kth.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 1 - 50 av 297
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Adams, Sophie
    et al.
    Kuch, Declan
    Diamond, Lisa
    Fröhlich, Peter
    Henriksen, Ida-Marie
    Katzeff, Cecilia
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Ryghaug, Marianne
    Yilmaz, Selin
    Social license to automate: A critical review of emerging approaches to electricity demand management2021Ingår i: Energy Research & Social Science, ISSN 2214-6296, E-ISSN 2214-6326, Vol. 80, nr October, s. 102210-12, artikel-id https://doi.org/10.1016/j.erss.20102210Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     Electricity demand-side management (DSM) programs are becoming increasingly important to energy system managers in advanced industrialized countries, especially those with high renewable energy penetration. As energy user participation is paramount for their success but has proven to be difficult to obtain, we explore the usefulness of the ‘social license’ concept, originally developed in the mining sector, to refer to the process of creating acceptance in DSM programs aimed at managing or controlling household energy resources such EVs, batteries, and heating and cooling devices. We argue that analyzing the attainment or lack of ‘social license’ may be useful to energy policy-makers and researchers for understanding public concerns with not only supply-side energy resources, but also DSM. We do so by (1) drawing attention to potential frictions between demands for flexibility on the one hand and social practices and habits on the other; (2) attending to the ways that users’ engagement in DSM programs is influenced by their sense of control and agency, and their trust in program providers; and (3) exploring the ways that users may understand their stake in the energy system and may participate in programs as collectives rather than simply as individuals. We argue that a ‘social license to automate’ could not only describe a set of tools to manage participation in DSM projects, but rather assess the ways users effectively feel part of new energy systems designed to serve them. 

  • 2.
    Alfredsson, Eva
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Bengtsson, Magnus
    Szejnwald Brown, Halina
    Isenhour, Cindy
    Lorek, Sylvia
    Stevis, Dimitris
    Vergragt, Philip
    Why achieving the Paris Agreement requires reduced overall consumption and production2018Ingår i: Sustainability: Science, Practice, & Policy, E-ISSN 1548-7733, Vol. 14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Technological solutions to the challenge of dangerous climate change are urgent and necessary but to be effective they need to be accompanied by reductions in the total level of consumption and production of goods and services. This is for three reasons. First, private consumption and its associated production are among the key drivers of greenhouse-gas (GHG) emissions, especially among highly emitting industrialized economies. There is no evidence that decoupling of the economy from GHG emissions is possible at the scale and speed needed. Second, investments in more sustainable infrastructure, including renewable energy, needed in coming decades will require extensive amounts of energy, largely from fossil sources, which will use up a significant share of the two-degree carbon budget. Third, improving the standard of living of the world’s poor will consume a major portion of the available carbon allowance. The scholarly community has a responsibility to put the issue of consumption and the associated production on the research and policy agenda.

  • 3.
    Alfredsson, Eva
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Malmaeus, Mikael
    Real capital investments and sustainability: - The case of Sweden2019Ingår i: Ecological Economics, ISSN 0921-8009, E-ISSN 1873-6106, Vol. 161, s. 216-224Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Real capital investments are important for a transition to a more sustainable economy and for the continuous process of creative destruction and economic development. At the same time investments have negative environmental effects. In this paper we analyze to what extent the current investments in real capital (i.e.,buildings, machinery and infrastructures) in Sweden are sustainable in regard of the most important resources used in investments and in terms of CO2 emissions. This is evaluated based on Sweden's share of a sustainable use of these resources and our share of the remaining carbon budget for achieving the Paris agreement. In the analysis we have used best publicly available data and methods to indicatively establish sustainable levels of resource use and emissions. We find that 1 million invested SEK (US$ 110,000) generate 15–75 tonnes of CO2 emissions and use 80–260 MWh of energy, and on average 4.8 tonnes of iron, 0.2 tonnes of aluminum, 260 tonnes of gravel and sand and 6 tonnes of timber. Our analysis shows that within 50 years current investment would use up Sweden's CO2 budget available for achieving the Paris agreement, leaving no room for emissions from consumption. The use of timber, gravel and sand is above Sweden's share of a global yearly sustainable production. The current use of iron and aluminum can be maintained for 20–50 years, but approaches the sustainability criteria with a 200 year perspective.

  • 4. Bengtsson, Magnus
    et al.
    Alfredsson, Eva
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Cohen, Maurie
    New Jersey Inst Technol, Newark, NJ 07102 USA..
    Lorek, Sylvia
    Sustainable Europe Res Inst, Cologne, Germany..
    Schroeder, Patrick
    Inst Dev Studies, Brighton, E Sussex, England..
    Transforming systems of consumption and production for achieving the sustainable development goals: moving beyond efficiency2018Ingår i: Sustainability Science, ISSN 1862-4065, E-ISSN 1862-4057, Vol. 13, nr 6, s. 1533-1547Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The United Nations formulated the sustainable development goals (SDGs) in 2015 as a comprehensive global policy framework for addressing the most pressing social and environmental challenges currently facing humanity. In this paper, we analyse SDG 12, which aims to ensure sustainable consumption and production patterns. Despite long-standing political recognition of this objective, and ample scientific evidence both on its importance and on the efficacy of various ways of promoting it, the SDGs do not provide clear goals or effective guidance on how to accomplish this urgently needed transformation. Drawing from the growing body of research on sustainable consumption and production (SCP), the paper identifies two dominant vantage pointsone focused on promoting more efficient production methods and products (mainly through technological improvement and informed consumer choice) and the other stressing the need to consider also overall volumes of consumption, distributional issues, and related social and institutional changes. We label these two approaches efficiency and systemic. Research shows that while the efficiency approach contains essential elements of a transition to sustainability, it is by itself highly unlikely to bring about sustainable outcomes. Concomitantly, research also finds that volumes of consumption and production are closely associated with environmental impacts, indicating a need to curtail these volumes in ways that safeguard social sustainability, which is unlikely to be possible without a restructuring of existing socioeconomic arrangements. Analysing how these two perspectives are reflected in the SDGs framework, we find that in its current conception, it mainly relies on the efficiency approach. On the basis of this assessment, we conclude that the SDGs represent a partial and inadequate conceptualisation of SCP which will hamper implementation. Based on this determination, this paper provides some suggestions on how governments and other actors involved in SDGs operationalisation could more effectively pursue SCP from a systemic standpoint and use the transformation of systems of consumption and production as a lever for achieving multiple sustainability objectives.

  • 5.
    Bergame, Nathalie
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Acknowledging Contradictions – Endorsing Change. Transforming the Urban Through Gardening2022Ingår i: Capitalism, Nature, Socialism, ISSN 1045-5752, E-ISSN 1548-3290, s. 1-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The contradictions of commoning practices have recently gained increasing attention in critical research. As such, research has shown that collective practices of gardening in common produce contradictory effects not necessarily in line with progressive ideas of the common. Instead of a general dismissal of commoning due to its documented contradictions, I suggest looking beyond the naïve wishing away of contradictions by way of deploying Marxist dialectics as a research perspective from which to explicate and understand underlying processes. Rather than undermining the common's potential as a post-capitalist alternative, this article uses contradictions as an analytical lens through which the meaning of six contradictions of urban garden commons identified in the academic literature is explored. This article concludes that a conceptual focus on contradictions allows for a reflexive and critical research practice revealing the complexity of dialectical relations through which the practice of gardening propels changes but also the reproduction of existing relations.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Bergame, Nathalie
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Cultivating commoner subjectivities and transforming agency in commoned urban gardens2023Ingår i: Geoforum, ISSN 0016-7185, E-ISSN 1872-9398, Vol. 141, artikel-id 103725Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Commoning as a mechanism for transforming agency and subjectivities is relevant in a contemporary urban context structured by neoliberal capitalist relations that work to alienate people, suppress agency and enclose spaces. Despite wide agreement that commoning practices mediate subject formation and agential change, little has been written on the epistemological and ontological grounds for understanding how commoning practices achieve this. Grounded in the social realist theory put forward by Archer (2000), which suggests understanding transformations linked to agency and subjectivity as outcomes of the dialectical relation between agency and structure, mediated by practice in space and over time, this paper analyses the burgeoning practice of urban gardening in common in the City of Stockholm, Sweden, with respect to its potential to transform agency and subjectivity. I find that (i) conditioned by structural context, gardeners assume a variety of (contradictory) subjectivities (the commoner, the white encloser, the unpaid public manager and hobby gardener), and (ii) that through the collective nature of the gardens, roles are created and a corporate agency emerges, which (iii) allows some gardeners to become social actors whereby they can live out their personal identities and change the structural context for others.

  • 7.
    Bergame, Nathalie
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    More than flowers!: On the transformative practice of commoning urban gardens2023Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Urban stadsodling är en spirande praxis som i allt större utsträckning äger rum i stadskärnor i världen. I denna avhandling definierar jag urbana trädgårdar som allmänningar som uppstår genom kollektiva sociala praktiker som manifesterar sig rumsligt. Jag bygger på den senaste tidens vändning i commons-teori som flyttar fokus på commons, och inte, som i tidigare commons-forskning, på commons som struktur. Med utgångspunkt i fallet med stadsträdgårdsinitiativ i Stockholms stad, Sverige, undersöker jag hur gemensamma stadsträdgårdar förvandlar commoners (deras handlingskraft, subjektivitet, identitet) och vice versa, deras strukturella miljö. Ontologiskt använder jag ett kritiskt-realistiskt och socialteoretiskt perspektiv som innebär att jag erkänner a priori existensen av strukturer och agency och deras relationella betingning av varandra relationellt. Detta innebär att jag (i) tittar på hur rumsliga, samhälleliga och tidsmässiga strukturer påverkar agenter, såsom invånare som vill ägna sig åt urban trädgård, (ii) hur dessa stadsodlare påverkar sin strukturella miljö genom utövandet av urban stadsodling, (iii) samt hur deras agens är betingad av praktiken.

    Jag använder mig av en kvalitativ metod med blandade metoder, bestående av intervjuer, enkät, observationer, deltagande spridning och poetisk undersökning och upptäcker att en hög tillgänglighet till gröna offentliga utrymmen i Stockholms stad, kommunal politik till förmån för urban trädgårdsskötsel och en rik historisk kultur av föreningslivet i Sverige ger ett stödjande sammanhang för urban trädgårdsskötsel. Jag finner att gemensamma trädgårdar i offentliga utrymmen för samman människor och bygger kollektiva relationer trots ett sammanhang av nyliberal individualisering. Den frigör individer genom att omorganisera förvaltningen av stadsrum, och förändrar hur Stockholm city urbaniserar – det vill säga på ett kollektivt och bruksvärdebaserat sätt. Bland dem som deltar i stadsträdgårdsskötsel förblir vissa grundade i ett behovsuppfyllelse ("Jag vill odla för att vara mer i naturen"), medan andra förändras genom engagemanget att vara en del av en stadsträdgård, blir politiska och kollektiva subjektiviteter med en social identitet som överlappar med deras personliga identitet. Detta visar att strukturer betingar människor på olika sätt och inte deterministiskt påverkar agency på samma sätt för alla. Ändå förblir många helt utestängda från urban stadsodling, såsom people of colour, vilket indikerar att urban stadsodling, även om det kan vara transformerande för dem som deltar, är reproduktivt av strukturer av vithet i urbana offentliga rum. Samtidigt förvandlas historiska strukturer för rationell maskulinitet i offentliga rum. På bekostnad av kvinnliga stadsodlares obetalda sociala reproduktiva arbete, som utgör majoriteten av stadsodlarna, förvandlas offentliga grönområden till utrymmen för omsorg och gemenskap.

    Jag drar slutsatsen att urban stadsodling förtjänar en kritisk analys av dess immanenta motsägelser för att skydda mot oönskad och oavsiktlig reproduktion av orättvisor och för att främja praktiker som frigör och stärker människor.

    Ladda ner (pdf)
    Summary
  • 8.
    Bergame, Nathalie
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    The reproductive fix: urban gardening and gendered relations of social reproduction under patriarchal capitalist urbanisationManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In the City of Stockholm, for more than a decade, engaged women transform public green spaces collectively into commoned urban gardens, based on affective relations and care. Drawing on Sylvia Federici’s work on the role of oppression and marginalisation of female subjects and the destruction of the commons, I discuss, in this paper, how collective forms of urban gardening condition current processes of urbanisation, and, how patriarchal capitalist urbanisation conditions urban gardening as collective practice of social reproduction. Based on the case of a greening city that draws on the free labour of women, and by making use of the feminist method of poetic inquiry, I contribute to the debate on the gendered and spatial forms of urbanisation through a dialectical analysis of the relation between public forms of social reproduction and urbanisation. I argue that urban gardening can be understood as a ‘reproductive fix’ of capitalist urbanisation that continues to exploit subjects of social reproduction – in an invisible manner. 

  • 9.
    Bergame, Nathalie
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Borgström, Sara
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Milestad, Rebecka
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Preparing the grounds for emancipation. Explaining commoning as an emancipatory mechanism through dialectical social theory2022Ingår i: Environment and Planning E: Nature and Space, ISSN 2514-8486, E-ISSN 2514-8494 , s. 1-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While there is evidence that commons have the potential to counteract socio-spatial injustices unleashed by neoliberal and capitalist forms of urbanisation, less is known about how commons lead to emancipatory change. Anchored in dialectical social theory, this article explains commoning as a mechanism through which people reproduce/transform their structural context and agency, arguing that the potential for emancipation through commoning lies in the commoners’ ability to induce processes of structural/agential transformation. Empirically grounded in interviews with urban community gardeners in the City of Stockholm, Sweden, we show that collective gardening conceptualised as practice of commoning contributes to structural change in that female volunteer labour collectivises the mandate over municipally managed public space, transforming socio-spatial relations. Yet, garden commoning proves to reproduce structural whiteness and middle-class agency in public space, fails to establish autonomy from waged-labour relations, and is unable to abolish the separation from the sources of reproduction and subsistence.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bergame, et. al (2022) Preparing the Grounds
  • 10. Bergmark, Pernilla
    et al.
    Coroama, Vlad C.
    Höjer, Mattias
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Donovan, Craig
    A Methodology for Assessing the Environmental Effects Induced by ICT Services: Part II: Multiple Services and Companies2020Ingår i: Proceedings of the 7th International Conference on ICT for Sustainability, Association for Computing Machinery , 2020, s. 46-55Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Information and communication technologies (ICT) can make existing products and activities more efficient or substitute them altogether and could thus become crucial for the mitigation of climate change. In this context, individual ICT companies, industry organizations and international initiatives have started to estimate the environmental effects of ICT services. Often such assessments rely on crude assumptions and methods, yielding inaccurate or even misleading results. The few existing methodological attempts are too general to provide guidance to practitioners. The starting points of this paper are i) a high-level standard from the European Telecommunication Standardisation Institute (ETSI) and the International Telecommunication Union (ITU), and ii) its suggested enhancements for single service assessment outlined in A Methodology for Assessing the Environmental Effects Induced by ICT Services Part I: Single services (Part I in short). Building on the assessment of single services, the current article identifies and addresses shortcomings of existing methodologies and industry practices with regard to multiple services assessment. For a collection of services, it addresses the goal and scope definition, the so-far ignored aggregation of effects among several services, and the allocation between several companies contributing to one or more services. The article finally brings these considerations together with those of Part I into a workflow for performing such assessments in practice.

  • 11. Biermann, F.
    et al.
    Hickmann, T.
    Sénit, C. -A
    Beisheim, M.
    Bernstein, S.
    Chasek, P.
    Grob, L.
    Kim, R. E.
    Kotzé, L. J.
    Nilsson, Måns
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Ordóñez Llanos, A.
    Okereke, C.
    Pradhan, P.
    Raven, R.
    Sun, Y.
    Vijge, M. J.
    van Vuuren, D.
    Wicke, B.
    Scientific evidence on the political impact of the Sustainable Development Goals2022Ingår i: Nature Sustainability, E-ISSN 2398-9629, Vol. 5, nr 9, s. 795-800Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2015, the United Nations agreed on 17 Sustainable Development Goals as the central normative framework for sustainable development worldwide. The effectiveness of governing by such broad global goals, however, remains uncertain, and we lack comprehensive meta-studies that assess the political impact of the goals across countries and globally. We present here condensed evidence from an analysis of over 3,000 scientific studies on the Sustainable Development Goals published between 2016 and April 2021. Our findings suggests that the goals have had some political impact on institutions and policies, from local to global governance. This impact has been largely discursive, affecting the way actors understand and communicate about sustainable development. More profound normative and institutional impact, from legislative action to changing resource allocation, remains rare. We conclude that the scientific evidence suggests only limited transformative political impact of the Sustainable Development Goals thus far.

  • 12.
    Bieser, Jan C. T.
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Höjer, Mattias
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    A Framework for Assessing Impacts of Information and Communication Technology on Passenger Transport and Greenhouse Gas Emissions2022Ingår i: Advances And New Trends In Environmental Informatics: A Bogeyman Or Saviour For The Un Sustainability Goals? / [ed] Wohlgemuth, V Naumann, S Behrens, G Arndt, HK, Springer Nature , 2022, s. 235-253Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Information and communication technology (ICT) provides unprecedented opportunities to reduce greenhouse gas (GHG) emissions from passenger transport by avoiding, shifting or improving transport. Research on climate protection through ICT applications in passenger transport mainly focuses on theoretical potentials, is assuming that digitalmobility services replace GHG-intensive transport modes (e.g. car travel), and does not specify the conditions under which decarbonization potentials will materialize. It is known that digitalmobility services can also take a complementary (as opposed to substituting) role in travel or replace non-motorized travel, which can increase GHG emissions. Based on existing literature, we develop a conceptual framework to guide qualitative and quantitative assessments of the relationship between ICT use, passenger transport and GHG emissions. The framework distinguishes three types of effects: (1) First-order effects, GHG impacts of producing, operating and disposing the ICT hardware and software, (2) second-order effects, impacts of ICT on properties of transport modes, transport mode choice and travel demand, and (3) third-order effects, long-term structural changes due to ICT use (e.g. residential relocation). We qualitatively demonstrate the framework at the example of automated driving and discussmethodological challenges in assessments of ICT impacts on passenger transport such as the definition of system boundaries, consideration of socio-demographic characteristics of individuals and the inference of causality. The framework supports researchers in scoping assessments, designing suitable assessment methods and correctly interpreting the results, which is essential to put digitalization in passenger transport at the service of climate protection.

  • 13.
    Bieser, Jan C. T.
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier. Department of Informatics, University of Zurich, Binzmuehlestrasse 14, Zurich, 8050, Switzerland.
    Höjer, Mattias
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Kramers, Anna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Hilty, Lorenz M.
    Univ Zurich, Dept Informat, Binzmuehlestr 14, CH-8050 Zurich, Switzerland..
    Toward a method for assessing the energy impacts of telecommuting based on time-use data2022Ingår i: Travel Behaviour & Society, ISSN 2214-367X, E-ISSN 2214-3688, Vol. 27, s. 107-116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Most telecommuting (TC) studies focus on travel impacts and do not consider changes in time spent on non-travel activities (e.g. 'leisure') and the energy impacts of these changes. We demonstrate a time-use approach to assess interrelations between changes in commuting time and time spent on travel and non-travel activities and associated energy impacts. Time-use data analysis shows that spending less time on commuting is associated with more time spent on 'sleep', 'leisure', 'personal, household and family care', 'private travel' and 'eating and drinking'. Substituting car commuting with 'sleep', 'eating and drinking', common 'leisure' and 'personal, household and family care' activities is likely to reduce energy requirements as these are associated with less energy requirements than car commuting. This is different for 'private travel', 'meal preparation at home', and energy-intensive or out-of-home 'leisure' activities, which are associated with relatively high energy requirements. The commute modal split is a key variable in energy impacts of TC, because transport modes differ in their energy requirements. While car commuters can realize high energy savings through TC, for people who usually bike or walk to work, direct energy savings through reduced commuting are zero. Thus, any additional energy impact due to substitute activities, increases net direct energy requirements. Future research should further investigate the relationship between TC and time spent on (non-)travel activities and the marginal energy requirements of these activities. If so, the time-use approach can become key for assessing energy impacts of TC and other applications which impact individual time allocation.

  • 14.
    Bieser, Jan C. T.
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Kriukelyte, Erika
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    The digitalization of passenger transport: Technologies, applications and potential implications for greenhouse gas emissions2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    To meet internationally agreed climate protection targets, a drastic reduction of passenger transport greenhouse gas (GHG) emissions is required. The “Avoid-Shift-Improve”-Approach suggests to meet future transport demand by avoiding unnecessary travel, shifting travel to more environmentally-friendly transport modes and improving the environmental performance of transport modes. Digital applications can contribute to both an increase or a decrease of passenger transport GHG emissions, e.g. by avoiding travel, increasing travel or shifting travel to more GHG-intensive or GHG-efficient transport modes. In view of the large number of digital applications in passenger transport and their uncertain impacts on GHG emissions, the aim of this report is to present a review of (1) digital technologies that are used in passenger transport, (2) applications that are supported by digital technologies and (3) their potential impacts on GHG emissions.

    We identified nine central categories of digital technologies that shape passenger transport, namely (mobile) end user devices and apps, telecommunication networks, cloud computing, artificial intelligence and big data, geospatial technologies, digital sensors, computer graphics, automation and robotics and blockchain. These technologies support various applications in passenger transport which can be categorized into digital traveler information systems (e.g. trip planning and booking apps), digital shared mobility services (e.g. car or ride sharing), digitally-enabled transport modes that would not exist without digital technologies (e.g. virtual mobility, taxi drones), digital in-vehicle applications (e.g. automated driving), and digital applications for traffic and infrastructure management (e.g. traffic simulations and mobility pricing).

    All described applications can have reducing and increasing effects on GHG emissions. Main levers to reduce GHG emissions are (1) a reduction of number of vehicles produced (e.g. through vehicle sharing), (2) a reduction of total travel distances (e.g. through virtual mobility), (3) an increase in the attractiveness of and shift to more GHG-efficient transport modes (e.g. through multimodal mobility platforms), (4) an increase in the utilization of transport modes and a reduction of vehicle kilometers traveled (e.g. through ride sharing), and (5) an increase in the fuel efficiency of vehicles (e.g. through automated driving systems).

    In a real-life setting, the impacts of digital applications depend on the interplay between the applications and their design, existing travel patterns and the policy framework in place. In order put digital applications in passenger transport at the service of climate protection, applications and policies have to be aligned in a way that they promote GHG reducing levers. Otherwise, there is a risk that these applications lead to an increase in GHG emissions, e.g. by inducing additional travel or promoting more GHG-intensive transport modes.

    Future research should empirically assess the impacts of digital applications on passenger transport and identify the conditions under which decarbonization potentials will materialize. This will support policy makers and market actors to jointly create conditions under which offering digital applications in passenger transport contributes to a net GHG emission reduction and is economically-feasible.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bieser and Kriukelyte_Digitalization of passenger transport
  • 15.
    Bieser, Jan C. T.
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier. University of Zurich, Department of Informatics.
    Linda, Burkhalter
    Zurich University of Applied Sciences, .
    Lorenz M., Hilty
    University of Zurich, Department of Informatics.
    Basil, Fuchs
    University of Zurich, Department of Informatics.
    Yann, Blumer
    Zurich University of Applied Sciences, .
    Lifetime extension of mobile internet-enabled devices: measures, challenges and environmental implications2021Ingår i: Proceedings of the 4th Conference on Product Lifetimes and the Environment (PLATE), 2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Increasing the service lifetime of mobile Internet-enabled devices (MIEDs) such as smartphones, tablets and laptops is a promising strategy to reduce the number of devices that need to be produced and reduce environmental impacts associated with device production. A broad spectrum of lifetime-extending measures has been explored in literature and in industry practice. In this article, we present an overview of explored measures, discuss challenges in their implementation and environmental impacts of lifetime extension. We find that measures can be distinguished into measures aiming at (1) the improvement of the device design (e.g. modular or durable design of smartphones), (2) device retention (increasing the time a user keeps a device, e.g. by offering repair services or fostering emotional attachment to devices), and (3) recirculation (creating a second life with a different user and/or in a different context, e.g. by refurbishing and reselling devices). The implementation of measures is challenged by trade-offs faced by organizations in the MIED value chain, which specifically occur when revenues depend on the number of new devices produced and sold. Furthermore, measures are subject to rebound and induction effects (e.g. imperfect substitution, re-spending effects), which can compensate for the (theoretical) environmental gains from service lifetime extension. In particular, it is uncertain to what extent a measure actually leads to lifetime extension and eventually reduces primary production of devices (displacement rate). Thus, more systematic research is needed on the feasibility of measures and the conditions under which they effectively contribute to a net reduction of environmental impacts. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Bieser, Jan C. T.
    et al.
    Univ Zurich, Dept Informat, Binzmuehlestr 14, CH-148050 Zurich, Switzerland..
    Vaddadi, Bhavana
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Centra, Integrated Transport Research Lab, ITRL.
    Kramers, Anna H
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Höjer, Mattias
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Hilty, Lorenz M.
    Univ Zurich, Dept Informat, Binzmuehlestr 14, CH-148050 Zurich, Switzerland.;Empa Mat Sci & Technol, Technol & Soc Lab, Lerchenfeldstr 5, CH-9014 St Gallen, Switzerland..
    Impacts of telecommuting on time use and travel: A case study of a neighborhood telecommuting center in Stockholm2021Ingår i: Travel Behaviour & Society, ISSN 2214-367X, E-ISSN 2214-3688, Vol. 23, s. 157-165Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While telecommuting (TC) research heavily discusses travel impacts of home-based TC, little is known about impacts of working from a neighborhood TC center on travel and non-travel activities and their energy requirements. We conduct a case study on the impacts of the work location (employer's office, TC center, home) on time use and travel using data collected in a neighborhood TC center in Stockholm. Our results show that telecommuters more frequently replaced working from the TC center for working from the more distant employer's office than for working from home. On TC center and home office days, diarists spent less time traveling, and on home office days more time on chores and leisure than on employer office days. When working from the TC center instead of the employer's office, telecommuters frequently used the same or more energy-efficient commute modes, e.g. biking instead of the car, which was feasible because the TC center is in the local neighborhood. However, when working from home, diarists mainly used the car for private travel. Thus, energy savings of TC can be increased by providing energy-efficient transport options or local access to non-work destinations to telecommuters. TC energy impacts depend also on changes to energy requirements for nontravel activities, for space heating/cooling/lighting at all work locations, and systemic TC effects (e.g. residential relocation), which can only be observed in the long term. Thus, future TC assessments should take an even broader perspective in terms of travel and non-travel activities, their energy requirements, and systemic effects.

  • 17.
    Bisander, Iza
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier. Environmental strategies.
    Låga parkeringstal i utbyte mot grön mobilitet: erfarenheter från och jämförelse mellan kommuner i Sverige2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har undersökt hur flexibla parkeringstal ser ut och motiveras i olika kommuner men har även undersökt ett specifikt fall där flexibla parkeringstal har tillämpats. Studien hade tre syften varav det första var att undersöka hur kommuner motiverar övergången till mer flexibla parkeringstal och det andra syftet var att undersöka hur kommunerna utformar principerna för flexibla parkeringstal för att tillmötesgå deras motiv. Det sista syftet var att analysera om mobilitetsåtgärder som införs i samband med flexibla parkeringstal påverkar de boendes resmönster och vardagsliv.

    För att besvara studiens syften användes kvalitativa forskningsmetoder. För att undersöka olika kommuners utformning och motivering av flexibla parkeringstal har en kvalitativ dokumentanalys genomförts. Alla kommuner använder inte flexibla parkeringstal utan det är ett relativt nytt fenomen. Denna studie identifierade 24 kommuner som tillåter flexibla parkeringstal i deras policydokument. När kommunernas parkeringspolicys jämfördes märkes en stor variation av utformningen av flexibla parkeringstal. Vissa kommuner har tydliga riktlinjer på vilka åtgärder som ger ett visst procentuellt avdrag medan andra kommuner lämnar det öppet för byggherren att utforma vilka åtgärder denne önskar göra utan förutbestämt avdrag.

    Området Fullriggaren i Malmö var ett av de första områdena som tillämpade flexibla parkeringstal. Området har varit bebott i cirka fem år och har inte utvärderats grundligt. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer utfördes med personer som bor i området Fullriggaren och det visade sig att de boende har influerats av mobilitetstjänsterna till en viss del men att deras resmönster också kan spåras till andra faktorer. Cykelinfrastrukturen, normer, attityder och närhet till service tros påverka respondenternas val av färdmedel.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Låga parkeringstal
  • 18.
    Biørn-Hansen, Aksel
    et al.
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Människocentrerad teknologi, Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    Katzeff, Cecilia
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Eriksson, Elina
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Människocentrerad teknologi, Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    Exploring the Use of a Carbon Footprint Calculator Challenging Everyday Habits2022Ingår i: Nordic Human-Computer Interaction Conference, Association for Computing Machinery (ACM) , 2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Carbon calculators have been put forth as a tool to motivate sustainable behaviour change in people. However, the approach of “just” presenting numbers to communicate climate footprints has not been found to be an effective strategy. In this paper, we investigate the use of an application that combines carbon footprint calculations with gamelike features in order to address the gap between awareness and behaviour. Our results are based on an interview study and show that while respondents appreciate the idea, there are several problem areas which have implications for the design of carbon calculators, including issues with targeting the “right users”, the use of gamification and the absence of a social context. Furthermore, the results point towards general barriers and opportunities for design when the aim is to design for sustainable behaviour change. This includes a need to be adaptive to the transitioning process towards a low carbon lifestyle.  

     

  • 19.
    Biørn-Hansen, Aksel
    et al.
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Människocentrerad teknologi, Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    Pargman, Daniel
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Människocentrerad teknologi, Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    Eriksson, Elina
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Människocentrerad teknologi, Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    Romero, Mario
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Datavetenskap, Beräkningsvetenskap och beräkningsteknik (CST).
    Laaksolahti, Jarmo
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Människocentrerad teknologi, Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    Robért, Markus
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Exploring the Problem Space of CO2 Emission Reductions from Academic Flying2021Ingår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 13, nr 21, s. 12206-12206Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    CO2 emissions from aviation have been predicted to increase over the coming decades. Within the academic world, flying is often perceived to be a necessary prerequisite to being a successful researcher. Many Swedish universities have ambitious climate goals, but are simultaneously among the top emitters in the public sector. Reaching stated climate goals could feasibly be met through a combination of measures, including decreased flying. One way to address the challenge is to support behavioural interventions with the help of interactive visualizations of CO2 emissions from flying. Those few examples that exist in the research literature are generally directed towards management and are less applicable to universities, given the large autonomy researchers enjoy and their discretionary control of research project funds. This paper uses a design-oriented research approach to present an analysis of the problem space at the intersection of interactive visualizations using air travel data to reduce CO2 emissions from business air travel at our own university, KTH Royal Institute of Technology. Through a number of design experiments, evaluations and investigations, we have unearthed needs, challenges and opportunities for the creation of visualization tools to support more sustainable travel practices at universities and in other knowledge-intensive organisations.

  • 20.
    Björklund, Tove
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Marko Tisch, Marta
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE).
    Mistra Sustainable Consumption årsrapport 20192019Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Boork, Magdalena
    et al.
    RISE.
    Katzeff, Cecilia
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Activity-based offices: Synergies and trade-offs between energy efficiency and employees' work environment2019Ingår i: Eceee Summer Study Proceedings, European Council for an Energy Efficient Economy , 2019, s. 1499-1504Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Energy use in office buildings is significant. At the same time, more than half of the Swedish office buildings were erected before 1970, which means that extensive refurbishments and new establishments are expected. Requirements on efficiency in terms of costs, space and energy use are then usually high. To achieve both energy efficient buildings and stimulating workplaces, there is a trend towards the implementation of activity-based offices. The activity-based workplace is structured to fit the employees' work tasks and may give an impression of stimulating employees' creativity. However, studies show that the work environment does not suit everyone. Instead, mainly managers and employees who frequently interact with others are supported by activity-based working. Practical examples indicate that the efficiency of buildings may affect the employees´ wellbeing and work environment negatively - i.e. aspects linked to social sustainability. Nevertheless, knowledge on synergies and trade-offs between environmental and social sustainability goals is limited regarding the workplace in energy efficient buildings. It has for instance been shown previously that studies on green buildings mainly focus on environmental sustainability aspects, while the social dimension is basically lacking. This includes aspects of physical and psychological well-being. Still, understanding the interaction between different sustainability dimensions is crucial for implementing sustainability work in practice. The study presented in this paper is part of an ongoing Swedish research project exploring the consequences of energy efficient office buildings on the employees' work environment based on case studies and literature. This paper presents a literature review of scientific papers on the topic and describes the outline of the case studies to be executed during spring 2019. It is concluded that scientific literature focusing on both energy efficiency and work environment at the activity-based workplace is scarce. Still, to ensure that environmental benefits are not realized at the expense of the employees' well-being, it is highly important to further explore potential synergies and trade-offs between social and environmental sustainability factors. 

  • 22.
    Borgström, Sara
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Oreskovic, N.
    Linder, N.
    Svensdotter, M.
    Schewenius, M.
    Emmelin, A.
    Tuvendal, M.
    Lokala initiativ - En outnyttjad potential i Stockholmsregionens arbete för hållbar utveckling2017Ingår i: YMER, ISSN 0044-0477, Vol. 137, s. 189-211Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 23.
    Bradley, Karin
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Gunnarsson-Östling, Ulrika
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Schalk, Meike
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Futurist Feminist Political Ecology: Rewriting Stockholm’s Vision 20302017Ingår i: Feminist Futures of Spatial Practice: Materialisms, Activisms, Dialogues, Pedagogies, Projections / [ed] Meike Schalk, Thérèse Kristiansson, Ramia Mazé, Baunach DE: AADR / Spurbuchverlag , 2017, s. 301-327Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 24.
    Bradley, Karin
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Svenfelt, Åsa
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Omställning pågår, om än inte så högljutt2018Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, artikel-id 15 majArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Börjesson Rivera, Miriam
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier. KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    A passage to carsharing: The case of implementing a municipal carsharing schemeManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Carsharing is a transportation mode that has existed for a long time but that has been rapidly growing the last decades, mainly due to the ongoing digitisation of society. Carsharing has qualities that places it within the intersection of sustainable mobility and the sharing economy. Carsharing is therefore often proposed in policies and planning documents as a measure to facilitate sustainable mobility. But what does the transition from theoretical solution to actual implemented service, accessible to users actually look like?

    This paper presents the findings of qualitative study that describes and analyses the case of Täby, a Swedish municipality in the Stockholm region, that decided to address its set sustainability targets and business travel practices by procuring a carsharing service and installing an in-house bicycle pool for officials. The study, that draws findings from document studies and semi-structured interviews, applies an actor-network theory inspired approach. The analysis of the process, show how the involved actors, both human and non-human, together drove the process forward, and eventually led to the implementation of a carsharing scheme for the officials.

    The paper concludes that carsharing as a program of action, was translated from an in-house carsharing open to citizens, to a procured service for the officials, and that the move to new premises acted as obligatory passage point for this process. The paper also concludes that during the process, the program of action was associated with policy documents such as the environmental goals and the Climate and Energy Strategy who served in a legitimising way and thus helped to fend of anti-programs such as cost efficiency, which otherwise was a prevalent managerial and operational strategy. 

  • 26.
    Börjesson Rivera, Miriam
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    What is a sustainable everyday life?: Exploring and assessing the sustainability of everyday travel, sharing and ICT.2018Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur kan ett hållbart vardagsliv möjliggöras när ohållbara konsumtionsmönster är den rådande trenden? Det övergripande syftet med denna avhandling är att bidra till kunskapsbasen för åtgärder och policy inom hållbarhet utifrån från antagandet att konsumtion kan förstås som resultatet av de praktiker som människor utför i sitt dagliga liv. Avhandlingen tar sig an syftet genom att undersöka följande frågor; Hur kan Informations och kommunikationsteknik (IKT)-praktiker bidra till hållbara vardagspraktiker? Hur kan delandepraktiker, IKT-baserade och andra, bidra till hållbara vardagspraktiker? Hur kan resepraktiker, IKT-baserade och andra, bidra till hållbara vardagspraktiker?

    Genom empiriska och konceptuella studier visar avhandlingen hur IKT har blivit en grundläggande och integrerad del av vardagliga praktiker, och att digitaliseringens konkreta materialitet har hållbarhetskonsekvenser. IKT förändrar vardagens praktiker på sätt som kan vara både positiva och negativa ur ett hållbarhetsperspektiv. De indirekta effekter (effekter av andra ordningen) som dessa nya IKT-praktiker potentiellt kan ha bör adresseras tidigt när nya IKT-lösningar och tjänster utvecklas.

    IKT har också bidragit till utvecklingen och spridningen av den så kallade delningsekonomin genom att göra delning av produkter och tjänster enklare och mer skalbar. Även om vissa delningspraktiker skulle kunna bidra till hållbarhet, visar andra på en hög potential och hög risk samtidigt. Det är därför viktigt att identifiera och mildra negativa effekter och möjliggöra en hållbara delningsaktiviteter fulla potential från policyhåll.

    Vardagens resor är resultatet av människors sociala praktiker. Resepraktiker är därför starkt sammankopplade med andra praktiker även i tid och rum. Det betyder att det kan vara ganska svårt, men inte omöjligt, för stadens invånare att genomföra dagliga stadsresor på nya sätt i förhållande till redan existerande resepraktiker. Nya reseformer bör ses som kompletterande om det inte finns några andra typer av faktorer som ytterligare möjliggör dem, som exempelvis bekvämlighet, prissättning, policy och/eller infrastrukturförändringar. Om det finns någon form av policy och/eller infrastrukturförändring, finns det möjlighet att ändra resmönster och slutligen minska resan. Även här kan IKT, i form av medierade möten eller fordonstjänster, bidra till förändringar i resepraktik. Men för att hållbara vardagliga resmönster ska bli vanligare, måste särskild hänsyn tas i relation till stadsplanering. Redan existerande policydokument och miljömål kan också användas på ett proaktivt sätt för att legitimera nya policyer som möjliggör mer hållbara reseformer.

    Denna avhandling visar att vardagliga praktiker, i en relativt välbärgad europeisk urban kontext, bidrar till en stor del av miljöpåverkan. Hur vardagen är strukturerad, och hur den kan omstruktureras är därför av stor betydelse för en hållbar utveckling. Praktiker formar och formas av de samhälleliga sammanhang som de är situerade i och därför behövs ett övergripande, holistiskt perspektiv, som praktikteori och aktörs-nätverksteori (ANT) erbjuder. Detta perspektiv är särskilt nödvändigt från ett hållbarhetsperspektiv, eftersom det möjliggör åtgärder som riktar sig mot vissa, eller alla, av de olika elementen (material, betydelse, färdigheter) som utgör en praktik. Perspektivet kan också möjliggöra åtgärder och policy som riktar sig mot temporala och rumsliga aspekter som strukturerar praktiker, såsom övergripande samhälleliga scheman och hur och där människor bor i förhållande till sin arbetsplats. Detta är något för beslutsfattare att ytterligare undersöka och använda i framtida policyarbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Börjesson Rivera, Miriam
    et al.
    KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Henriksson, Greger
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier. KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Höjer, Mattias
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier. KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Björn, Michael
    Lund School of Economics and Management.
    Eriksson, Elina
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Människocentrerad teknologi, Medieteknik och interaktionsdesign, MID. KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Why share?: An outline of a policy framework for sharing.Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

     The sharing economy has received much attention in recent years, partly because it carries a promise of reducing environmental impacts. This decrease is expected to take place through higher utilization of raw materials and energy when physical products are shared to a greater extent . However, our reading of current literature on sharing suggests that such environmental impacts have rarely been assessed at the societal level, e.g. nationally or along a supply chain. Neither are definitions and classifications of sharing found in literature, in general, particularly helpful for estimating environmental potentials and risks. We argue that there is a need for a framework supporting policy to clarify the importance of policy when it comes to the final effects of sharing.

    The aim of this paper is to outline a policy framework for environmental potentials and risks of the sharing economy. We have here delimited this paper to discuss levels of energy use as an example of environmental impact, but argue that the tentative policy framework presented can be used for any sustainability factor. In the paper we populate the policy framework with a spectrum of sharing initiatives and discuss the possible changes in energy use connected to these initiatives. Furthermore, we also discuss in what areas research on the environmental impacts of sharing initiatives could be specifically important, based on the outcome of populating the policy framework for potentials and risks.

  • 28.
    Börjesson Rivera, Miriam
    et al.
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Människocentrerad teknologi, Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    Ringenson, Tina
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Pargman, Daniel
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Människocentrerad teknologi, Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    The Sustainable Playable City: Making Way for the Playful Citizen2020Ingår i: Making Smart Cities More Playable: Exploring Playable Cities / [ed] Anton Nijholt, Singapore: Springer Nature , 2020, s. 87-106Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To play is a legitimate need of urban citizens, and it is therefore important to enable play in cities and to plan for making cities playable. The playable city is not dependent on the digital technologies offered by the smart city. The playable city “happens” when a city offers suitable (playful) affordances and citizens engage in and make use of them. This ultimately implies that also ‘non-smart’ cities can be playable (and may indeed already be so). In this chapter we explore the intersection of playable and sustainable cities. We argue that the playable city can be placed within the realm of what the sustainable city should be and should aim for. The issue of whether this is achieved by applying digital technologies thus becomes decentred, even though digital technologies at the same time could open up for new and exciting possibilities. Key is to ensure that the playable city is a sustainable city and we should therefore aim for designing and building sustainable playable cities.

  • 29.
    Cardoso, Ricardo
    et al.
    Yale-NUS College, National University of Singapore, 16 College Avenue West, 138527, Singapore, 16 College Avenue West.
    Chen, Jia Ching
    University of California, Santa Barbara, Department of Global Studies, Social Sciences & Media Studies Building, Santa Barbara, CA, 93106-7065, USA.
    Ernstson, Henrik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    BLOCOS URBANISM: Capitalism and Modularity in the Making of Contemporary Luanda2023Ingår i: International Journal of Urban and Regional Research, ISSN 0309-1317, E-ISSN 1468-2427, Vol. 47, nr 5, s. 809-832Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we portray and unpack the fabric of urban expansion in contemporary Luanda. In doing so, we examine interdependencies and complementarities between the organization of oil extraction off the coast of Angola, the emergence of particular modalities of modernist city planning for the expansion of its capital city, and the proliferation of cement blocks in the making of new urban forms throughout its burgeoning peripheries. By showing how urban development has unfolded through the interconnected realization of multiple kinds of systematizing blocks—namely oil blocks, city blocks and cement blocks—we analyse key material components in the production of new markets and urban spaces in the Angolan capital. By tracing forms of capitalism and modularity in the making of contemporary Luanda, we develop the concept of blocos urbanism to draw attention to modes of standardization and the production of legibility in contemporary processes of urbanization. Through this study, we aim to contribute to the conceptual apparatus for deciphering our global urban condition.

  • 30.
    Carlsson Kanyama, Annika
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Baraka, Noha
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Benders, Renée
    Berglund, Mårten
    Dunér, Fredrik
    Kok, Rixt
    Losada, Raul Lopez I
    Analysis of the environmental impacts of 218 consumption items: Greenhouse gas emissions, land use and water use per SEK and kg2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Carlsson Kanyama, Annika
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Dunér, Fredrik
    40% mindre växthusgasutsläpp från konsumtionen här och nu: Beräkningar givet förändrad konsumtion av mat, semestrande och inredning2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Carlsson Kanyama, Annika
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Hedin, Björn
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande, Lärande i Stem. KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Människocentrerad teknologi, Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    Katzeff, Cecilia
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Dags för en nationell strategi för växtbaserade mejeriprodukter2021Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Om vi konsumenter slutar att dricka komjölk och äta ost gjord av råvaror från djurriket och i stället utnyttjar alternativen från växter så medför det mycket stora vinster för miljön. Därför behöver Sverige en ny nationell strategi som påskyndar en omställning till växtbaserade alternativ till mejeriprodukter.

  • 33.
    Carlsson Kanyama, Annika
    et al.
    Ecoloop, Ringvägen 100, 118 60 Stockholm, Sweden.
    Hedin, Björn
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Människocentrerad teknologi, Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    Katzeff, Cecilia
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Differences in Environmental Impact between Plant-Based Alternatives to Dairy and Dairy Products: A Systematic Literature Review2021Ingår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A large body of research suggests a more plant-based diet, including a switch to plant-based alternatives to dairy, is needed for lowering human-induced climate change as well as land and water use. With the help of a systematic literature review, we analyzed data from 21 peer-reviewed articles about the differences in emissions and resources used between various plant-based alternatives to dairy and dairy products. Emissions included were greenhouse gases, acidifying, eutrophicating, and ozone-depleting substances, and resource use included water, energy, and land. The results are presented as the quotients of the ratios of plant-based alternatives to dairy and dairy products. The comparison shows that the plant-based dairy alternatives have lower, or much lower, impacts in almost all cases, with two exceptions: water use for almond drinks (several studies) and emissions of ozone-depleting substances for margarine (one study). There is a lack of data concerning impacts other than greenhouse gas emissions for plant-based cheese alternatives; and in general, emissions of greenhouse gases are more highly covered than other impacts. In the quest for a swift transition to a low carbon economy, however, there is already enough evidence to proceed with a dietary change involving switching dairy products to plant-based alternatives.

  • 34.
    Carlsson Kanyama, Karin
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Wester, Misse
    LTH, Div Risk Management & Societal Safety, Lund, Sweden..
    Snickare, Lotta
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande.
    Söderberg, Inga-Lill
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande.
    Climate change mitigation efforts among transportation and manufacturing companies: The current state of efforts in Sweden according to available documentation2018Ingår i: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786, Vol. 196, s. 588-593Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Globally, transportation and manufacturing emit large amount of greenhouse gases that needs to be lowered for reaching agreed upon slim ate goals. In this context evidence of mitigation activities among eighty-five companies and their forty-five parent companies in these two polluting sectors were traced focusing on a country that has committed itself to leading the implementation of ambitious climate mitigation goals worldwide. Documentation from the companies in the transportation and manufacturing sectors was scrutinized (yearly reports, homepages and sustainability reports, if available) for evidence of any mitigation efforts, including emissions reporting and reduction goals. The study's results found that two thirds of the companies seemed to have done nothing to mitigate climate change, while efforts in the remaining companies were modest at best; mitigation activities among the forty-five parent companies were only slightly more ambitious. The implications of these depressing findings are discussed in the light of possible caveats and the possibilities of new policy measures such as gender quotas in company boards. The conclusion is that the study's results most likely reflect reality in the studied sectors and that novel approaches and more sector oriented research is needed in the quest for a carbon-neutral society..

  • 35.
    Carlsson-Kanyama, Annika
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Katzeff, Cecilia
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Svenfelt, Åsa
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Rädda maten - Åtgärder för svinnminskande beteendeförändringar hos konsument2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisas resultat av en litteraturstudie av studier där man har försökt minska matsvinnet genom någon form av intervention som inriktar sig på privatpersoner. De interventioner som fokuseras är åtgärder som har vidtagits för att för- ändra ett existerande beteende, och som har utvärderats på ett vetenskapligt sätt. Med matsvinn avses i den här rapporten livsmedel som skulle kunna ha ätits om det hanterats annorlunda, men som slängts. Privatpersoners matsvinn kan uppstå både i hemmen och när de äter på restaurang och i de studier vi har hittat har olika typer av åtgärder använts: t.ex. utbildning och information om betydelsen av att minska matsvinn; appar och andra hjälpmedel så att människor kan hålla reda på vad de har hemma och inte köper ny mat i onödan; liksom appar som gör att de kan dela överbliven mat. Man har också provat att helt enkelt ge gästerna mindre tallrikar när de äter ute. Privatpersoner kan också uppmuntras till att bidra till minskat matsvinn i andra delar av kedjan, till exempel genom att de uppmuntras till inköp av mat som närmar sig bäst-före-datum. Ofta har de interventioner som gjorts bara utvärderats med en liten grupp personer och långsiktiga utvärderingar av resultaten saknas helt. De utvärderingar som gjorts visar dock på en märkbar effekt, både vad gäller minskning av matsvinnet och vad gäller medvetandegörande och reflektion hos hushållen. Samtidigt finns en rad initiativ för att minska konsumentens matsvinn som inte utvärderats alls. Med tanke på matsvinnets miljömässiga och ekonomiska konsekvenser anser vi att det är väl värt att utvärdera en del av dessa pågående initiativ både kort-och långsiktigt, t.ex. de pågående initiativ som finns för att minska matsvinn från restauranger genom att sälja överbliven mat billigare. Vi anser också att interventioner som provats i andra länder också bör implementeras i Sverige, exempelvis olika hjälpmedel för att hålla reda på vad som finns i kylen samt för att stimulera delning av överbliven mat. Det finns också behov av mer forskning om hur individen och den omgivande samhällsstrukturen kan samverka för att minska matsvinnet samt behov av utvärdering med större grupper av hushåll än vad som gjorts hittills. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Rädda maten
  • 36. Coroama, Vlad C.
    et al.
    Bergmark, Pernilla
    Höjer, Mattias
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Malmodin, Jens
    A Methodology for Assessing the Environmental Effects Induced by ICT Services: Part I: Single Services2020Ingår i: Proceedings of the 7th International Conference on ICT for Sustainability, Association for Computing Machinery , 2020, s. 36-45Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Information and communication technologies (ICT) are increasingly seen as key enablers for climate change mitigation measures. They can make existing products and activities more efficient or substitute them altogether. Consequently, different initiatives have started to estimate the environmental effects of ICT services. Such assessments, however, lack scientific rigor and often rely on crude assumptions and methods, leading to inaccurate or even misleading results. The few methodological attempts that exist do not address several crucial aspects, and are thus insufficient to foster good assessment practice. Starting from such a high-level standard from the European Telecommunication Standardisation Institute (ETSI) and the International Telecommunication Union (ITU), this article identifies the shortcomings of existing methodologies and proposes solutions. It addresses several aspects for the assessment of single ICT services: the goal and scope definition (analyzing differences between ICT substitution and optimization, the time perspective of the assessment, the challenge of a hypothetical baseline for the situation without the ICT solution, and the differences between modelling and case studies) as well as the often-ignored influence of rebound effects and the difficult extrapolation from case studies to larger populations.

  • 37.
    Corvellec, Hervé
    et al.
    Department of Service Management and Service Studies, Lund University .
    Ek, Richard
    Department of Service Management and Service Studies, Lund University .
    Svingstedt, Anette
    Department of Service Management and Service Studies, Lund University .
    Zapata, Patrik
    School of Public Administration, University of Gothenburg .
    Zapata-Campos,, María-José
    Management and Organisation, Department of Business Administration, School of Economics, Business and Law, University of Gothenburg.
    Waste prevention is about effective production and thoughtful consumption – not about waste: SEVEN LESSONS FROM THE RESEARCH PROJECT FROM WASTE MANAGEMENT TO WASTE PREVENTION2018Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Corvellec, Hervé
    et al.
    Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet.
    Ek, Richard
    Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet.
    Johansson, Nils
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Svingstedt, Anette
    Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet.
    Zapata, Patrik
    Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
    Zapata-Campos, María-José
    Management och Organisation, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
    Avfallsförebyggande handlar om effektiv produktion och genomtänkt konsumtion –inte om avfall.: sju lärdomar från forskningsprojektet från avfallshantering till avfallsförebyggande2018Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Corvellec, Hervé
    et al.
    Lund University .
    Stowell, Alison
    Lancaster University .
    Johansson, Nils
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Critiques of the circular economy2021Ingår i: Journal of Industrial Ecology, ISSN 1088-1980, E-ISSN 1530-9290Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents a reasoned account of the critiques addressed to the circular econ-omy and circular business models. These critiques claim that the circular economy hasdiffused limits, unclear theoretical grounds, and that its implementation faces struc-tural obstacles. Circular economy is based on an ideological agenda dominated by tech-nical and economic accounts, which brings uncertain contributions to sustainabilityand depoliticizes sustainable growth. Bringing together these critiques demonstratesthat the circular economy is far from being as promising as its advocates claim it to be.Circularity emerges instead as a theoretically, practically, and ideologically question-able notion. The paper concludes by proposing critical issues that need to be addressedif the circular economy and its business models are to open routes for more sustainableeconomic development.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40. Crépin, Anne-Sophie
    et al.
    Finnveden, Göran
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Hennlock, Magnus
    Neij, Lena
    Nilsson, Måns
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Engström, Gustav
    Berg, Lars
    Turesson, Anders
    Möjligheter och begränsningar med samhällsekonomiska analyser.2018Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Dawkins, Elena
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier. Stockholm Environment Institute.
    Klocker Larsen, Rasmus
    Andre, Karin
    Axelsson, Katarina
    Retracing the footsteps: how do footprint indicators support learning about sustainable consumption among Swedish policymakers?Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Consumption-based or environmental footprint indicators give a sense of society’s progress towards sustainable consumption. Studies of the role that sustainability indicators play in policy making report that they contribute to learning and conceptual thinking. This literature provides insights into the types of learning outcome that indicators contribute to, such as instrumental, policy-oriented, governmental, political, or societal learning. But few studies have looked specifically at consumption-based indicators or at the learning process itself, of how indicator use supports different actors in changing their ideas, perceptions, and practices – and potentially affects wider social and organizational structures to prompt the desired move to sustainable consumption.

    To address this, we draw on the theory of expansive learning to investigate the potential for learning about sustainable consumption by Swedish public officials using consumption-based indicators. Data were collected in a series of interviews, focus groups and workshops. The results suggest that consumption-based indicators do help officials to learn about the concept of sustainable consumption and encourage them to push forward the sustainable consumption agenda. This is not, however, so much due to indicators per se, but rather to the creativity and agency of committed government officials. To enhance learning and change in practices further, public officials must be supported by the necessary institutions and authority to promote sustainable consumption.

  • 42.
    Diep, Loan
    et al.
    New Sch, Urban Syst Lab, New York, NY 10003 USA..
    Mulligan, Joe
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier. KDI Sweden, Stockholm, Sweden..
    Oloo, Martha Akinyi
    KDI Kenya, Nairobi, Kenya..
    Guthmann, Loe
    KDI Kenya, Nairobi, Kenya..
    Raido, Mussa
    Ctr Community Initiat, Dar Es Salaam, Tanzania..
    Ndezi, Tim
    Ctr Community Initiat, Dar Es Salaam, Tanzania..
    Co-building trust in urban nature: Learning from participatory design and construction of Nature-Based Solutions in informal settlements in East Africa2022Ingår i: Frontiers in Sustainable Cities, E-ISSN 2624-9634, Vol. 4, artikel-id 927723Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While the amount of research on NBS is growing rapidly, there is a lack of evidence on community experiences of NBS design and implementation, particularly from low-income and informal settlements of African cities. This article adds new empirical evidence in this space through grounded analysis of NBS "niche" projects co-developed by intermediary organizations and communities in five sites across three settlements in Nairobi and Dar es Salaam. Findings are organized around four established NBS knowledge gaps: (1) NBS-society relations; (2) Design; (3) Implementation; (4) Effectiveness. We find that across the five studied sites, residents' perceptions and valuation of urban nature has changed through processes of co-design and co-implementation, enabling community ownership of projects, and hence playing a crucial role in NBS effectiveness over time. The integration of gray components into green infrastructure to create hybrid systems has proven necessary to meet physical constraints and communities' urgent needs such as flood mitigation. However, maintenance responsibilities and cost burdens are persisting issues that highlight the complex reality of NBS development in informal settlements. The cases highlight key considerations for actors involved in NBS development to support the replication, scaling up and institutionalization of NBS. These include the need to: (i) develop forms of engagement that align with co-production values; (ii) capture communities' own valuation of and motivations with NBS development for integration into design; (iii) elaborate technical guidance for hybrid green-gray infrastructure systems that can be constructed with communities; and (iv) help define and establish structures for maintenance responsibilities (especially governmental vs. civil society) that will enhance the environmental stewardship of public spaces.

  • 43.
    Drummond, John Amin
    et al.
    Department of Geography, King's College London, Strand Campus, London, WCB2 4BG, UK, Strand Campus.
    Malamud, Bruce D.
    Department of Geography, King's College London, Strand Campus, London, WCB2 4BG, UK, Strand Campus.
    Mulligan, Joe
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier. Kounkuey Design Initiative, Stockholm, Sweden; Nairobi, Kenya.
    Bukachi, Vera
    Kounkuey Design Initiative, Stockholm, Sweden; Nairobi, Kenya.
    Talib, Manshur
    Kounkuey Design Initiative, Stockholm, Sweden; Nairobi, Kenya.
    Wandera, Amos
    Kounkuey Design Initiative, Stockholm, Sweden; Nairobi, Kenya.
    Pelling, Mark
    Department of Geography, King's College London, Strand Campus, London, WCB2 4BG, UK, Strand Campus.
    Taylor, Faith E.
    Department of Geography, King's College London, Strand Campus, London, WCB2 4BG, UK, Strand Campus.
    COVID-19 Interventions in an informal settlement: A spatial analysis of accessibility in Kibera, Kenya2023Ingår i: Journal of Transport Geography, ISSN 0966-6923, E-ISSN 1873-1236, Vol. 113, artikel-id 103704Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper introduces a methodology to explore pedestrian accessibility in informal settlements. This methodology is applied to pandemic intervention sites in Nairobi's Kibera area for 3.5 months (14 April to 31 July 2020) during the COVID-19 pandemic. Freely available transportation network data and open-source GIS software are utilised. Isochrones, areas of equal travel time, are calculated to assess pedestrian accessibility (walk times) from 30,231 Kibera structures to 138 COVID-19 stationary intervention sites. These sites aid in virus control, resource distribution, and COVID-related medical support. Travel times are determined considering different terrain slopes. Unequal access to intervention sites is observed due to indirect routes. Shortest walks (up to 21.5 min) are to handwashing and food distribution points, while longer walks (up to 61.5 min) are to interventions with fewer sites or localised clustering, such as baby product distribution. This simple accessibility analysis helps identify service gaps during crises, aiding planning authorities and communities. Our methodology offers insight into travel patterns in slums and has wider applicability to assess the relationships between transport infrastructure provision and resilience in informal settlements.

  • 44.
    Eckersten, Sofia
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Balfors, Berit
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Gunnarsson-Östling, Ulrika
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Strategier för integrering av miljöfunktioner i transportplaneringen: med fokus på Åtgärdsvalstudier2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Eggestrand, Hanna
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Vatten- och miljöteknik.
    Svenfelt, Åsa
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Andra ordningens miljöeffekter2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Miljöpåverkan från svenskarnas konsumtion ligger på långt ifrån hållbara nivåer och det finns ett trängande behov att ställa om till hållbar konsumtion. Forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption ämnar bidra till detta och har identifierat sätt att konsumera inom områdena mat, heminredning och semestrande som skulle kunna vara mer hållbara än de sätt som är vanliga idag. I den här studien har vi undersökt ett urval av dessa potentiellt mer hållbara nischpraktiker beträffande andra ordningens miljöeffekter. Utöver direkta effekter, det vill säga miljöpåverkan som uppkommer vid produktion, användning och avfallshantering, finns även miljöeffekter av andra ordningen (sekundära effekter såsom rebound-/rekyleffekter) som kan uppstå då en praktik påverkar hur personer spenderar sina pengar, sin tid eller använder yta. Andra ordningens miljöeffekter förbises dock ofta, även om inverkan från dem kan vara betydande. Syftet med denna studie var därför att identifiera vilka typer av andra ordningens miljöeffekter som skulle kunna uppkomma om potentiellt hållbara nischpraktiker skalades upp och blev mainstream. Nio stycken konsumtionspraktiker (minska onyttig matkonsumtion; byta animaliska produkter mot växtbaserade; odla själv eller tillsammans; handla direkt från producenter; tågsemestrande; dela/byta boende; hemester; dela heminredning mellan privatpersoner; att leva enkelt) analyserades genom att intervjua representanter från hushåll som utövar praktikerna ifråga. Denna rapport presenterar de mer kvalitativa resultaten från studien och beskrivningar av praktikerna. Kvantifieringar av miljöpåverkan från andra ordningens effekter kommer att redogöras för i en annan publikation. Baserat på informationen från intervjuerna gjordes antaganden för att identifiera risker/möjligheter för miljöeffekter i förhållande till direkt och indirekt ekonomisk rebound; induktion; tidsrebound; ökade kunskaper om produktion och konsumtion; skalningseffekter; samt rumsrebound. Därtill noterades huruvida intervjupersonerna även utövar andra praktiker. Resultatet indikerar att de olika praktikerna kan leda till att pengar, tid och yta används på ett annat sätt än vad som är vanligt idag, samt att hushållsmedlemmarna kan få ökade kunskaper om produktion och konsumtion. Beroende på om praktikerna kräver eller frigör pengar respektive tid, samt om de kräver någon speciell utrustning eller ändrar sättet på vilket hushållet använder sina hem och sin omgivning kan de leda till både positiva reboundeffekter (ökad miljöpåverkan) och negativa reboundeffekter (minskad miljöpåverkan). Dessa insikter kan bidra med att stärka arbetet mot hållbar konsumtion eftersom de pekar ut fenomen som kan försöka motverkas respektive förstärkas, till exempel genom styrmedel. Resultatet som presenteras i rapporten ska dock tolkas med försiktighet, framförallt med tanke på att studien inte har tagit hänsyn till socioekonomiska faktorer i kombination med att praktiker till sin natur är kontextberoende och nästlade. Studiens design gör det inte heller möjligt att säga något om miljöeffekter på samhällsnivå om praktikerna skalades upp och blev vanliga. Likväl bidrar den till att öka kunskapen om praktikerna genom att indikera risker respektive möjligheter för andra ordningens miljöeffekter och kompletterar därmed insamlingen av potentiellt mer hållbara konsumtionspraktiker som tidigare genomförts inom forskningsprogrammet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Ekener, Elisabeth
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Katzeff, Cecilia
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Ömsesidiga beroende mellan hållbarhetsdimensionerna: Del I En kunskapsöversikt.2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Ekener, Elisabeth
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Katzeff, Cecilia
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Gunnarsson-Östling, Ulrika
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Skånberg, Kristian
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Så hänger jämställdhet och jämlikhet ihop med miljömålen: En analys av ömsesidiga beroenden mellan olika Hållbarhetsmål2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Ekener, Elisabeth
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Katzeff, Cecilia
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Gunnarsson-Östling, Ulrika
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Skånberg, Kristian
    Ömsesidiga beroenden mellan olika hållbarhetsperspektiv: Del II: Möjligheter att genom kunskaper om synergier och trade-offs mellan olika globala hållbarhetsmål förbättra förutsättningarna att nå Agenda 2030 i sin helhet- RAPPORT 69032019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Ekvall, Andreas
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Larsson, Jörgen
    Chalmers.
    Nässén, Jonas
    Chalmers.
    Klimatsmart semestrande: Tekniska lösningar, förändrat beteende och politiska styrmedel2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Elmqvist, Thomas
    et al.
    Stockholm Resilience Centre.
    Siri, Jose
    Andersson, Erik
    Anderson, Pippin
    Bai, Xuemei
    Das, Pranab Kishore
    Gatere, Tatu
    Gonzalez, Andrew
    Goodness, Julie
    Handel, Steven N.
    Hermansson Török, Ellika
    Kavonic, Jessica
    Kronenberg, Jakub
    Lindgren, Elisabet
    Maddox, David
    Maher, Raymond
    Mbow, Cheikh
    McPhearson, Timon
    Mulligan, Joe
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier. Kounkuey Design Initiative, Los Angeles, USA.
    Nordenson, Guy
    Spires, Meggan
    Stenkula, Ulrika
    Takeuchi, Kazuhiko
    Vogel, Coleen
    Urban tinkering2018Ingår i: Sustainability Science, ISSN 1862-4065, E-ISSN 1862-4057, Vol. 13, nr 6, s. 1549-1564Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cities are currently experiencing serious, multifaceted impacts from global environmental change, especially climate change, and the degree to which they will need to cope with and adapt to such challenges will continue to increase. A complex systems approach inspired by evolutionary theory can inform strategies for policies and interventions to deal with growing urban vulnerabilities. Such an approach would guide the design of new (and redesign of existing) urban structures, while promoting innovative integration of grey, green and blue infrastructure in service of environmental and health objectives. Moreover, it would contribute to more flexible, effective policies for urban management and the use of urban space. Four decades ago, in a seminal paper in Science, the French evolutionary biologist and philosopher Francois Jacob noted that evolution differs significantly in its characteristic modes of action from processes that are designed and engineered de novo (Jacob in Science 196(4295):1161–1166, 1977). He labeled the evolutionary process “tinkering”, recognizing its foundation in the modification and molding of existing traits and forms, with occasional dramatic shifts in function in the context of changing conditions. This contrasts greatly with conventional engineering and design approaches that apply tailor-made materials and tools to achieve well-defined functions that are specified a priori. We here propose that urban tinkering is the application of evolutionary thinking to urban design, engineering, ecological restoration, management and governance. We define urban tinkering as:

    A mode of operation, encompassing policy, planning and management processes, that seeks to transform the use of existing and design of new urban systems in ways that diversify their functions, anticipate new uses and enhance adaptability, to better meet the social, economic and ecological needs of cities under conditions of deep uncertainty about the future.

    This approach has the potential to substantially complement and augment conventional urban development, replacing predictability, linearity and monofunctional design with anticipation of uncertainty and non-linearity and design for multiple, potentially shifting functions. Urban tinkering can function by promoting a diversity of small-scale urban experiments that, in aggregate, lead to large-scale often playful innovative solutions to the problems of sustainable development. Moreover, the tinkering approach is naturally suited to exploring multi-functional uses and approaches (e.g., bricolage) for new and existing urban structures and policies through collaborative engagement and analysis. It is thus well worth exploring as a means of delivering co-benefits for environment and human health and wellbeing. Indeed, urban tinkering has close ties to systems approaches, which often are recognized as critical to sustainable development. We believe this concept can help forge much-closer, much-needed ties among engineers, architects, evolutionary ecologists, health specialists, and numerous other urban stakeholders in developing innovative, widely beneficial solutions for society and contribute to successful implementation of SDG11 and the New Urban Agenda.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
123456 1 - 50 av 297
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf