Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 194
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Aarrevaara, Timo
    et al.
    Pinheiro, Rómulo
    Söderlind, Johan
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Strategy as Dialogue and Engagement2019Ingår i: Reforms, Organizational Change and Performance in Higher Education: A Comparative Account from the Nordic Countries / [ed] Rómulo Pinheiro, Lars Geschwind, Hanne Foss Hansen, Kirsi Pulkkinen, Cham: Palgrave Macmillan, 2019, s. 211-234Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 2.
    Ahlberg, Victor
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Frid, Julia
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Automation and Autonomy: Developing and Evaluating Open Learning Material on IR Cameras in Automation Applications2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete baserades på utveckling och utvärdering av ett öppet läromedel i termografi för automationstillämpningar. Uppdragsgivaren – FLIR Systems – hade uttryckt ett behov av en tredagarskurs som täckte alla nödvändiga ämnen för infraröda kameror för automationstillämpningar. Dessa ämnen var bland annat termografi, optik, detektorer, nätverk, protokoll med flera. Det öppna läromedlet var designat för att fungera som en tredagars distanskurs och det var baserat på teorier om andragogik, självstyrt lärande och transformativt lärande. Examensarbetets process bestod i huvudsak av två faser: utvecklingsfasen och utvärderingsfasen. Metoden för utvecklingsfasen baserades på en litteraturstudie. Litteraturen i skapande av öppet läromedel inkluderade tillvägagångssätt för att kompensera för bristen av social interaktion i distanskurser, så som en vänlig och varm berättarröst som använder pronomenet ”jag”, uppmuntrande fraser och självbedömningsfrågor (SAQ, Self-Assessment Question). En självbedömningsfråga är en frågeställning menad att leda den lärande mot självbedömning av hens lärande och kunskap. Den viktiga delen av självbedömningsfrågan är responsen, där inte bara det rätta svaret är givet, utan också feedback på de felaktiga svaren. Utvecklingen av det öppna läromedlet var en iterativ process där diskussion med handledare på FLIR Systems och Kungliga Tekniska högskolan ledde till förbättringar i materialet.

    Utvärderingsfasen bestod av två test med försökspersoner. Det första testet utfördes genom att skicka en provenhet av materialet till försökspersoner över hela världen tillsammans med en enkät. Huvudsyftet med testet var att testa tonen och stilen på materialet. Resultatet var varierande, men majoriteten av testpersonerna fann materialet vänskapligt och läsligt. Det andra testet var ett internt test med tre deltagare. Tre provenheter från materialet användes och huvudsyftet var att testa användbarheten av materialet och försökspersonernas upplevda läroprocess. Användbarheten av materialet varierade hos de tre försökspersonerna och berodde på deras tekniska förutsättningar och läsförståelse i engelska. Alla försökspersoner gav positiv respons om deras upplevda läranderesultat.

    Följande slutsatser drogs: det öppna läromedlet har potential att främja autonomt och självstyrt lärande, samt kan användas som en bas för fortsatt utveckling så som webbaserade kurser och lärarledda kurser.

    Det öppna läromedlet i sin helhet och resultat och analys av testen är inkluderade som bilagor.

  • 3. Alghamdi, F.
    et al.
    Pears, Arnold Neville
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Nylén, A.
    Computer science teachers perspectives on competencies - A case study in the Kingdom of Saudi Arabia2018Ingår i: 11th International Conference on Informatics in Schools: Situation, Evolution and Perspectives, ISSEP 2018, Saint-Petersburg, Russia, Springer, 2018, Vol. 11169, s. 129-140Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Kingdom of Saudi Arabia (KSA) has recently adopted the Saudi Teaching Competencies Standard (STCS). This paper tries to answer how these competencies are achieved, how they are maintained, and what support exists to support teaching CS competently in the KSA. This paper presents the results of an investigation of teacher awareness of, and attitudes to, the STCS in the Kingdom. Through the study reported here, we address an urgent need in the Kingdom to understand teacher preparedness in terms of CS teaching competencies. The study draws on interviews with ten CS teachers in five different cities in the KSA. A thematic coding analysis approach was used. This study explores the CS teaching competencies held by teachers in three areas of CS teaching, focusing on connection to society, professional practice and professional development. The results of the study highlight the CS teaching competencies that CS teachers feel they currently grasp well in the KSA. By enhancing awareness of what teachers currently do well we contribute to the adjustment and improvement of the STCS and help to build a program which addresses the current in-service training needs of CS teachers. The outcomes also help to raise awareness of the challenges of implementing the Computer Education curriculum in KSA schools.

  • 4.
    Altayy, Fares
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Schmied, Fredrik
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Stimulering av kritiskt tänkande och kollaboration i en programmeringsorienterad fysik- och matematiklaboration: En fallstudie med studenter från programmet Teknisktbasår (KTH)2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete syftar till att utveckla ett förslag på ett utbildningsmaterial i form av en programmeringsorienterad fysik- och matematiklaboration. Målgruppen är i förstahand studenter som läser andra terminen i det ingenjörsförberedande programmet Tekniskt basår (KTH), men även studenter på motsvarande kunskapsnivå (tillexempel elever i gymnasiets naturvetenskapliga program). Laborationen konstruerades för att skapa förutsättningar för studenterna att:1) Visa på kritiskt tänkande,2) visa på kollaboration,3) öka ämnesförståelsen. Det föreslagna utbildningsmaterialet omfattar området beräkningsfysik, där en ickelinjärdifferentialekvation härled från en matematisk pendel ska lösas med hjälp avnumeriska metoder. Laborationens uppgifter formulerades med kritiskt tänkande som utgångspunkt och utfördes med parprogrammering som samarbetsform för kollaboration. I detta arbete undersöktes punkter 1) och 2) i en utbildningssituation med elever från andra terminen på Tekniskt basår. Fyra elevgruppers konversationer spelades in och en innehållsanalys utfördes på transkriberingen av ljudinspelningen. En mönsterjämförelsemetod användes för att stärka slutsatserna. Utifrån resultaten av undersökningsprojektet konstaterade vi att den teoretiska propositionen om att laborationskonstruktionen har medverkat till elevernas kollaboration och appliceringav kritiskt tänkande, har stärkts.

  • 5.
    Andersson, Erika
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Kundutbildning från tre infallsvinklar: En fokusgruppstudie om hur utmaningar skulle kunna reduceras2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är utförd på uppdrag av Saab i Järfälla. Utbildarna från underdivisionen Combat Systems som är en del av divisionen C2S (Command and Control Systems) ansåg att de behövde hjälp för att kunna reducera de utmaningar som utbildarna upplever i kundutbildningen.

    Syftet med denna studie är att kartlägga svårigheterna i utmaningarna som utbildarna upplever i kundutbildningen samt att analysera på vilket sätt dessa utmaningar skulle kunna redu-ceras. Fokus ligger på företagskultur, pedagogisk kompetens, och sakkunskap. Utvecklingen av kompetens för den enskilde utbildaren och organisationen diskuteras och betydelsen av att organisationen använder rätt kompetenser kartläggs. Företagskultur diskuteras och teorier om vad en organisation kan göra för att stärka sin kultur för att kunna utveckla kundutbild-ningen vidare, presenteras.

    Ett kvalitativt tillvägagångssätt används för att samla in data till studien i form av fokusgruppsintervjuer. En tematisk analysmetod används för att bearbeta data från intervjuerna. De koder och teman som används i den tematiska analysen är kopplade till den presenterade teorin.

    Resultatet påvisar att de olika utmanande situationerna som utbildarna säger sig uppleva på-verkar varandra och influerar hela organisationen. Ett exempel på vad Saab skulle kunna göra för att reducera de utmaningarna som uppstår presenteras och diskuteras utifrån resultatet av denna studie. Det mest framstående som Saab skulle kunna göra för att reducera svårigheterna som uppstår, utifrån denna studie, är: förbättra kommunikationen, samarbeta och försöka skapa en stark företagskultur.

  • 6.
    Andersson, Kristina
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande. Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.
    Gullberg, Annica
    Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.
    Beyond biology – what is forefronted when biologists are shadowed?2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7.
    Andersson, Lina
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Medborgarforskning: En miljöutbildning för allmänheten?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att studera deltagarnas uppfattade beteendeförändringar som medverkande i medborgarforskningsprojektet Växtkalendern. Ett vidare syfte med studien är att studera hur medborgarforskningsprojektet Växtkalendern kan påverka klyftan mellan medvetenhet och handlingskraft hos deltagarna i frågor rörande klimatförändringen, så kallat action gap. Studien har sin utgångspunkt ur en abduktiv ansats, där det empiriska materialet påverkar litteraturen och omvänt. Relevant empiri har samlats in genom en enkätundersökning. Undersökningen har skickats ut till alla deltagare i forskningsprojektet Växtkalendern, dessutom har intervjuer och samtal med specialister inom området medborgarforskning genomförts.

    Resultatet visar att medborgarforskningsprojektet Växtkalendern har potential att påverka deltagarna. Ur enkäten framkommer det att deltagarna anser att möjligheten att hjälpa forskningen är den klart viktigaste anledningen till deltagande. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna och det empiriska materialet analyserades medborgarforskningsprojektets möjlighet att förändra beteenden hos deltagarna i frågor gällande klimatförändringen. Studien visar att klyftan mellan medvetenhet och handlingskraft kan minskas med hjälp av medborgarforskning då deltagarna upplever en ökad medvetenhet och ett förändrat beteende i och med deltagandet i projektet.

  • 8.
    Andersson, Magnus
    et al.
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), Tillämpad fysik, Material- och nanofysik.
    Weurlander, Maria
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Peer review of laboratory reports for engineering students2018Ingår i: European Journal of Engineering Education, ISSN 0304-3797, E-ISSN 1469-5898, s. 1-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Here, we present a module to introduce student peer review of laboratoryreports to engineering students. Our findings show that students werepositive and felt that they had learnt quite a lot from this experience.The most important part of the module was the classification scheme.The scheme was constructed to mimic the way an expert would arguewhen making a fair judgement of a laboratory report. Hence, our resultsmay suggest that the success of the module design comes from activelyengaging students in work that is more related to ‘arguing like anexpert’ than to only supply feedback to peers, which in such a casewould implicate a somewhat new direction for feedback research. Forpractitioners, our study suggests that important issues to consider in thedesign are (i) a clear and understandable evaluation framework, (ii)anonymity in the peer-review process and (iii) a small external motivation.

  • 9.
    Artjomenkov, Nikolai
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Laborativt arbete inom fourieranalys och motivation till matematikinlärning: Utvärdering och vidareutveckling av en laboration inom fourieranalys och ljudbehandling vid Vetenskapens Hus2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete undersöker om ett skolprogram på Vetenskapens Hus har förmågan att skapa en bro mellan gymnasieelevers matematikkunskap, universitetsmatematik och dess praktiska tillämpning för att därmed öka deras intresse och motivation för inlärning av matematik- och fysikämnen. Skolprogrammets tema är fourieranalys och dess tillämpning inom ljudsyntes och digital ljudbehandling (DSP). Skolprogrammet har att göra med matematik, fysik och IT, vilket gör programmet tvärvetenskapligt.

    En viktig del av detta arbete är också att vidareutveckla detta skolprogram med avseende på resultaten från denna undersökning. Resultaten är baserade på kvalitativa data från enkäter och intervjuer med eleverna som deltog i testfallen av skolprogrammet och deras lärare samt på litteraturstudier. Information samlades också in under en iterativ process av programmets vidareutveckling.

    Denna rapport inleds med motivering till genomförandet av detta arbete, studiens syfte- och målsättning samt formulering av huvudfrågeställningar. Därefter beskrivs metoder som användes för att besvara frågeställningarna. I mitten av rapporten sammanfattas litteratur och forskningsstudier inom undervisning, intresse och motivation samt sammanfattas en vetenskaplig bas för innehållet i skolprogrammet inom fourieranalys. Därefter beskrivs utvecklingsprocessen av skolprogrammet. Detta följs av en presentation av resultaten från testning av skolprogrammet med gymnasieelever med avseende på hur deras intresse och motivation påverkas av det. Rapporten avslutas med diskussion av dessa resultat och dess trovärdighet.

    Resultaten visar att den sista versionen av den laborativa aktiviteten, som vidareutvecklades inom ramen av detta arbete, väcker elevernas intresse och motivation för temat av skolprogrammet. Resultaten visar också att vissa komplexa begrepp (både nya och de som eleverna lär sig i skolan) blir klarare för eleverna efter skolprogrammet, vilket potentiellt kan leda till ökning av deras motivation till att lära sig matematik och naturvetenskap generellt. Problemet är dock att skolprogrammet testades med för få gymnasieklasser för att kunna generalisera resultatet över hela målgruppen av gymnasieelever.

  • 10.
    Attorps, Simon
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Eng, Johanna
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Att undervisa om och för hållbar utveckling: Utveckling av ett ämnesövergripande övningsmaterial till gymnasiet om plast och intressekonflikter2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige har utvecklingen gått från faktabaserad miljöundervisning till undervisning om hållbar utveckling som inte bara ska behandla fakta, utan även värderingar, känslor och de utmaningar som världen står inför. Komplexiteten i att undervisa om hållbar utveckling i kombination med att lärare förväntas inkludera det i sina undervisningsämnen sätter stor press på lärarna, inte minst för att många saknar eller tror att de saknar kunskap om hållbar utveckling och hur man kan undervisa om det. Detta bidrar till att lärare undervisar om hållbar utveckling i mindre grad än vad som förväntas från bland annat de globala målen och läroplanen.

    Med det som grund har den här studien syftat till att försöka minska glappet genom att ta fram ett övningsmaterial som kan användas ämnesövergripande på gymnasiet. Viktiga didaktiska aspekter och kunskapsaspekter togs fram från intervjuer med verksamma gymnasielärare respektive forskare inom polymerteknik. Från intervjuerna med lärarna framkom det att eleverna ska ges möjlighet att diskutera, se olika perspektiv, att undervisningen behandlar ämnen som eleverna kan relatera till. Det mest centrala som framkom i intervjuerna med forskarna var de konflikter som finns kring plast, som hur avfallshantering ska skötas, fördelning av markanvändning och hur ansvaret för nedskräpningen ska fördelas. Detta tillsammans med didaktisk forskning och aktuellvetenskap om plast blev resultatet tre stycken övningar med intressekonflikter som ett genomgående tema där eleverna ges möjlighet att utveckla flera viktiga kompetenser som behövs för att uppnå de globala målen.

  • 11.
    Aue Andersson, Gabriela
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Hjortsberg, Tobias
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Genusperspektiv på två av grundskolans teknikböcker: Två textanalyser2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt Skolverkets styrdokument ska skolan arbeta aktivt för jämställdhet och har även ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. Dessa mönster blir tydliga inte minst ispråket. Sveriges Riksdag har antagit flera mål för svensk språkpolitik som bland annatinnebär att språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor ska motverkas. Skolans ansvar att aktivt arbeta för jämställdhet omfattar alltså också språket. Syftet med denna studie är att analysera två aktuella läroböcker i ämnet teknik för grundskolan för att undersöka i vilken utsträckning dessas texter uppfyller jämställdhetskraven från Sveriges Riksdag och Skolverkets styrdokument. Med utgångspunkt i genusteori och sociolingvistik har två läroböcker analyserats. Metoden som används i analysen är textanalys i form av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ diskursanalys för att undersöka exempelvis tolkning av budskap, avsikter eller meningsstrukturer. Analysen genomfördes genom att jämföra hur ofta kvinnor och män nämns i texterna, samt genom att utvärdera vilka adjektiv och particip som används för att beskriva kvinnor och män. Resultatet visar att män oftare nämns i texterna än kvinnor. Dessutom är positivt laddade adjektiv, som nyfiken eller initiativtagande, oftare förknippade med det manliga könet. Analysen visar också att flest män förekom som personnamn, vilka till största del är välkända forskare och uppfinnare som historiskt sett mestadels varit män. Männen var representerade fler gånger i texterna men också fler aktiva particip, som resande eller skapande, var associerade med män. Kvinnorna blev i vissa fall starkt förknippade med hem och familj ochinte med sin yrkesroll. Denna studie drar slutsatsen att de granskade läroböckerna inte kan sägas uppfylla jämställdhetskraven i läroplanen för grundskolan. Läroböckerna uppfyller inte Statistiska centralbyråns (2016) 40/60-princip för jämställda texter och männen framställs som mer aktiva med fler positiva adjektiv knutna till sig medan kvinnorna antingen osynliggörs eller beskrivs som avvikande från normen. Dessa böcker behöver emellertid inte avfärdas på grund av detta. Lärare kan använda böckerna för att visa och diskutera förhållandet mellan kvinnor och män i dagens samhälle med sina elever. På så sätt kan normer utvecklas och bidra till ett öppnare och mer tillåtande klimat i framtiden. Studien lyfter slutligen även diskussionen runt könsneutrala texter då en av läroböckerna fanns mer könsneutralt skriven.

  • 12.
    Azasu, Samuel
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande.
    Hungria-Gunnelin, Rosane
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande.
    Edström, Kristina
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), Avdelningen för bibliotek, språk och ARC, Learning Lab IKT. KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    The role of assessment in managing student diversity2010Ingår i: Journal of European Real Estate Research, ISSN 1753-9269, E-ISSN 1753-9277, ISSN 17539269, Vol. 3, nr 1, s. 59-70Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this paper is to demonstrate the use of assessment to manage some of the challenges diversity brings into the teaching and learning in international real estate degree programs. Design/methodology/approach: The paper is a multi-year case study of a course in real estate valuation in a Swedish University. The impact of assessment on student experience and performance was analyzed. Findings: Changes in the timing and rules of assessment have an appreciable impact on differences in student performance. However, some diversity problems must be addressed also at the program level. Practical implications: Real estate departments must exercise pedagogical leadership if they are to continue to effectively provide globally relevant education. Originality/value: This paper analyses one of the consequences of the expansion of international real estate education into a non-traditional destination for foreign students.

  • 13.
    Barman, Linda
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Josephsson, Staffan
    Karolinska Institutet.
    Silén, Charlotte
    Karolinska Institutet.
    Bolander-Laksov, Klara
    Stockholm University.
    How education policy is made meaningful - a narrative exploration of how teachers show autonomy in the development of teaching and learning2016Ingår i: Higher Education Resarch and Development, ISSN 0729-4360, Vol. 35, nr 6, s. 1111-1124Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study addresses how the autonomy of teachers in higher education, in relation to education policy and reform, can be understood. By taking a narrative-in-action approach, we studied health profession teachers' activities and reasoning within their ongoing practice during one year. The findings show how the teachers created their own policies and in what way these policies became meaningful. As teachers in this study continuously made changes, the joint creation of policies contributed to their sense of togetherness and the re-building of a community of practice. In parallel, they increased the evidence-based standards related to their discipline and experienced a shift in perspective concerning teaching and learning. The importance of their jointly made policies can be explained by how they learned a student-learning view together, and built on their own ideas of what educational matters needed to be developed. At the same time, their activities and reasoning mirror a debated but yet prevailing view' on the discourse of quality and a number of ideals thereof such as transparency and standardisation, effective teaching and increased academisation.

  • 14.
    Bellander, Erika
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Manolopoulos, Dimitrios
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Hållbar utveckling i teknikämnet: Analys av läroböcker i teknik förgrundskolans åk 7–9och teknik 1 för gymnasiet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om att undersöka hur aktuella läroböcker i teknik på grundskolanshögstadium och teknik 1 på gymnasiet adresserar hållbar utveckling (HU). Läroböckerna harjämförts med aktuella läroplaner för både Lgr11 och Gy2011 samt några externa källor, FN:s17 Globala Mål och tidningen Ny Teknik.

    Som metod har valts en tematisk analys enligt Brown och Clark (2008), ur detkontextualistiska perspektivet. De olika temana har analyserats fram och räknats medavseende på förekomster i de olika källorna, vilket har resulterat i både en kvantitativ och kvalitativ analys.

    Analyserna har kopplats till litteratur angående forskning inom tre huvudområden;teknikämnet och HU, lärare – elev samt kunskaps- och läroboksperspektiv.

    Det kan konstateras att läroböckerna inte alls innehåller så stor procentandel (%) HU-textmassa, stycken, som kurs- och ämnesplanerna innehåller. Läroböckerna följer inte läroplanernas inriktningar särskilt väl, utan HU verkar ha adderats till det befintliga innehållet i tidigare utgåvor, i stället för att ha arbetats in från grunden i nya utgåvor. Detta gör att HU ibland betraktas som en valbar kompletteringsaktivitet i undervisningen.

    Läroplanerna följer i sin tur inte de 17 nya globala målen för HU. Detta eftersom de är på olikanivåer och synkronisering med de globala målen görs med en stor fördröjning. Först görs synkronisering till nationell nivå, därefter till institutionell nivå och sist till kurs- och ämnesnivå.

    Som det nu är verkar teknikämnet i läroplanerna lyfta fram viktigheten i att tänka på HU, hellre än att lyfta fram tekniker kring hållbar utveckling och hållbara produkter.

    Slutsatsen är att läroböcker och läroplaner behöver uppdateras och teknikämnena integreraHU på ett mer konkret och genuint sätt, inte som idag, på en allmänt fostrande nivå. Detta föratt betona betydelsen av HU i samhället och för att uppnå en aktuell och likvärdig undervisning samt kunskaps- och färdighetsinhämtning.

  • 15.
    Berggren, Ebba
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande. Högskolan i Gävle.
    Seery, Niall
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Weurlander, Maria
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Master students’ experiences of using Design Thinking for solving an authentic challenge2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Berglund, Anders
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Integrerad produktutveckling.
    Havtun, Hans
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Energiteknik, Tillämpad termodynamik och kylteknik.
    Hedin, Björn
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    Kjellgren, Björn
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Will this be on the exam?: Or, How to Motivate your Students to Learn2017Ingår i: KTH SoTL 2017, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Bern, Caroline
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Bedömning av kompetens i tekniska karriärspår: En fallstudie om hur föreställningar om kompetens, kompetensbedömning och karriär påverkar organisationers möjlighet att skapa inkludering och mångfald2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att ha en mångfald av arbetskraft har idag blivit en viktig fråga för att kunna fånga in en mängd olika kompetenser, kunskaper och förmågor. Många företag uppmuntrar idag arbete med mångfald och inkludering eftersom de hävdar att de ökar kreativiteten och i utsträckningen vinsten för företaget. Trots detta kämpar många företag idag med att genomföra sådant arbete på ett framgångsrikt sätt. En metod för att skapa förutsättningar för mångfald och inkludering är att studera förställningar om kompetens och bedömnings-processer. Bedömning av kompetens ligger exempelvis till grund för beslut om befordran i karriären. Bedömningen inkluderar ett ställningstagande om vad kompetens är och i sin tur vem som är kompetent. Kompetensbegreppets komplexitet och normers påverkan på bedömningsprocessen komplicerar sådana ställningstaganden. Som ett försök till att försäkra att kompetens bedöms objektivt tillämpar många företag idag olika formaliserade rutiner för arbete med inkludering och mångfald. Den här studien syftar till att ge en djupare förståelse för hur karriär, bedömning av kompetens och formaliserade rutiner samspelar.

    En fallstudie har genomförts inom en verkstadsindustri som i rapporten benämns som Organisation A. Syftet med undersökningen var att utifrån föreställningar om kompetens, kompetensbedömning och karriär studera hur en formaliserad teknikerkarriär påverkar en organisations möjlighet till att skapa inkludering och mångfald. För att uppfylla syftet formulerades följande frågeställningar.

    1. Hur är teknikerkarriären strukturerad?
    2. Vilka förutsättningar skapar teknikerkarriären för likvärdig bedömning av kompetens?

    I studien har en teknisk karriärväg undersökts inom Organisation A. Examensarbetet är en del av utbildningen Civilingenjör och Lärare på KTH. Ingenjörsdelen av arbetet speglas i arbetets tekniska utgångspunkt där en organisation med teknikintensiv verksamhet har fått stå i fokus. Lärardelen av min utbildning tillämpas genom att relatera organisationens tekniska karriärspår till liknande organisationer inom undervisning och diskutera likheter och skillnader i bedömningsprocesser. För att besvara forskningsfrågorna har intervjuer med medarbetare och fokusgrupper med chefer genomförts.  Studien visar hur teknikerkarriärer organiseras utifrån formella och informella strukturer kopplade till bedömning av kompetens och att normer påverkar bedömningsprocesserna. Den observerade teknikerkarriären inom Organisation A bygger på en informell pyramidstruktur som ger utrymme för subjektiva tolkningar av karriärens syfte och mål. Detta möjliggör en syn på medarbetares olika kapacitet att nå till högre nivåer och problematiseras ur ett mångfalds- och inkluderingsperspektiv.

    Karriärstegens bedömningskriterier ger utrymme för tolkning och det saknas utbildning och stöd för chefer om hur kriterierna bör tolkas och tillämpas. Det är ett resultat av en brist på styrning, som krävs för att säkerställa att karriärprocessen används på det sättet den var avsedd. Bristen bidrar till att normer och fördomar kan fortsätta påverka bedömnings-processen. Organisationens implementerade mångfalds- och inkluderingsarbete tillför viss styrning, men bedöms göras utan försiktighet. Förändringsarbete kräver uppföljning och utvärdering vilket saknas. Organisationen kan dra lärdom av det som inom lärandeforskning benämns som formativ bedömning. Studien visar på en brist i samtliga av de tre centrala delar som ingår i formativ bedömning. Utifrån formulerade slutsatser ges rekommendationer till Organisation A om att ifrågasätta pyramidstrukturens syfte och tillämpa en tydligare styrning i form av utbildning och forum för samverkan. Dessutom ges rekommendationer för hur organisationen kan tillämpa formativ bedömning i karriärstegens bedömningsprocesser.

  • 18.
    Bernhard, Jonte
    et al.
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), Lärande. Linköping University, Sweden.
    Edström, Kristina
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), Lärande. KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Kolmos, Anette
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), Lärande. Aalborg University, Denmark.
    Learning through design-implement experiences: A literature review2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we introduce some literature relevant for design-based learning, in particular for design-implement experiences in line with CDIO Standard 5. The aim is to inform the development of such learning experiences and to indicate some areas where new research would be of relevance to educators.

  • 19.
    Berntsen, Jens
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Bäckström, Jonathan
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Viktiga komponenter i e-lektioner: Implementation och evaluering av redigeringsverktyg för att skapa e-lektioner2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom tiderna har stora tekniska genomslag vid flera tillfällen integrerats i undervisning men varje ny teknik har sina styrkor och svagheter. Med datorns utveckling och ökad tillgänglighet till allmänheten har mängden tillgängligt läromedel (Clark & Mayer, 2016) och antal studenter som läser kurser inom e-lärande ökat (Statista, 2015). E-lärande är, enligt Clark & Mayers (2016) definition, lärande som sker genom digitala medium.En möjlighet som uppstår med e-lärande är att det finns många olika sätt att presentera material. Ett problem som uppstår då är att veta vilka komponenter som ska användas för att skapa bra e-lektioner som främjar elevers lärande. Målet med studien är att identifiera vilka komponenter som är viktiga för lärdesigner att använda i e-lektioner för att sedan, baserat på dessa komponenter, utveckla ett redigeringsverktyg ämnat för att skapa nya e-lektioner.För att identifiera de viktiga komponenterna genomfördes först en tematisk analys på e-lektioner från en lärplattform för att undersöka vilka komponenter lärdesigner använder sig av för att presentera material. Kvalitativa intervjuer genomfördes för att fånga lärdesignernas tankar och åsikter om komponenterna. Dessa användes tillsammans med resultatet från den tematiska analysen för att göra didaktiska val om vilka komponenter som är viktiga att använda i e-lektioner. Utvecklingen av redigeringsverktyget skedde genom att skapa flera prototyper och diskutera dessa med lärdesignerna för att bestämma komponenternas utseende i verktyget. Från den tematiska analysen framkom 7 teman med totalt 22 underteman. Resultatet från de didaktiska valen var 12 huvudsakliga komponenter, blanda annat: text, bild, video, prov och exempel. Redigeringsverktyget som byggdes innehåller alla 12 huvudsakliga komponenter men några komponenter saknar vissa delar som beskrevs i de didaktiska valen. Verktyget utvärderades av lärdesigner som ansåg att det fungerade men hade vissa brister som behöver åtgärdas.För att lärdesignerna ska kunna använda redigeringsverktyget för att skapa och publicera nya e-lektioner på plattformen behöver verktyget integreras i plattformen, alla komponenter behöver slutföras och användarvänligheten förbättras.

  • 20.
    Berzell, Love
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Hamlin, Magdalena
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Undervisning om hållbar utveckling: Utveckling, implementering och utvärdering av ett lärarstöd2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling har en framträdande plats i läroplanen för grundskolan och ambitionen är att hållbar utveckling ska genomsyra skolans verksamhet. Det har dock visat sig att implementering av hållbar utveckling i undervisningen är svårt att utföra i praktiken. Upplevda hinder är bland annat tidsbrist, avsaknad av kunskap inom området, brist på inspirerande exempel och att hållbar utveckling framställs fragmenterat i läroplanen. Det medför att hållbar utveckling i praktiken antingen behandlas i små, separata enheter vilket leder till att eleverna inte ser sammanhanget, eller i ämnesövergripande teman som kräver så mycket tid att genomföra att lärare har svårt att hinna undervisa om allt annat i kursplanen.

    I denna studie har ett nytt lärarstöd, ”Rädda vattnet -Rädda världen” utvecklats. Det består i dagsläget av en uppsättning om två lärarhandledningar som har utvärderats under studien. Visionen är att lärarstödet ska kompletteras med fler lärarhandledningar. Lärarstödet kan förhoppningsvis bidra till att ge eleverna en mer holistisk förståelse, det vill säga en tvärvetenskaplig förståelse, till hållbar utveckling. Två lärarhandledningar om vatten-, kemi och teknikrelaterade problem (”plaster i haven” och ”försurning”) togs fram och utvärderades med hjälp av en fokusgruppintervju. En grupp lärare för åk 4–6 som hade testat lärarstödet med sina elever intervjuades.

    Fyra punkter som lärarna ansåg var signifikanta för användbarheten identifierades, nämligen att lärarstödet:

    • Får eleverna att tycka att det är roligt

    • Lär ut kursinnehåll som är aktuellt och/eller finns i kursplanen

    • Är enkelt för läraren att använda

    • Tar hänsyn till tidsåtgång och andra ramfaktorer (till exempel elevgruppens storlek)

  • 21.
    Björkholm, Eva
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Sammanfogning av material i eget konstruktionsarbete: Kunnande och elevuppgifter i tidig teknikundervisning2018Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 6, nr 2, s. 5-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenteras en studie där ett specifikt teknikunnande, att kunna sammanfoga material i eget konstruktionsarbete, undersöks på grundskolans lågstadium, samt hur detta kunnande ges möjlighet att utvecklas i uppgifter som eleverna arbetar med i teknikundervisningen. Interventioner genomfördes i undervisningen i årskurs två och datainsamling har främst skett genom filmning. Elevernas handlingar analyserades fenomenografiskt, vilket resulterade i sju olika kategorier av kunnande som exempelvis att värdera fästförmågan och dess varaktighet samt att välja fogningsmaterial utifrån egenskaper. Elevuppgifterna i undervisningen relaterades sedan till identifierat kunnande. Studien visar hur unga elever utvecklar sitt kunnande när de arbetar med specifika uppgifter. På så sätt bidrar studien till en precisering av vilket kunnande som elever kan utveckla och vilka elevuppgifter i tidig teknikundervisning som kan bidra till det.

  • 22.
    Björkholm, Eva
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Engström, Susanne
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    DISCOURSES OF PROGRAMMING TEACHING WITHIN COMPULSORY EDUCATION–FIXED OR CHANGEABLE?2018Ingår i: Research, Practice and Collaboration in Science Education (Proceedings of ESERA 2017) / [ed] Odilla Finlayson, Eilish McLoughlin, Sibel Erduran and Peter Childs, Ireland, 2018, s. 1953-1960Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Knowledge linked to programming has recently been extensively strengthened in curricula and

    syllabi in the Swedish compulsory school. The introduction of this new content requires that

    teachers have to be trained in programming and programming teaching. Th

    e aim of this study

    is to investigate what content and values that emerge as important in a professional

    development course and in the participating teachers’ teaching in their classrooms. Data was

    collected by observation of the teaching sessions within t

    he course as well as in three of the

    teachers ́ teaching, where notes were made continuously. By using a discourse analytical

    perspective, content and values that emerged as important within the teaching were identified.

    The findings show that

    the content k

    nowledge in the teacher training course is taken for granted

    within the school context, as well as in itself. In addition, normative values and steering

    strategies have been identified within the teacher training course. In the classroom studies,

    similar v

    alues were identified among the teachers. A potential problem within the teaching

    practice was found in terms of a lack of progression of the content related to programming, as

    well as difficulties in relating the use of programming to relevant contexts.

  • 23.
    Björkman, Anna
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Joelsson, Yuri
    The Technical Innovation System of Self-Driving Vehicles in Road Freight Transport: Towards an understanding of Actor Dynamics, Sustainability Outcomes & New Competencies2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under det senaste decenniet har det gjorts flera framsteg inom teknik för självkörande fordon, uppkoppling och elektrifiering. Detta i kombination med nya krav från kunder har påbörjat en stor förändring i hur gods transporteras. Utvecklingen går snabbt och inom de närmsta decennierna förväntas självkörande lastbilar köra på offentliga vägar.

     

    Tekniken för självkörande fordon är särskilt attraktiv och lämplig för vägtransportsektorn. I denna sektor finns det starka ekonomiska incitament och grunder för att implementera självkörande lastbilar. Detta eftersom självkörande lastbilar ger möjlighet att eliminera eller drastiskt minska förarkostnaderna, optimera användningsgraden av fordon och förbättra energieffektiviteten. En omfattande implementering av självkörande lastbilar är särskilt lämplig för så kallade nod-till-nod godstransporter. Nod-till-nod godstransporter är i denna rapport definierade som transportflöden som sker mellan större nav i godstransportsystemet och kännetecknas av repetitiva och förutsägbara varuflöden som bedrivs i mindre komplexa körmiljöer så som motorvägar och industriområden.

     

    Trots att självkörande lastbilar förutses få betydande konsekvenser för transportsystemet och samhället är forskning om det potentiella inflytandet av kommersiell användning av självkörande lastbilar bristfällig. Forskning som syftar till att ge en överblick över hur olika typer av aktörer är inblandade i att forma självkörande lastbilars utveckling, utbyggnad och framtida verksamhet är även den begränsad.

     

    Denna uppsats syftar till att tillhandahålla en förståelse för systemeffekter av självkörande lastbilar i nod-till-nod godstransporter. Den syftar vidare till att ge en syntetiserad överblick av de möjligheter och hinder som olika typer av aktörer står inför i samband med en storskalig användning av självkörande lastbilar. Denna förståelse gör det möjligt för intressenter att identifiera förväntningar, behov, policys och strategier för att styra en hållbar övergång till ett automatiserat godstransportsystem i samband med att självkörande fordon blir allt vanligare. Dessutom undersöks vilka nya behov av kunskap och kompetens som skapas i samband med utvecklingen.

     

    Genom att använda tekniska innovationssystem (TIS) som teoretiskt ramverk för studien beskrivs och analyseras olika komponenter och aspekter i det svenska godstransportsystemet i relation till utveckling och innovation av självkörande lastbilar. TIS-ramverket består av en uppsättning systemkomponenter som är inblandade i generering, diffusion och användande av en teknik samt relationerna mellan komponenterna. TIS-komponenter inkluderar aktörer, institutioner och nätverk, där nätverk beskriver förhållandena mellan aktörer och institutioner. I uppsatsen används Sverige som fallstudie. Resultaten baseras på 19 kvalitativa intervjuer med representanter från ett brett spektrum av aktörer som alla ingår i, eller förväntas vara del av ett godstransportsystem där självkörande lastbilar är en central komponent.

     

    Genom att analysera intervjuresultaten med hjälp av TIS-ramverket framkommer bland annat att den offentliga sektorn tillsammans med lastbilstillverkare kan ses som nyckelaktörer i styrning och möjliggörande av en kommersialisering av självkörande lastbilar. Lastbilstillverkare har stora möjligheter att forma systemet genom att driva den tekniska utvecklingen, medan myndigheter påverkar utvecklingsriktningen genom att ansvara för regler och riktlinjer.

     

    Resultaten visar vidare att ett införande av självkörande lastbilar skulle innebära förändrad dynamik mellan aktörer och andra komponenter i TIS. Ett exempel är transportföretagen och speditörernas roller som för närvarande är två av de mest centrala aktörerna inom godstransportsystemet. I ett transportsystem med självkörande lastbilar kan dessa aktörer bli mindre inflytelserika. På samma sätt kan aktörer som för närvarande inte har en central roll i godstransportsystemet bli mer inflytelserika.  Självkörande lastbilar kan exempelvis katalysera en utveckling mot elektrifiering. Det här är ett sätt att utöka systemgränserna vilket leder till att nya aktörer, så som energibolag och drivmedelsföretag börjar undersöka hur de kan utveckla sina affärsmodeller för att bli en del av marknaden. Detta är viktigt för att kunna konkurrera och bli delaktiga i ett system med självkörande lastbilar.

     

    Ett annat resultat är att det finns en enighet bland intervjuade aktörer om att självkörande lastbilar måste anpassas till det befintliga väginfrastruktursystemet snarare än tvärtom. Samtidigt skapas ett helt nytt digitalt infrastruktursystem kring de självkörande lastbilarna, vilket är nödvändigt för att hantera de stora mängder data som krävs för att fordonen ska kunna fungera. Dessutom är kopplingen mellan elektrifiering och automatisering något tvetydig. Vissa hävdar att det finns en tydlig symbios mellan de två teknikerna medan andra hävdar att de bara råkar sammanfalla i tiden.

     

    Slutligen tyder resultaten på en brist av holistiska och systematiska perspektiv bland aktörerna om hur utvecklingen och användandet av självkörande lastbilar kan bidra till hållbarhet inom godstransportsystemet. Det är avgörande att i detta tidiga skede av implementeringen styra och forma den tekniska utvecklingen och affärsmodellerna i en riktning som säkerställer en hållbar utveckling för ett framtida transportsystem med självkörande lastbilar.

  • 24.
    Björlin Svozil, Louise
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Beslutsgrund: en studie av utbildningsval bland kvinnliga elever på gymnasieskolans Naturvetenskaps- och Teknikprogram2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ingenjörsutbildningar i Sverige har på ungefär hundra år gått från att enbart ta in män till en andel av 36 procent kvinnliga studenter. Även om en jämställd könsfördelning går framåt är andelen kvinnor på vissa program så låg som 16 procent. Den största rekryteringsbasen till ingenjörsutbildningar är gymnasieskolans Naturvetenskapsprogram (NV) och Teknik-program (TE). Grundad teori (GT) användes som metodansats när kvinnliga elever på NV och TE intervjuades för att undersöka vad de upptas av när de står inför sina studieval. Ett brett spektrum av anledningar som kan sammanfattas i kärnkategorin Beslutsgrund visade att eleverna vägde in bland annat arbetsmarknad, behörighet till universitet och högskola, en utbildnings rankning, förväntad social tillhörighet, den upplevda självförmågan, sina betyg, ett undvikande av ett skolämne de inte gillade, om en utbildning leder till den karriär de vill ha, arbetsbelastning samt arbetsbelastning i relation till behörighet. Studien visade också att metodansatsen GT kan användas i ett examensarbete och att det finns utmaningar och möjligheter med denna kombination.

  • 25.
    Blomqvist, Jonas
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Dahlberg, Victor
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Undersökning av direktuppspelning som pedagogiskt verktyg inom MOOC2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Storskaliga öppna nätbaserade kurser, MOOCar, med självstyrd studietakt skapar en

    lärandesituation där kursdeltagaren står i centrum och aktivt kan påverka sin egen

    studieprocess. Ett problem som kursdeltagare upplever är att de får begränsat stöd

    och hjälp av lärare eller andra kursdeltagare. Möjligheten till social interaktion är avgörande

    för främjandet av lärandeprocessen i nätbaserade utbildningar visar tidigare

    forskning. Studien ämnar därför att utforska om direktuppspelning (livestreaming)

    kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att främja den sociala interaktionen

    mellan kursdeltagare samt mellan kursdeltagare och lärare i MOOCar med självstyrd

    studietakt.

    Utifrån en systematisk litteraturstudie utformades ett moment med direktuppspelning

    via Twitch som testades i praktiken i en MOOC som gavs av Kungliga Tekniska

    högskolan (KTH). Vi utvärderade sedan momentet genom en enkät till kursdeltagarna

    och intervju med läraren. En intervju genomfördes också med ytterligare en

    lärare på KTH som tidigare genomfört ett antal kursmoment där direktuppspelning

    använts.

    MOOCar karakteriseras av att de skall vara tillgängliga för alla, därav valdes användarvänlig

    och kostnadsfri plattform och programvara. På grund av att en direktuppspelning

    inom MOOCar ska kunna stödja ett stort deltagarantal gavs kursdeltagarna

    enbart möjlighet att kommunicera via chatt medan läraren kunde kommunicera via

    såväl chatt som ljud och video. Studien visade att såväl kursdeltagare som lärarna

    upplevde direktuppspelning som ett givande komplement till de kommunikationsmöjligheter

    som redan ges i MOOCar med självstyrd studietakt men att läraren bär

    ett stort ansvar i att möjliggöra de sociala interaktionerna som direktuppspelning

    ger möjlighet till. Direktuppspelning visades även ge en personlig kontakt som kan

    hjälpa minimera känslan av att vara isolerad. Baserat på studien utformades en manual

    för att underlätta implementeringen för lärare i framtida kurser.

  • 26.
    Borck Janeheim, Sofie
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    How to Improve Learning at Work?: A Case Study of an Interactive Learning Activity with Virtual Knowledge Sharing2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en fallstudie genomförd på Ericsson där en ny typ av lärandeaktivitet har undersökts. Anledningen till att dessa tester görs är att Ericsson och andra teknikföretag står inför en stor utmaning att kunna lära sig nya områden i samma takt som nya trender kommer och tekniken utvecklas.

    Huvudfrågorna i denna studie är hur deltagarna upplever det lärandekoncept som testats, samt vilka framgångsfaktorerna är och vad som händer med interaktionen när konceptet skalas upp med hjälp utav interaktiva videokonferensrum.

    Datainsamling gjordes löpande under fyra månaders tid och bestod utav kvalitativa intervjuer, observationer, frågeformulär och allmänna observationer och intryck under tidens gång på Ericsson. Utifrån insamlade data ändrades studiens riktning under arbetets gång för att besvara nya frågor som dykt upp.

    Resultaten visar på att interaktionen förändras när videokonferensverktyg används, och att mängden interaktion minskar men att kvalitén på innehållet i interaktionen kan öka. Deltagarna anser att interaktionen är en viktig del i lärandet, samt att det är ett tryggt klimat för att diskutera och ställa frågor. Motivation och förväntningar anses också vara viktiga faktorer.

    Analys visar på att det krävs tydlig information, planering och struktur i genomförandet för att ett interaktivt lärandeklimat ska kunna existera, särskilt när flera rum är sammankopplade. För att deltagare ska kunna prioritera sitt lärande tycks förväntningar vara centrala, och det är upp till organisatörerna att hjälpa deltagarna sätta rätt förväntningar. Den sociala aspekten gällande relationer och möjligheten att bygga kontaktnätverk verkar ligga till grund för motivation och attityd vad gäller deltagande.

    Sammanfattningsvis verkar denna typ av interaktiva lärandeaktiviteter vara ett sätt för Ericsson att möta den tekniska utvecklingen och de nya trender som de har framför sig, då det bidrar till förståelse och ett bredare perspektiv. Dessa aktiviteter kan, med stöd från de teoretiska perspektiven, ses som en startpunkt för lärande där processen hos varje individ fortsätter även efteråt. För att i framtiden fortsätta arbetet med att förbättra dessa lärandeaktiviteter avslutas denna rapport med ett antal rekommendationer för fortsatt utveckling.

  • 27.
    Borgemo, Joakim
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Roth, Richard
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Gymnasiefysikens meteorologiinnehåll: En metodkombinationsstudie om hur klimat och väder implementerats i fysikundervisningen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersökte implementeringen och undervisningen av klimat och väder som år 2011 lades till under Fysik 1 i den svenska gymnasieskolan. Undersökningen använde sig av metodkombination som omfattade lärarintervjuer kompletterade med intervju av ett undervisningsråd på Skolverket och med textanalys av kursböcker. Lärarna upplevde en del problem kopplat till vad det nya ämnesområdet skulle innehålla. Oklarheten kring vad området skulle innehålla märktes också i kursböckernas framställning. Intervjupersonerna var överens om att viktiga aspekter inom ämnesområdet var växthuseffekten och global uppvärmning. Växthuseffekten och global uppvärmning hade även en framträdande roll i kursböckernas framställning. Från lärarintervjuerna framkom att lärarna gärna inkluderade Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll (SNI) i sin undervisning, men i bedömningen av elevernas lärande var det fysikalisk begreppsförståelse som accentuerades. Ämnesöverskridande samarbeten beskrevs av lärarna som önskvärt och förekom ofta.

  • 28.
    Borglund, Dan
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Carlsson, Ulf
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI).
    Colarieti-Tosti, Massimiliano
    KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH).
    Edström, Simon
    Havtun, Hans
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Energiteknik, Tillämpad termodynamik och kylteknik.
    Henriksson, Ann-Sofie
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Hjelm, Niclas
    KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), Medicinteknik och hälsosystem, Grundläggande naturvetenskap.
    Naimi-Akbar, Ida
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), Lärande, Lärande i teknikvetenskap.
    Collaborative Course Evaluation and Development at KTH: Progress, Lessons Learned and Way Forward2017Ingår i: 6th USIU Conference, 2017, artikel-id 68Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 29.
    Borglund, Dan
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Carlsson, Ulf
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI).
    Colarieti-Tosti, Massimiliano
    KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH).
    Edström, Simon
    Havtun, Hans
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Energiteknik, Tillämpad termodynamik och kylteknik.
    Hjelm, Niclas
    KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH).
    Naimi-Akbar, Ida
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Collaborative course analysis and development at KTH: What's the next step and who needs to do what to make it happen?2017Ingår i: KTH SoTL, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 30.
    Bouvin, Sofia
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Mattsson, Patrik
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Språkdidaktiska metoder i programmeringsundervisning: En undersökning av möjligheten att anpassa språkdidaktik till programmeringsundervisningen i den svenska gymnasieskolan2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Från 2018 ska programmering vara tillgängligt för alla elever i gymnasiet. Detta kommer att ställa högre krav på fungerande undervisningsmetodik som är anpassad för elever med olika teknisk bakgrund och erfarenheter. Programmering är ett formellt (konstgjort) språk till skillnad från till exempel svenska och engelska som är naturliga språk. Forskning visar att när vi tolkar programkod så aktiveras vårt naturliga språkcentrum i större grad i jämförelse med mer logiska och matematiska delar av hjärnan.Denna rapport undersöker sambandet mellan formella och naturliga språk för att se om det är möjligt att anpassa språkdidaktiska undervisningsmetoder till programmeringsundervisningen. För att få en uppfattning om hur programmeringsundervisningen ser ut idag genomfördes lärarintervjuer som analyserades ur ett kvalitativt perspektiv. Med dessa intervjuer fick vi en förståelse för förutsättningarna i undervisningen och vilka svårigheter som finns i dagens programmeringsklassrum. I arbetet begränsar vi oss till undervisning i Programmering 1 i den svenska gymnasieskolan. Resultatet visar att elevernas största svårighet är att programmera flytande utan att syntaxen blir en allt för stor del av undervisningen. Dessutom visar intervjuerna att lärare i programmering har lite forskningsbaserade undervisningsmetoder att använda för att bemöta dessa svårigheter.Vi kommer fram till att endast en delmängd av det centrala innehållet går att behandla med språkdidaktiska undervisningsmetoder. För att eleverna bättre ska förstå programspråkets syntax så bör eleverna utsättas för många kodexempel. Genom dessa kodexempel ska eleverna ges förutsättningar att bearbeta programspråket för att de ska kunna extrahera de aktuella syntaktiska reglerna. En del av bearbetningen består i att eleverna får möjlighet att lära sig ett antal kodstycken utantill. På så sätt kan man minska på andelen syntaxfel som eleverna gör.

    En annan svårighet i programmeringen är den begreppsförvirring som kan uppstå i en konflikt mellan svenska och engelska, då många begrepp och termer inom programmering är på just engelska. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att reflektera över den språkliga betydelsen av kodord och kommandon i ett programspråk. Genom läsning av många goda exempel kan eleverna även bilda sig en uppfattning om vad som är god praxis för struktur, läsbarhet och kommentering av programkod. Med dessa förslag för undervisning vill vi inspirera till nya sätt att tänka kring programmeringsundervisning, men lämnar rum för praktik och vidare forskning åt intresserade inom utbildningssfären.

  • 31.
    Brennan, Robert
    et al.
    University of Calgary.
    Edström, KristinaKTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.Hugo, RonUniversity of Calgary.Roslöf, JanneTurku University of Applied Science.Songer, RobertKanazawa Technical College.Spooner, DanielÉcole Polytechnique, Montréal, Canada.
    Proceedings of the 13th International CDIO Conference2017Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 32.
    Broström, Anders
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekonomi och organisation (Inst.), Nationalekonomi.
    Ekman Rising, Marianne
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekonomi och organisation (Inst.), Organisation och ledning.
    Geschwind, Lars
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Lindgren, Monica
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekonomi och organisation (Inst.), Organisation och ledning.
    Packendorff, Johann
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekonomi och organisation (Inst.), Organisation och ledning. Sevenday.
    Instrumentalisation of academic work: Creeping, myopic and individualising processes and their consequences2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Brunday, Helene
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Imitera mera: nyttan av färdiga exempellösningar i matematikundervisning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som ett svar på att den svenska skolans matematikundervisning är i behov av ett lyft har denna studie utförts. Målet har varit att kunna uppvisa en idé gällande hur gymnasieskolans matematikundervisning kan individanpassas till följd av en utökad och mer riktad användning av exempellösningar. Detta har gjorts genom att en alternativ undervisningsmetod har införts i två klasser på en gymnasieskola i Stockholm, som sedan har genomfört matematikprov med och/eller utan den alternativa undervisningsmetoden. Utöver matematikprov har intervjuer och enkäter genomförts. Studiens resultat tyder på att elevernas prestation ökar vid inslag av en undervisning med exempellösningar. Vidare pekar undersökningen på att de elever som lyckas höja sina matematikresultat allra mest vid implementeringen av den imitativa undervisningen är de som i normala fall presterar allra svagast vid ordinarie undervisning. Studien visar även att elever ur olika kunskapsintervall uppskattar studerandet av de färdiga exempellösningarna, och finner sitt sätt på vilket de hanterar dem. Sammanfattningsvis åskådliggör detta arbete att färdiga exempellösningar med fördel kan användas som inslag i matematikundervisning vid exempelvis introduktion av nya procedurer eller teorier för att lättare och mindre tidskrävande kunna ge eleverna möjlighet till den stöttning de erfordrar.

  • 34.
    Buckley, Jeffrey
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM). Athlone Institute of Technology.
    Gumaelius, Lena
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM).
    Hyland, Tomás
    University of Limerick.
    Seery, Niall
    Athlone Institute of Technology.
    Pears, Arnold
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    A comparison of Swedish and Irish secondary students’ conceptions of engineers and engineering using the Draw-an-Engineer Test2019Ingår i: 126th ASEE Annual Conference and Exposition, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35.
    Buckley, Jeffrey
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM). Athlone Institute of Technology.
    Hyland, Tomás
    University of Limerick.
    Gumaelius, Lena
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM).
    Seery, Niall
    Athlone Institute of Technology.
    Pears, Arnold
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Engineering education research methods to determine conceptions of engineers and of engineering2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 36.
    Buckley, Jeffrey
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM). Athlone Institute of Technology.
    Hyland, Tomás
    University of Limerick.
    Seery, Niall
    Athlone Institute of Technology.
    Gumaelius, Lena
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM).
    Pears, Arnold
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Investigating perceptions of intelligence as an approach to understanding female representation in technology and engineering education2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 37.
    Bälter, Olle
    et al.
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    Riese, Emma
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Teoretisk datalogi, TCS.
    Enoksson, Fredrik
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Hedin, Björn
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    Baltatzis, Alexander
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    Josefsson, Pernilla
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    The Challenge of Identifying the Importance of Drivers and Barriers for Implementation of Technology Enhanced Learning2018Ingår i: The 11th Pan-Hellenic and International Conference: ICT in Education, 2018, s. 283-290Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The potential of technology enhanced learning (TEL) can have both pedagogical and administrative benefits. In a previous study, we investigated the drivers and barriers for TEL in higher education using Force Field Analysis (FFA). In this follow-up study, we collected new data through a questionnaire to a group of pedagogical developers and at a presentation at a university internal conference for teachers. A Kruskal Wallis test was carried out to test if the groups filling out questionnaire deviated from each other in their ranking. A comparison was also done to the scores in the previous study. As a result of this triangulation, deviations were found between ratings for seven of the 20 identified forces. While the assessments of strengths in FFA is debated, we argue that each group’s view is an important component to understand the situation, and triangulation of data is helpful in understanding the different views.

  • 38.
    Bång, Olivia
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Teknik på Youtube: En diskursanalys av teknik i Youtubevideor2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Teknikämnet i grundskolans senare år är ett ämne som möter många problem. Ämnet har i sitt innehåll och syfte förändrats en hel del i och med de olika skolreformerna och idag (2018) saknar över hälften av de verksamma lärarna ämnesbehörighet. Det finns behov av att underlätta för dessa obehöriga lärare och hjälpa dem att lättare planera tekniklektioner för att därmed underlätta elevernas lärande.

    Med utgångspunkten att en viktig aspekt för lärande är att kunna knyta an vardagskunskaper till akademiska kunskaper, ämnade denna undersökning att analysera vilken teknikdiskurs högstadieelever kan få utanför skolan. Denna teknikdiskurs jämfördes sedan med de teknikdiskurser som finns i skolans värld, med syftet att kunskap om teknikdiskurser utanför skolans värld kan stötta lärares planering av teknikämnet.

    För att ta reda på var elever möter teknikdiskurser under sin fritid, använde sig denna undersökning av videodelningsplattformen Youtube. I stort sett alla svenska ungdomar mellan 12-15 år använder Youtube, och 86 % av dem använder den varje dag. Vid olika svenska prisutdelningar vann den svenska Youtubern och Influencern Therese Lindgren titlar som Årets Youtuber och Barnens favoritvloggar. Även Therese Lindgrens Youtubeserie, ”Therese testar teknik”, vann pris som årets serie. Detta pekar mot att Therese Lindgren och hennes serie ”Therese testar teknik”, är populär bland ungdomar och kan påverka deras syn på teknik.

    Ett urval av avsnitten av serien ”Therese testar teknik” valdes ut för analys för att ta reda på vilken teknikdiskurs som fanns representerade i dessa videor och hur de förhöll sig gentemot den diskurs som finns i skolans värld. Resultatet visade att videorna presenterade teknik på ett jämförbart sätt med skolan. Videorna motsatte sig inte skolans bild av teknik, men diskurserna hade olika fokus. Teknik i videorna representerades som artefakter och system av artefakter som användes i en aktivitet för att lösa ett problem eller en uppgift, som påverkades av naturvetenskap och påverkade samhället.

    Förutom de diskurser som kunde jämföras med skolan, förmedlar videorna även känslor kring teknik, genom Thereses icke-verbala handlingar. Therese förmedlar teknik som roligt, spännande och exalterande, något som kan påverka ungdomars egna inställningar till teknikämnet.

  • 39.
    Bårman, Sofia
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Den didaktiska formeln för(Matematik)Idrottselev: En diskursanalys på ett idrottsgymnasium2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige finns det Riksidrottsgymnasier och Nationella idrottsutbildningar som erbjuder ett utbildningsprogram med specialidrott för att elitidrottande ungdomar ska kunna kombinera idrott och studier. Ungdomarna ska få möjlighet att utvecklas både inom sin idrott och inom sin utbildning och på så sätt bli ”vinnare i långa loppet” med både en idrottskarriär och sedan även en yrkeskarriär som de lagt grunden till med studier under idrottsåren. För att ungdomar ska lyckas med elitidrott och studier är det viktigt att se till helheten. Tidigare forskning inom ”dubbla karriärer” tar utgångspunkt från det holistiska perspektivet som beskriver betydelsen av balans mellan idrott, skola och privatliv. Studierna nämner helheten som viktig för ungdomar ska må bra och kunna prestera i sin idrott och i sin utbildning. De olika forskningsstudierna utgår och lägger tyngdpunkten på idrottsdelen, idrottsmiljöerna och tränare. De pekar på betydelsen av skolan och på betydelsen av helheten idrott, skola och privatliv men går ej på djupet med hur lärarens undervisning eller elevens lärande ska utformas för bästa resultat. Diskursen som analyseras i detta arbete är ”matematikundervisning på ett idrottsgymnasium”. Forskningsfrågan som ställs och som formar diskursen lyder: Vilka är de didaktiska perspektiven i idrottselevernas utbildningsmiljö, specifikt inom matematikundervisning och vad görs viktigt i matematikundervisningen sedd som diskurs? Matematiklärarna och idrottseleverna sätts i fokus och studien undersöker, hur de beskriver olika företeelser när de ger sin bild av matematikundervisningen på skolan. Studien tar utgångspunkt från det didaktiska perspektivet/lärarperspektivet i idrottselevernas utbildningsmiljö.

    Data samlades in genom intervjuer med matematiklärare och en enkät till idrottselever på ett Riksidrottsgymnasium med cirka 60 idrottselever, under vårterminen 2019. I analysresultatet framstår diskursens normer, högt värderade ståndpunkter och dilemma som fem teman: ”det viktiga matematikämnet”, ”den goda idrottseleven”, ”dilemmat runt idrottselevens frånvaro”, ”strategier för stöd” och ”studieformens otydlighet”. Slutsatsen pekar på att det så tydligt frammanas en ideal bild av en framgångsrik elev, att matematikämnet värderas så viktigt och svårt utifrån sin tradition och att den specifikastudieformen för matematikundervisning för idrottselever saknar tydlig form. Studieformen kan beskrivas som lärarledd klassrumsundervisning kompletterad med olika anpassningar för att underlätta för idrottselevernas självstudier. Studiens diskursiva analys beskriver också vad som ses som framgångsfaktorer, vilket sammanfattas i idrottselevernas stora egna ansvar, motivation och förmåga att planera in och genomföra självstudier samt matematiklärarnas olika anpassningar och stöd för att underlätta idrottselevernas självstudier.

  • 40.
    Bölin, Andreas
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Tingsborg, Erik
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Matematiklärares användning av lärplattformar vid bedömning: En undersökning av gymnasielärares arbete2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svenska skolan digitaliseras och fler skolor använder digitala lärplattformar för att hantera allt ifrån administrativa sysslor till kommunikation kring specifika uppgifter mellan lärare och elev. Dessa lärplattformar följer inga statliga direktiv eller kravspecifikationer, utan utformning styrs av skolledningens uttryckta behov. Målet med denna studie är dubbelt, dels att skapa en djupare förståelse för hur matematiklärare på gymnasiet arbetar med bedömning i dagsläget och hur de upplever att lärplattformar passar in i detta arbete; dels att förstå om arbetet med bedömning går i linje med Skolverkets direktiv för bedömning. Då kunskapskrav och bedömningskriterier skiljer sig mellan ämnen begränsades studien till endast matematiklärares arbete och åsikter. För att undersöka detta intervjuades gymnasielärare som använder digitala lärplattformar i sitt vardagliga arbete. Utöver intervjuerna har denna studie använt sig av en enkätundersökning i enlighet med blandade metoder för att få en bredare bild av lärares åsikter. Enkäten skapades digitalt och distribuerades via sociala medier till aktiva lärare för att få en generell bild av problematik inom bedömning som uppmärksammades under intervjuerna. En jämförelse mellan lärares bedömningsprocess och Skolverkets allmänna råd och riktlinjer utfördes för att förstå och presentera strukturer inom bedömningsprocessen.

    Studiens resultat visar att matematiklärarna till viss del är nöjda med bedömningen på lärplattformar. De ser det som fördelaktigt att dokumentera digitalt men anser att det finns förbättringar att göra. Mycket tyder på att upplevda problem inte ligger hos lärplattformar utan hos ledningen som beställare av dessa samt utbildningen kring implementeringen av dem. Studiens resultat visar även att lärare i större utsträckning jobbar med själv- eller kamraträttning om de har tillgång till verktyget Kunskapsmatrisen samt använder egna kalkylark för summativ bedömning och dokumentation. I en stor utsträckning följer lärares bedömningspraktik Skolverkets råd och riktlinjer, detta beror troligen på att råd och riktlinjer är löst formulerade för att täcka in ett stort spektrum av lärarpraktiker. Diskussioner internt på skolor är ett av råden som inte följs enligt 18% av lärarna men ökade samtal och utbildning för lärare skulle kunna vara gynnsamt för deras användning av lärplattformar vid bedömning.

    Denna studie har bidragit med nya infallsvinklar att undersöka lärplattformar via för att få en bättre uppfattning av deras roll i bedömningen och digitaliseringen av skolan.

  • 41.
    Canty, Donal
    et al.
    University of Limerick.
    Buckley, Jeffrey
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande. Athlone Institute of Technology.
    Seery, Niall
    Athlone Institute of Technology.
    Research paper on features of skills development in technology education2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Crawley, Edward F
    et al.
    Massachusetts Institute of Technology.
    Edström, Kristina
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Stanko, Tanya
    Skolkovo Institute of Science and Technology.
    Educating Engineers for Research-based Innovation: Creating the learning outcomes framework2013Ingår i: Proceedings of the 9th International CDIO Conference, Cambridge, MA., 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Skolkovo Institute of Science and Technology (Skoltech) is a newly established graduate university in Moscow, Russia, with the knowledge triangle mission to educate students, advance knowledge, and foster innovation in order to address critical scientific, technological, and innovation challenges and gaps facing Russia and the world. Educational programs will therefore be designed to foster the graduate qualities that are needed for research, innovation and entrepreneurship. In order to develop a broad consensus around the educational mission of Skoltech, we engaged stakeholders to better understand their needs and the appropriate mission of Skoltech education in the triple helix ecosystem. Preliminary high-level learning outcomes were formulated, drawing on a workshop with stakeholders and on reference frameworks, among them the CDIO Syllabus. The preliminary learning outcomes were discussed in depth with stakeholders from industry, universities, research institutes and governmental organizations in Russia, EU and USA. This paper analyses the input from 38 stakeholders and presents the resulting Skoltech Learning Outcomes Framework.

  • 43.
    Dalarsson, Stefan
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    IT-inslag i matematikundervisningen i grundskolan och på gymnasiet: Kritisk analys av statsmaktens och lärarnas diskurser2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Införandet av informationsteknologi (IT) inom matematikundervisningen på grundskolan och gymnasiet är ett angeläget ämne som lagstiftare och ansvariga myndigheter (Skolverket, Skolinspektionen etc.) intensivt arbetar med. Lagstiftarna och de ansvariga myndigheterna har producerat och implementerat ett antal styrdokument och andra stödjande dokument som definierar riktlinjer för introduktion, praktisk användning och uppföljning av effekterna av införandet av IT-inslag i matematikundervisningen.

    Detta examensarbete syftar till att med hjälp av kritisk diskursanalys (CDA) undersöka hur införandet av IT-inslag i matematikundervisningen beskrivs i de styrande dokumenten. Därutöver syftar examensarbetet till att undersöka hur de styrande dokumentens diskurs relaterar till de praktiserande lärarnas diskurs och sociala praktik under deras arbete med IT-inslag i matematikundervisningen. De praktiserande lärarnas diskurs gällande IT-inslag i matematikundervisningen beskrivs utifrån ett antal texter som publicerats av de två fackliga organisationerna som organiserar Sveriges lärare. Arbetet har bestått av en systematisk litteraturstudie och en kritisk diskursanalys av relevanta delar inom ett antal utvalda texter.

    Analysresultaten visar att ifråga om IT-inslag i matematikundervisningen, består styrdokumentens diskurs till betydande del av vaga termer, som inom diskursanalys även kallas för flytande signifikanter. När det gäller lärarnas diskurs, och därmed också deras sociala praktiker i skolorna, visar analysen av de studerade texterna att lärarna inte alltid är positivt inställda till användningen av IT-inslag i matematikundervisningen. Därmed pekar studien på viktiga skillnader mellan de styrande dokumentens diskurs och lärarnas diskurs och sociala praktik i skolorna.

  • 44.
    Doyle, Andrew
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Review of: Re-examining Pedagogical Content Knowledge in Science Education2018Ingår i: Australasian Journal of Technology Education, ISSN 2382-2007, Vol. 5Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Doyle, Andrew
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Hartell, Eva
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Björk, Helena
    Haninge kommun.
    Programmering i mellanstadiets teknikämne2019Ingår i: Beyond technology: Barns röst och digitala skolverkligheter / [ed] Helena Björk, Andrew Doyle, Eva Hartell, Riikka Hohti, Mathias Mose Olesen, Kathrin Otrell-Cass, Bjarne Paulsen, Olli Rekonen & Katariina Stenberg., Ålborg, Danmark: Aalborg University , 2019, s. 14-17Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Doyle, Andrew
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande. University of Limerick, Limerick, Ireland..
    Seery, Niall
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM). University of Limerick, Limerick, Ireland..
    Canty, Donal
    University of Limerick, Limerick, Ireland..
    Exploring the relationship between technology teachers orientations towards teaching and their associated professional life phases2016Ingår i: PATT-32 Proceedings: Technology Education for 21st Century Skills / [ed] de Vries, Marc J; Bekker-Holtland, Arien; and van Dijk, Gerald, Utrecht, the Netherlands, 2016, s. 141-149Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is widely agreed that developed pedagogical content knowledge (PCK) is a knowledge base unique to teachers. Therefore, the successful development of a teacher can be evaluated in terms of an evolved PCK. However, research has shown that teachers in later professional life phases (PLP’s) are at a greater risk of being less effective (Day & Gu, 2007). Given that the rational and grade point-orientated nature of the Irish education system hinders the development of an integrated pedagogy (Commission on the Points System, 1999; Hennessy, Hinchion, & Mcnamara, 2011), this paper explores the relationship between technology teachers’ PLP and their orientations towards teaching as a critical construct of PCK.The study cohort consisted of practicing technology teachers (n=9) ranging in experience from 4 to 31 years of classroom practice. An interpretive research methodology was employed whereby participants were involved in semi-structured interviews focused on eliciting an understanding of participants’ knowledge and beliefs around the purposes and goals of teaching technology. The findings suggest that technology teachers’ orientation towards teaching varies as teachers’ progress through their teaching career. It emerged that participants in earlier PLP’s are more likely to display a pupil-centred orientation towards teaching whereas teachers in later PLP’s are inclined to adopt transmission pedagogies suggesting a teacher-centred orientation towards teaching.

  • 47.
    Doyle, Andrew
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Seery, Niall
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande. Athlone Institute of Technology, Athlone, Ireland..
    Gumaelius, Lena
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Operationalising pedagogical content knowledge research in technology education: Considerations for methodological approaches to exploring enacted practice2019Ingår i: British Educational Research Journal, ISSN 0141-1926, E-ISSN 1469-3518Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Like many areas of curricula internationally, technology education has encountered difficulties in achieving continuity between the rhetoric of prevailing policy and the reality of enacted practices. In technology education, the conceptually oriented nature of curricular goals is theorised to play a significant part in influencing this relationship. One way in which investigations of this relationship have been approached is considering the application of pedagogical content knowledge (PCK) frameworks as a mechanism to understand the interaction of teachers’ knowledge and enacted practices. However, understanding from the philosophy of technology, and the technology education literature, suggests that technology education treats knowledge differently to many other disciplines. As a result of this, the interactions between teachers’ beliefs and knowledge are theorised to play a more significant role in influencing enacted practice in technology education. Building on this perspective, this article considers the need to investigate the roles of teachers’ knowledge and beliefs, and the interactions between these, in the investigation of enacted practice. Further to this, the article problematises the potential for a dominance of exploratory research, though acknowledging the need for research within different paradigms; a common frame of reference is advocated. In advocating a more holistic approach to investigating enacted practice, and the factors which may influence teachers’ enactment of teaching practice, it is envisioned that this article takes a step towards methodological coherence regarding the study of enacted practice in technology education.

  • 48.
    Doyle, Andrew
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Seery, Niall
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), Lärande. Athlone Institute of Technology, Athlone, Ireland..
    Gumaelius, Lena
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), Lärande.
    Canty, Donal
    University of Limerick, Limerick, Ireland..
    Hartell, Eva
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Reconceptualising PCK research in D&T education:proposing a methodological framework to investigateenacted practice2018Ingår i: International journal of technology and design education, ISSN 0957-7572, E-ISSN 1573-1804Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since first conceived, the concept of pedagogical content knowledge (PCK) hasattracted much attention. Despite being lauded by educationalists as the unique knowledgebase of teachers, research on the concept over the past 30 years has yet to result in a universallyaccepted definition being presented. Much of the contentions surrounding the lack ofan agreed upon conception appear to have stemmed from difficulties in understanding therelationship between PCK, other areas of teacher knowledge, teacher beliefs, and enactedpractice. This paper considers the application of PCK frameworks to design and technology(D&T) education, through an analysis of the nature of the discipline from an ontologicaland epistemological perspective and contemporary perspectives on the construct of PCK.It is theorised that the volition afforded to teachers in D&T through weakly framed subjectboundaries negates the effective application of PCK frameworks, as teachers’ beliefs have agreater impact on enacted practices. In an attempt to better understanding enacted practicein D&T education, the paper proposes a methodological framework centred on the interactionsbetween teachers’ beliefs and knowledge in the discipline, through synthesising theconcept of amplifiers and filters of practice with the nature of D&T education. The proposedframework outlines the need to recognise individual teachers’ conception of capabilityas a critical influence on enacted practice.

  • 49.
    Edelbro, Catrin
    et al.
    Luleå University of Technology.
    Eitzenberger, Andreas
    Luleå University of Technology.
    Edström, Kristina
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), Lärande. KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Jonsson, Kristina
    LKAB.
    Svedberg, Erik
    LKAB.
    Engaging with Program Stakeholders to Support Program Development2017Ingår i: The 13th International CDIO Conference Proceedings - Full Papers / [ed] Brennon, R., Edström, K., Hugo, R., Roslöf, J., Songer, R., & Spooner, D., Calgary, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Luleå University of Technology (LTU) has adopted CDIO as the framework for developing its engineering programs. At the Department of Civil, Environmental and Natural Resources Engineering, there are two programs focusing on tunnelling, mining and rock excavation. Despite very positive prospects for professionals in the field, the number of students has decreased for the last two years. Further, program content might not reflect recent developments or new requirements in the industry. Therefore, the programs and their courses are taken under renewed consideration. Given the nature of the challenges facing the programs, it is in this case particularly important to inform of the planned development through a dialogue with stakeholders. Stakeholder dialogue is also a key feature of a CDIO curriculum development (CDIO Standard 2). This paper reports on a process of engagement with industry representatives, initiated through a meeting to discuss the competence of newly graduated from LTU as well as the future needs in the industry. The input will make it more visible what programme and course development work needs to be done in the nearest future. A continued support and feedback from the industry is warranted during the programme development.

  • 50.
    Edström, Kristina
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), Lärande. KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Academic and Professional Values in Engineering Education: Engaging with History to Explore a Persistent Tension2018Ingår i: Engineering Studies, ISSN 1937-8629, E-ISSN 1940-8374, Vol. 10, nr 1, s. 38-65Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The tension between academic and professional aims of engineering education is a remarkably consistent challenge facing engineering educators. Here, some historical roots of this issue are traced through the life and work of Carl Richard Söderberg (1895–1979), who emigrated from Sweden to the US for an illustrious industrial and academic career. While Söderberg was a proponent for a more science-based curriculum, his rationale was related to solving real professional problems, and he would come to criticise the distancing of engineering education from engineering practice. Söderberg's views are compared to a present-day reform concept for engineering education, the CDIO approach, founded by MIT and three Swedish universities. The similarities show the persistence of the issue, as many of Söderberg's ideals, arguments, and proposed strategies are fully recognisable in the current discussion. Further, Söderberg and CDIO share the ideal of mutually supporting professional and disciplinary preparation, implying that the tension should not be a zero-sum game. The paths to this ideal were different, however, as Söderberg wanted to integrate theoretical aspects to improve an overly practical education, while CDIO is about improving an overly theoretical education by integrating also other necessary professional aspects.

1234 1 - 50 av 194
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf