stor risk att överskrida det rekommenderade gränsvärdet för energetisk belastning. Större undersökningsmaterial krävs dock för att dra säkrare slutsatser angående detta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Styckares arbetsmiljö
  • 37. Bjorkander, Inge
    et al.
    Forslund, Lennart
    Kahan, Thomas
    Ericson, Mats
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi (Stängd 20130701).
    Held, Claes
    Rehnqvist, Nina
    Hjemdahl, Paul
    Differential index: a simple time domain heart rate variability analysis with prognostic implications in stable angina pectoris2008Ingår i: Cardiology, ISSN 0008-6312, E-ISSN 1421-9751, Vol. 111, nr 2, s. 126-133Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To examine the usefulness of time domain heart rate variability (HRV) measurements by a simple graphical method, the differential index (DI), in prognostic assessments of patients with chronic stable angina pectoris.

    METHODS: HRV measurements in the time domain by DI were compared to conventional measurements of standard deviation of all normal-to-normal intervals (SDNN), percent of differences between adjacent normal RR intervals >50 ms (PNN50) and square root of the mean of the sum of squares of differences between adjacent normal RR intervals (RMSSD) from 24-hour ambulatory electrocardiographic recordings in 678 patients in the Angina Prognosis Study in Stockholm. The patients received double-blind treatment with metoprolol or verapamil. Main outcome measures were cardiovascular death or non-fatal myocardial infarction during follow-up (median 40 months).

    RESULTS: Patients suffering cardiovascular death (n = 30) had lower DI, SDNN and PNN50 (all p < 0.001). In a multivariate Cox model, DI below median independently predicted cardiovascular death (p = 0.002), as did SDNN (p = 0.016) and PNN50 (p = 0.030), but not RMSSD (p = 0.10). The separation of survival curves was most pronounced and specificity was slightly better with DI. DI and PNN50 increased with metoprolol but not verapamil treatment. Short-term treatment effects were not related to prognosis.

    CONCLUSIONS: Low time domain HRV carries independent prognostic information regarding cardiovascular death in stable angina pectoris. The simple DI method provided equally good or better prognostic information than conventional, more laborious HRV methods.

  • 38. Björkander, I.
    et al.
    Kahan, T.
    Ericson, Mats
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi (Stängd 20130701).
    Held, C.
    Forslund, L.
    Rehnqvist, N.
    Hjemdahl, P.
    Differential index, a novel graphical method for measurements of heart rate variability2005Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 98, nr 3, s. 493-499Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Commonly used methods to evaluate heart rate variability require extensive filtering of the registrations in order to exclude artefacts and ectopic beats. We developed and validated a novel graphical method for time-domain measurements of heart rate variability, the differential index, which does not require filtering and is simple to use. Methods: The 24-h ambulatory long-term electrocardiogram recordings from 120 patients with angina pectoris and 49 control subjects were computerised without any filtering process. Sample density histograms of differences in the RR interval for successive beats were constructed and the widths of the histograms were used to obtain the differential index. For comparison, the same registrations were analysed by conventional methods. Results: The differential index was most closely related (P < 0.001) to conventional short-term time domain (e.g. percent of differences between adjacent normal RR intervals > 50 ms, pNN50, r = 0.81) and frequency-domain (e.g. high frequency power, r = 0.84) components, but also to long-term time domain (e.g. standard deviation of all normal-to-normal RR intervals for all 5-min segments of the entire registration, SDNNIDX, r = 0.72) and frequency-domain (e.g. low frequency power, r = 0.64) components. Conclusion: The differential index method shows good agreement with established indices of heart rate variability. The insensitivity to recording artefacts and short-lasting disturbances of sinus rhythm make the differential index method particularly suited when data quality is imperfect. The simplicity of the method is valuable when large numbers of registrations are to be evaluated.

  • 39.
    Bodin, Ida
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Using Cognitive Work Analysis to identify opportunities for enhancing human-heavy vehicle system performance2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Transportindustrins utveckling går mot mer avancerad teknik och högre automationsgrad i förarmiljön. Det är kostsamt att utveckla automatiska system som klarar att hantera komplexa situationer på grund av de säkerhetsrisker som är förknippade med ogenomtänkt införande av automation. Eftersom det fortfarande finns mycket förbättring att göra inom området syftar denna studie till att bidra i utvecklingen av säkra autonoma system som stödjer lastbilschauffören.

    Studien hade ett tvåfaldigt syfte, nämligen 1) att använda Cognitive Work Analysis för att identifiera möjligheter att förbättra människa-fordonssystemsprestandan för tunga lastbilar och 2) att bidra till att förbättra möjligheterna att identifiera möjliga systemförbättringar genom utveckling av en metod för prioritering av aktiviteterna i en Contextual Activity Template.

    För att identifiera förbättringsmöjligheterna genomfördes de två första faserna av Cognitive Work Analysis – Work Domain Analysis (WDA) och Control Task Analysis (ConTA).

    För WDA utfördes fem timmar av intervjuer med en senior technical adviser från Scania VC AB och en två timmars intervju med en erfaren kommersiell lastbilschaufför. Utöver detta genomfördes en observationsstudie där tre videokameror användes för att samla 16 timmars inspelning (per kamera) från 35 timmars (2500 km) observation (en förare/dag under en fyradagarsperiod). Under observationsstudien berättade förarna högt om informationsbehov, beslut som tas och förklarade beteendet under de olika köraktiviteterna. Totalt 40 minuter av videodata när förarna berättade högt insamlades per förare. Slutligen genomfördes ungefär fem timmar av efterföljande intervjuer där samma förare fick återge körningen utifrån videomaterialet från observationsstudien.

    Resultatet från WDA presenterades i en abstraktionshierarki. Det övergripande funktionella syftet med systemet var definierat som godsdistribution via vägtransport med värdena och prioriteringarna Effektivitet, Säkerhet, Komfort, Lagar/Regler, Rykte och Organisatoriska regler. För WDA:n i detta examensarbete gjordes en AH för de tre första värdena nämnda ovan. Totalt bestod AH av 343 noder, (39 på nivån med syftesrelaterade funktioner, 77 på nivån med objektrelaterade processer och 211 på nivån med fysiska objekt).

    I vilka situationer de fysiska objektens funktioner användes beskrevs med en Contractual Activity Template (CAT; Naikar et al., 2006). De objektrelaterade processer definierade i AH:n undersöktes utifrån 42 situationer identifierade under observationsstudien. Åtta timmar av vidare intervju genomfördes med förarna från observationsstudien för att erhålla en bättre förståelse för förhållandet mellan de objektrelaterade processerna och situationerna. Matrisen med objektrelaterade processer och situationer prioriterades sedan enligt betydelse och frekvens. Baserat på prioriteringen identifierades ett antal potentiella förbättringsområden, exempelvis kommunikation och synlighet under landsvägskörning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Bohgard, Mats
    et al.
    Lunds Universitet.
    Karlsson, StigLuleå tekniska universitet.Lovén, EvaLinköpings universitet.Mikaelsson, Lars-ÅkeMittuniversitetet.Mårtensson, LenaKTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekonomi och organisation (Inst.), Industriell arbetsvetenskap (stängd 20130101).Osvalder, Anna-LisaChalmers tekniska högskola.Rose, Linda M.KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi (Stängd 20130701).Ulfvengren, PernillaKTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM).
    Arbete och teknik på människans villkor2008Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 41.
    Bohgard, Mats
    et al.
    Lunds universitet.
    Karlsson, Stig
    Luleå tekniska universitet.
    Lovén, Eva
    Linköpings universitet.
    Mikaelsson, Lars-Åke
    Mittuniversitetet.
    Mårtensson, Lena
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM).
    Osvalder, Anna-Lisa
    Chalmers tekniska högskola.
    Rose, Linda M.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi (Stängd 20130701).
    Ulfvengren, Pernilla
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM).
    Designing work and technology on human terms2009Ingår i: Work and technology on human terms / [ed] Bohgard, M., Karlsson, S., Lovén, E., Mikaelsson, L.-Å., Mårtensson, L., Osvalder, A.-L., Rose, L., & Ulfvengren, P, Stockholm: Prevent , 2009, 1:1, s. 9-18Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 42.
    Bohgard, Mats
    et al.
    Lunds universitet.
    Karlsson, StigLuleå tekniska universitet.Lovén, EvaLinköpings universitet.Mikaelsson, Lars-ÅkeMittuniversitetet.Mårtensson, LenaKTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekonomi och organisation (Inst.), Industriell arbetsvetenskap (stängd 20130101).Osvalder, Anna-LisaChalmers tekniska högskola.Rose, Linda M.KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi (Stängd 20130701).Ulfvengren, PernillaKTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM).
    Work and technology on human terms2009Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 43.
    Bohgard, Mats
    et al.
    Lunds universitet.
    Karlsson, Stig
    Luleå tekniska universitet.
    Lovén, Eva
    Linköpings universitet.
    Mikaelsson, Lars-Åke
    Mittuniversitetet.
    Osvalder, Anna-Lisa
    Chalmers tekniska högskola.
    Rose, Linda M.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi (Stängd 20130701).
    Ulfvengren, Pernilla
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM).
    Att utforma arbete och teknik på människans villkor2008Ingår i: Arbete och teknik på människans villkor / [ed] Bohgard, M., Karlsson, S., Lovén, E., Mikaelsson, L.-Å., Mårtensson, L., Osvalder, A.-L., Rose, L., & Ulfvengren, P., Stockholm: Prevent , 2008, 1:1, s. 9-17Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Borg Tornberg, Anette
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi (Stängd 20130701).
    Hurtig, Anna
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi (Stängd 20130701).
    Bärbara datorer, en möjlig källa för nickel- och koboltexponering av hud?: Direktvisande tester för nickel och kobolt på bärbara datorer och frisättningsförsök på en bärbar dator2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och inledning: Trots att EU:s nickeldirektiv sedan 1994 begränsar nickelfrisättningen från föremål i långvarig kontakt med hud, är nickelallergi fortfarande den vanligaste orsaken till kontaktallergi i de industrialiserade länderna. Detta kan tyda på att även föremål, som är i kortvarig kontakt med huden, kan utgöra en möjlig källa för nickelexponering. Kobolt är mer sensibiliserande än nickel, men för kobolt saknas begränsningar inom EU:s kemikalielagstiftning REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemical substances). För att undersöka om nickel eller kobolt finns på en yta och om metall kan frisättas i kontakt med huden finns ett antal kvalitativa och kvantitativa metoder, exempelvis spot-tester såsom DMG (dimetylglyoxime)-test samt koboltspot-test och frisättningsförsök enligt standarden EN1811. Syfte och frågeställningar: Bärbara datorer omfattas idag inte av REACHs nickelbegränsning. Syftet med denna studie var att undersöka om nickel eller kobolt finns på/frisätts från ytor som kommer i kontakt med hud vid arbete med bärbara datorer. Om så är fallet, finns variationer mellan olika modeller och mellan olika tillverkare av bärbara datorer (som är maximalt två år gamla) och vilka halter av nickel och kobolt frisätts från ytor på en specifik dator, som uppvisat positivt resultat för nickel och kobolt i spot-tester? Material och metod: För att besvara på frågeställningarna screenades 30 stycken bärbara datorer (7 Hewlett Packard (HP), 18 Dell, 3 Sony Vaio, 1 Fujitsu och 1 Macbook) med direktvisande DMG-test samt koboltspot-test. Ett frisättningsförsök med en bärbar dator genomfördes, dels med en modifierad metod av EN1811 och dels med standardmetoden. Resultat: Olika märken och modeller av datorer spot-testades och samtliga testade datorer från HP och 4 av 18 testade Dell-datorer var positiva för nickel. Endast en av de totalt 30 stycken testade datorerna gav ett positivt resultat för kobolt. Genomgående är resultaten från frisättningsförsök med en specifik dator (HP2560p) under gränsvärdet för nickel inom REACH (0,5 µg/cm2/vecka). Den högsta uppmätta nickelhalten var 0,1 µg/cm2/vecka för handlovsstödet. Samtliga kobolthalter, förutom en, var lägre än detektionsgränsen för analysen. Diskussion och slutsats: Vår studie tyder på att bärbara datorer är en möjlig källa till nickelexponering av hud. I denna studie har datorer från fem olika tillverkare testats, varav modellerna från HP och Dell visade sig frisätta nickel. Däremot tycks kobolt inte finnas på eller frisättas i någon större utsträckning från bärbara datorer utifrån denna studie. Kobolt frisattes bara i låga halter, som dessutom låg i närheten av analysens detektionsgräns.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Examensarbete_15 hp_Anette_B_T_Anna_H
  • 45.
    Brännmark, Mikael
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Implementering av Lean i medelstora företag: En lärande utvärdering om hållbarutveckling2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är ett av delresultaten från det interaktiva forskningsprojektet Produktionslyftet, inom HELIX VINN Excellence Centre. Projektet genomförs i samarbete med Produktionslyftet, ett nationellt program för spridande av managementkonceptet Lean produktion. Syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur hållbart utvecklingsarbete kan bedrivas, både utifrån ett program- och företagsperspektiv.

    Rapporten beskriver två delstudier, en kvalitativ och en kvantitativ, som genomförts i samarbete med elva av företagen i Produktionslyftet, tio av dem pilotföretag för programmet. Den första delstudien genomfördes under sommaren 2008, genom en intervjustudie med programmets pilotföretag, medan den andra genomfördes under våren 2009, i formen av en enkätstudie med sju av företagen i programmet. Då en interaktiv forskningsansats har använts, så har i båda fallen den insamlade empirin från de båda delstudierna återkopplats till representanter från Produktionslyftet, samt programmets finansiärer, och en gemensam tolkning och analys av empirin har gjorts. Denna gemensamma tolkning har sedan analyserats utifrån modeller kring hållbart utvecklingsarbete och resultatet från detta arbete har sedan sammanfattats i två arbetsrapporter, som har återkopplats till programmet och dess finansiärer.

    Resultaten i delstudierna, samt den gemensamma tolkningen och analysen av empirin, fokuserar Produktionslyftets coacher, samt deras arbete med företagen. Dels spelar coacherna uppenbarligen en central roll i programmets arbete med företagen, och dels är coacherna mycket uppskattade av företagen. Coachernas arbetssätt, samt hur deras arbete påverkar möjligheten för företagen att skapa en hållbar utveckling, upptar också en central del i rapporten. Detta kan sammanfattas, som att om coacherna driver på arbetet för hårt, få finns det risk att det uppstår problem för företagen, men om coacherna inte är pådrivande så finns risken att åtminstone vissa av företagen inte tar sitt ansvar för Lean-arbetet. Med andra ord, coachernas arbete med företagen utgör en svår balansgång mellan att uppfylla företagens målsättningar med Lean-arbetet, i vägning mot Produktionslyftets mål och syfte. Men resultaten pekar också på vikten av att företagen har ett tydligt ägarskap och driv i utvecklingsarbetet.

    Slutsatsen i denna rapport blir därför att om programmets utvecklingsarbete skall bli hållbart, så hänger det troligen på dels att man har duktiga och kompetenta coacher, men också att man har en väl fungerande företagsrekryteringsprocess, där företag med ett internt driv för Lean-arbetet väljs till programmet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Brännmark HELIX WP 2010
  • 46.
    Brännmark, Mikael
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Interaktiv forskning: Gemensamt kunskapande för allas nytta2010Ingår i: FALF2010: Arbetsliv i förändring, Malmö: FALF , 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Utvärdering är ett mycket vanligt redskap för kontroll och uppföljning inom olika verksamheter, exempelvis projekt och program. Den traditionella ”summativa” utvärderingen har dock ett flertal brister, som gjort att intresset för formativa utvärderingar ökat. Ett exempel på dessa är de s.k. lärande utvärderingarna, men också forskning i olika former kan användas för att utvärdera projekt och program. I det offentliga programmet Produktionslyftet har det förekommit ett flertal utvärderingsformer, bl.a. två summativa måluppföljelseutvärderingar och ett interaktivt forskningsprojekt. I detta paper presenteras en fallstudie kring dessa utvärderingsformer, samt vilka interna respektive externa spridningseffekter (av programmets erfarenheter), samt också vilken form av utvecklingsstöd, som dessa har möjliggjort för Produktionslyftet. Resultaten pekar på att ett summativa utvärderingsprojekt kan användas för både intern spridning av erfarenheter och för att skapa utvecklingsstöd, förutsatt att halvtidsutvärderingar används. Detta kan också ett interaktivt forskningsprojekt bidra med, samt en lärande utvärdering, men det interaktiva forskningsprojektet tycks vara överlägset när det gäller extern spridning av resultaten från programmet – även om det också är den mest resurskrävande formen av utvärdering. Uttryckt på ett annat sätt, så skapar det interaktiva forskningsprojektet underlag för gemensam diskussion, reflektion och analys för programmet, samt gör också programmet/projektet mer transparent, genom extern spridning av gjorda erfarenheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Brännmark 2010 FALF2010
  • 47.
    Brännmark, Mikael
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Is Lean No Longer Mean?: A Study of the Consequences for Working Conditions in Companies Implementing Lean2010Ingår i: FALF2010: Arbetsliv i förändring, Malmö: FALF , 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Lean is today becoming increasingly popular in Swedish manufacturing industry, and the concept has also started to spread to other sectors, such as administration, healthcare and the municipal sector. However, previous studies have suggested that Lean can become “mean”, creating working conditions that are bad for the employees. Conversely, other studies instead suggest that this has less to do with Lean, than with the implementation of Lean. Thus, this paper aims at studying the implementation of Lean in eight medium sized companies over a two year period, using qualitative and quantitative data. First, the results from the qualitative data suggest that these companies implementation of Lean is characterized by Lean coordinators, pilot projects and improvements groups, while the Lean tools mostly used are 5S, SMED, standardization and means to improve the production flow. Second, the perceived effects on working conditions, based on the quantitative data, suggest an improvement in the working environment, an increase in the work with safety and some degree of increase in stress for the workers. Consequently, the implementation structure of these companies does not indicate a “mean” production system, although the long term effects on working conditions cannot be determined, based on these data.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Brännmark 2010 (FALF2010)
  • 48.
    Brännmark, Mikael
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Lean administration: En litteraturgenomgång av lean när konceptet implementeras i kommuner2011Ingår i: FALF2011: Det nya arbetslivet, Luleå: FALF , 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Lean blir allt vanligare i svensk offentlig förvaltning. Litteraturstudier har tidigare genomförts inom sjukvård och service. Denna litteraturgenomgång fokuserar istället på kommuner. Fokus ligger på vilka former som lean-konceptet tar, hur det implementeras, vilka effekter som uppnås, samt vilka svårigheter som man stött på. Sökningar gjordes i två omgångar i fyra olika databaser under i maj 2010. Endast empiriska artiklar i peer-reviewadetidsskrifter inkluderades; studier som inom vård- eller industriliknande kontexterexkluderades. Totalt resulterade sökningen och urvalsprocessen i fem publikationer, som beskriver lean i elva verksamheter. Slutsatserna från genomgången av dessa är de studerade lean-implementeringar i hög grad utgår från en ansats som påminner om värdeflödeskartläggningar. Fokus för lean-arbetet ligger på verktyg och system för förbättringsarbete. De upplevda problemen i lean-arbetet är framför allt associerade med implementeringsansatsen, snarare än konceptet eller kontexten. Verksamheternas arbete med lean har gett mestadels positiva verksamhetseffekter, framför allt rörande effektivitet och produktivitet. Hur kunderna, och framför allt personalen, påverkats är dock osäkrare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Brännmark 2011 (FALF2011)
  • 49.
    Brännmark, Mikael
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Lean i kommuner och myndigheter: En översikt över existerande empirisk forskningslitteratur2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna litteraturgenomgång avser att studera det empiriska underlaget om lean i kommuner och myndigheter (exklusive sjukvård) utifrån den forskningslitteratur som finns. Sökningar har gjorts i sex forskningsdatabaser under oktober 2011. Relevanta frågor för studien är hur lean används i kommuner och myndigheter, varför organisationerna väljer att arbeta med lean och vilka resultat man har uppnått.

    Totalt hittades 48 publikationer, men efter sortering återstod endast 17 empiriska artiklar av relevans för den här rapporten. De studier som valdes bort var antingen för diskuterande eller redogjorde inte tydligt för hur man har samlat in sin empiri. De 17 studierna som används är av skiftande kvalitet och utformning och det empiriska underlaget är varierat. En majoritet av de inkluderade publikationerna är publicerade efter 2005. Tio av de 17 publikationerna innehåller totalt 18 fallstudier. Utifrån detta, är det rimligt att hävda att den empiriska forskningen om lean i kommuner och myndigheter är ett relativt nytt fenomen. Fallstudierna föranleder flera slutsatser, även om det bör betonas att det empiriska underlaget är tunt och studierna är av starkt varierande kvalitet och utformning. Därför bör slutsatserna endast ses som tentativa, men det innebär samtidigt att det finns flera frågor som kan vara av stort intresse för fortsatt forskning.

    För det första, när det gäller vilka former lean-arbetet tar, så tycks värdeflödeskartläggning och slöserireducering utgöra centrala inslag i kommuner och myndigheters arbete med lean. Ofta verkar det handla om punktinsatser. Lean-program som omfattar hela organisationen är relativt ovanliga. Andra lean-verktyg förekommer också, men det är mindre vanligt. För det andra, när det gäller målen med lean-arbetet, verkar det i hög grad initieras med syfte att öka produktiviteten, även om andra skäl också förekommer, som exempelvis behov av kostnadssänkningar. För det tredje, när det gäller resultat av lean-arbetet, framför allt då värdeflödeskartläggningarna, verkar ökad produktivitet vara det vanligaste resultatet. Samtidigt leder arbetet också ofta till minskade problem och störningar för de anställda, vilket ofta uppskattas. Däremot tycks effekterna för personalen vara mer varierade än verksamhetseffekterna. De lean-verktyg som emellanåt verkar ge negativa konsekvenser är bland annat standardisering, visualisering och kundkontakt. Kundeffekterna är dock svårare att uttala sig om eftersom det ofta saknas empiri om detta i studierna.

    Slutligen bör det betonas att utifrån de inkluderade studiernas utformning och metodik är det mycket svårt att uttala sig om de långsiktiga effekterna av arbetet med lean, eftersom det finns empiri i publikationerna som väcker frågetecken om hur hållbart lean-arbetet är, till exempel deltagarnas känsla av att arbetet är avklarat efter genomförda förbättringsworkshops.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Brännmark, Mikael
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Lean Working Environments: An Empirical Study of 24 CompaniesImplementing Lean2010Ingår i: NES2010: Proactive Ergonomics: Implementation of ergonomics in planning of jobs, tasks, systems and environments., Stavanger, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper studies the perceived effects on the working conditions in 24 medium sized manufacturing companies, approximately 1.5 year into their implementation of Lean. This is studied quantitatively based on four stakeholders’ perceptions (the workers, the managers, the production supervisors and the white-collar workers), based on three factors; changes in the working environment, work with safety for the personnel and level of stress. The results indicate that the physical work environments have improved and the workers and production supervisors report a slight increase in stress. Lastly, all groups report an increase in the work with safety for the personnel.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Brännmark 2010
12345 1 - 50 av 238
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf