kth.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 25 av 25
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Asplund, Eva
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Hilding-Rydevik, Tuija
    Institutionen för stad och land, SLU.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Skantze, Ann
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Vårt uppdrag är utveckling: hållbar utveckling och regional tillväxt2010Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Boken handlar om erfarenheterna från några svenska regioners ansträngningar att omsätta hållbar utveckling inom ramen för regionalt tillväxtarbete, och behandlar bland annat lärandeprocesser och integration av miljöfrågor i en organisations arbete.

    Syftet är att inspirera till kritisk reflektion och diskussion vilket utgör en avgörande grund för förändring och lärande. I grunden handlar boken om vad arbetet med regional utveckling och tillväxt är och kan vara samt vilken roll hållbar utveckling spelar i arbetet.

  • 2.
    Dovlén, Sylvia
    et al.
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Infrastruktur.
    Håkansson, Maria
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Infrastruktur.
    The role of professions in environmental planning2002Ingår i: Reshaping Regional Planning: A Northern Perspective / [ed] Folke Snickars, Brita Olerup, Lars Olof Persson, Ashgate , 2002Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3. Dovlén, Sylvia
    et al.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö.
    The role of professions in environmental planning2017Ingår i: Reshaping Regional Planning: A Northern Perspective, Informa UK Limited , 2017, s. 218-237Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This chapter analyzes the views of environmental professionals on possibilities and obstacles for the integration of environmental issues in the planning process. The aim is to provide an empirical picture of the practical experience of some Swedish environmental planners. We will focus on some of the problems that arise when new knowledge and perspectives are to be integrated in the planning process. Our aim is to describe the tension between different professional actors and describe some of the conditions for professional interaction and professional development.

  • 4.
    Hansen, Malin
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Lindqvist, Maria
    Nordregio.
    Hörnström, Lisa
    Smed Olsen, Lise
    Lärdomar om regional mobilisering: Erfarenheter från följeforskning om genomförandet av ESS MAX IV i regionen – TITA2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under åren 2010-2012 drev Region Skåne i samarbete med 42 andra offentliga aktörer i Skåne och Blekinge med finansiering från den Europeiska regionala strukturfonden projektet ”ESS MAX IV i regionen – TITA”. Syftet var att stärka tillväxt, innovationsstruktur, tillgänglighet och attraktivitet genom att utnyttja etableringen av forskningsanläggningarna ESS och MAX IV i Lund.

    Under hösten 2010 fick KTH och Nordregio i uppdrag att som följeforskare löpande följa arbetet med projektet, avseende dels regional utveckling, samhällsplanering och transportinfrastruktur, dels näringslivsutveckling, innovation och marknadsföring. Genom att ta del av dokumentation, medverka i aktiviteter samt genomföra intervjuer och e-enkäter med berörda aktörer har följeforskarna dokumenterat och löpande avrapporterat utvecklingen skriftligt och genom medverkan vid ett antal möten inom TITA.

    Syftet med denna rapport är att presentera en sammanfattande beskrivning och analys av projektet och de lärdomar som identifierats. Rapporten baseras i huvudsak på underlag från tidigare rapporter, och uppföljande intervjuer med representanter för projektsekretariatet. Rapporten gör inte anspråk på att vara heltäckande, istället har följeforskarna valt att lyfta fram sådant som kan bidra till lärande inför framtida satsningar av liknande karaktär.

    I de tre inledande kapitlen ges en kortfattad presentation av TITA, följeforskningen samt organisation och roller. Därefter diskuteras de aktiviteter som genomförts inom projektet, utifrån ett antal frågeställningar som gemensamt kan bidra till regional utveckling. I nästa kapitel lyfts projektets viktigaste resultat fram, i form av en regional mobiliseringsprocess, potentiell strukturpåverkan, ekonomisk tillväxt och kunskapsutveckling. Därefter diskuteras erfarenheter och lärdomar av den arbetsmodell som tillämpats inom TITA. Avslutningsvis presenteras ett antal viktiga frågeställningar inför en framtida förvaltning av de resultat som åstadkommits inom projektet och de viktigaste lärdomarna från projektet sammanfattas i kapitel 8. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    lardomar_om_regional_mobilisering
  • 5.
    Hilding-Rydevik, Tuija
    et al.
    Institutionen Stad och land, SLU.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Isaksson, Karolina
    VTI.
    The Swedish Discourse on Sustainable Regional Development: Consolidating the post-political condition2011Ingår i: International Planning Studies, ISSN 1356-3475, E-ISSN 1469-9265, Vol. 16, nr 2, s. 169-187Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents the results of an investigation into how sustainable development was introduced as a new objective for regional development policy in Sweden. Specific attention is given to the basic assumptions underlying the shaping of sustainable regional development (SRD) as a new policy goal in the Swedish regional development policy arena, which is a main arena for regional planning in Sweden. The overall aim is to chart and critically assess official Swedish SRD policy discourse using an analytical approach inspired by Foucauldian discourse analysis; that is, targeting both text and practice through examination of policy documents and institutional settings. Of key interest are the norms and power relations produced and reproduced through the discourse. In the study, holism, equilibrium and consensus are identified as key storylines of the Swedish SRD discourse. In essence, our findings indicate a further (re)production and consolidation of a post-political approach that provides no input to developing any alternative trajectory for society. The concluding discussion concerns the need to challenge the post-political condition and reassert the political and ideological content of the aims and visions for SRD, as well as for development in general.

  • 6.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    A pedagogic ethnographic approach in planning research - a way to understand professional perspectives in practice.2014Ingår i: The Routledge Handbook of Planning Research Methods: A Case-Based Guide to Research Design / [ed] Silva, E. A., Healey, P., Harris, N. & Van Den Broeck, P., Routledge, 2014, 1, s. 182-191Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 7.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Att verka tillsammans – erfarenheter från ett samverkansuppdrag2012Ingår i: Statens konstråds årsbok 2012, Statens konstråd , 2012Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Att verka tillsammans: erfarenheter från gestaltning av offentliga miljöer2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Berättelser om yrkesroller2005Ingår i: Hållbar utveckling i praktiken: möten gränser perspektiv / [ed] Asplund, Eva; Skantze. Ann, Stockholm: Institutionen för infrastruktur, KTH , 2005Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Competence for Sustainable Development: Professional roles in local planning2005Ingår i: Science for Sustainable Development: Starting points and critical reflections, Uppsala: VHU , 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 11.
    Håkansson, Maria
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Infrastruktur och samhällsplanering.
    Environmental issues and debate: Interview with Tuija Hilding Rydevik2004Ingår i: Urbanistica, ISSN 0042-1022, nr 124, s. 81-82Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö.
    Kompetens för hållbar utveckling: Professionella roller i kommunal planering.2005Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The number of political goals set, and decisions taken, in respect of environmental matters at both the international and the Swedish national, regional and municipal levels is constantly increasing. The overall goal in the Swedish context is to become a sustainable society. The municipalities are expected to hold a key role in this transition, specifically through their spatial planning and their responsibilities for environmental and health issues.

    The aim of this thesis is to increase our empirical understanding of the day-to-day planning practice and environmental work. One important assumption here is that changing conditions, for example in relation to changes in legislation or bureaucratic re-organisations, do not always have an impact on every-day professional practice. In focus are therefore the day-to-day work and the professional perspectives as the professionals themselves articulate them. Interaction between occupational groups, the role of occupational culture and perspective and the articulation of knowledge is highlighted. The methods used for empirical data gathering are qualitative interviews and focus group sessions. The theories applied concern mainly professions, organisational culture and planning theory.

    It is apparent in the studies that the professional groups often have simplified, stereotypical images of one another, even though each group without exception has respect for the other professional groups. However, there are difficulties in the translation between officials of knowledge and evaluation of facts of the different groups. There is often low understanding of the fact that other groups act based on their professional knowledge and experience.

    The thesis show that national regulations and legislation alone cannot guarantee that environmental management will be prioritised at the local level – a gap between national policy and local practice here is clearly demonstrated. It should however be noted that the level of environmental competence in the local public administration is adequate and increasing.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Konsumtion som kultur(arv): ett bidrag till hållbar stadsutveckling?2014Ingår i: Det förflutna i framtidens stad / [ed] Nilsson, D & Olsson, K, Nordic Academic Press, 2014, s. 63-74Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer2011Ingår i: Katalog 40: Statens konstråd 2010 / [ed] Anna Nyström, Stockholm: Statens Konstråd , 2011, s. 18-28Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Håkansson, Maria
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Infrastruktur och samhällsplanering.
    The strive for sustainability: The perspective of professions and professionals in local environmental work2001Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Håkansson, Maria
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Asplund, E.
    Planning for sustainability and the impact of professional cultures2017Ingår i: Planning in a Global Era, Taylor and Francis Inc. , 2017, s. 387-404Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Håkansson, Maria
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Dovlen, Sylvia
    Institutionen för stad och land, SLU.
    Thinking Sustainable Development2005Ingår i: Plan : tidskrift för planering av landsbygd och tätorter / utges av Föreningen för samhällsplanering, ISSN 0032-0560Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Metzger, Jonathan
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Lundström, Lisa
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Förutsättningar för en proaktiv kommunal bostadsplanering2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkter

    Professor Jonathan Metzger, universitetslektor Maria Håkansson och forskningsingenjör Lisa Lundström vid Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, KTH har för Hyresgästföreningens Riksförbunds (HGF RF) räkning tagit fram en utredning om markfrågor och fysisk planering på kommunal nivå, med fokus på planering för tillkommande bostadsbebyggelse.

    Utredningens utgångspunkt är att HGF RF har en bild av att planering av tillkommande bostadsbebyggelse i nuläget sker först när det finns en byggherre som en kommun har kontakt med, varpå planeringen utförs i dialog med denne. Detta kan betecknas som en mer eller mindre explicit exploatörsdriven planeringsmodell för tillkommande bostadsbebyggelse. HGF önskar utreda om denna bild stämmer, samt vilka orsaker som i så fall ligger bakom detta val av tillvägagångssätt. HGF RF intresserar sig också särskilt för vilka effekter ett sådant tillvägagångssätt eventuellt skulle kunna få på processkvaliteten (graden av insyn och förutsägbarhet i processerna) samt outputkvaliteten (kvaliteten och hållbarhetsomsorgen i de bostäder och livsmiljöer som tillskapas) för den tillkommande bostadsbebyggelsen. Ett annat intresseområde hos beställaren rör det juridiska ramverkets eventuella påverkan på kommuners möjligheter att bedriva en proaktiv bostadsplanering med omsorg om process- och outputkvalitet.

    Studien har inbegripit dokumentstudier, intervjuer med strategiskt utvalda personer, en interaktiv workshop samt fyra inspel från ledande auktoriteter på området. Personerna är utvalda för att ge inblick i kommunala, kommersiella såväl som juridiska perspektiv på ämnesområdet.

    Utredningens huvudresultat

    Utredningen visar att HGFs övergripande bild stämmer med hur bostadsplanering idag över lag bedrivs i landets kommuner. Detta bekräftas av i stort sett samtliga de aktörer som vi i utredningen varit i kontakt med samt även av tidigare utredningar på området. Det är dock viktigt att även nyansera denna generella bild. Landets kommuner har inte bara extremt olika ekonomiska, politiska, geografiska och demografiska förutsättningar – utan har också gjort olika val i hur man organiserar sin bostadsplanering och bostadsutvecklingsprocess. Trots att väldigt många kommuners bostadsplaneringsprocesser idag i hög grad är exploatörsdrivna finns det även kommuner som anstränger sig för att vara mer proaktiva i sin planering.  

    Bland den mer reaktivt inriktade majoriteten av kommuner finns det de som väljer att bedriva sina stadsutvecklingsprocesser på detta sätt på grund av en ideologisk övertygelse om att marknaden i hög grad bör ha ledarskapet i hur den byggda miljön utvecklas. I många kommuner är det dock troligtvis inte en sådan ideologisk övertygelse som är den främsta drivkraften bakom den reaktiva hållningen, utan snarare ett upplevt tvång. Detta upplevda tvång grundar sig framför allt i kommunernas ekonomiska förutsättningar. Som påpekats ser dessa väldigt olika ut, men det finns trots detta vissa generella drag som kan framhållas.

    Till att börja med är de flesta svenska kommuners ekonomi i någon grad ansträng. Kommunerna kämpar för att säkerställa kvaliteten i utförandet av de uppgifter som staten har ålagt dem. Dessutom konkurrerar kommuner inbördes för att attrahera ekonomiskt starka hushåll och företag som långsiktigt kan säkra en skattebas för den egna verksamheten. En annan aspekt av resursbristen i kommunerna är mer specifik och rör kommunernas planerings- och exploateringsfunktioner. Många kommuner har, på grund av den allmänna resursbristen, svårt att satsa resurser på omfattande egna planeringsorganisationer bemannade av kompetenta och erfarna planerare, ingenjörer och handläggare. Det råder därtill en allmän kompetensbrist inom detta yrkesområde. I och med detta saknas ofta resurser att agera mer proaktivt inom bostadsutvecklingsområdet, även i fall där det finns en sådan vilja och ambition. Sammantaget leder de två typerna av resursbrist, den generella och den specifika, till att kommunerna i hög grad söker att agera ekonomiskt riskminimerande inom sitt samhällsplaneringsarbete, inbegripande även bostadsplanering.  

    Många kommuner har idag på grund av övergripande förändringar i regelverket för kommunala bostadsbolag, ideologiskt motiverade politiska beslut och/eller ekonomiskt tvång en mycket svag egen genomförandeförmåga för bostadsproduktion och är därför i hög grad beroende av marknadens aktörer för att förverkliga tillkommande bostadsbebyggelse. Den riskminimerande strategin är logisk utifrån att kommunerna tillsammans med byggherrarna i dagens läge bär all ekonomisk risk i projekten. Utifrån en sådan förutsättning är det inte förvånansvärt att kommunerna, under rådande resursknapphet, försöker lägga över en så stor del av det ekonomiska risktagandet som möjligt på byggherrarna, genom att förskjuta ansvaret för tidig projektering och projektutveckling – och ibland även rent krasst hela planutvecklingen – på dessa. Effekten av detta blir dock att kommunen i någon mån i praktiken avsäger sin roll som vägledare för att utvecklingen av mark- och vattenresurser blir så optimal som möjligt utifrån medborgarnas samtida och framtida behov. I stället kommer marknadens prioriteringar, som alltid i första hand styrs av omsorgen om sina ägares avkastningskrav, i hög grad att styra vilka bostäder som byggs var, och för vem.

    Vad gäller frågan om den exploatörsdrivna bostadsplaneringens effekter på processkvalitet kan vi konstatera att en överväldigande majoritet av våra informanter anser att processkvaliteten blir tydligt lidande vid denna typ av arbetssätt. De utförliga tidiga dialogerna mellan kommun och byggherre, som föregår den formella planprocessen, sker som regel i slutna rum med en hög grad av sekretess. Det kan därför bli svårt att verifiera utifrån vilka positioner de olika aktörerna har förhandlat, samt vilka värden de har prioriterat i förhandlingarna – och på vilka grunder kommunen slutligen har fattat beslutet att gå vidare med en specifik utformning på en uppgörelse och därpå följande projektformat.  

    Vad gäller de exploatörsdrivna processernas effekter på outputkvalitet, i form av påverkan på hållbarhetsomsorgen och omsorgen om kvalitet i de byggda bostädernas och bostadsområdena, är bilden inte lika entydig. Trots det uttrycker många av våra initierade informanter en distinkt oro för att det i insynsbegränsade långtgående förhandlingar mellan kommuner och byggherrar är andra värden som riskerar att bli prioriterade framför hållbarhet och kvalitet. Det finns framför allt en distinkt risk för att hänsyn till kortsiktig ekonomisk nytta riskerar att trumfa en prioritering av bästa möjliga hållbarhet och kvalitet i bostäder och livsmiljöer. Denna risk förstärks av det faktum att kommunalt ägd mark idag för många svenska kommuner utgör en av de få realiserbara resurser som man besitter. Det gör, givet de allmänna ekonomiska förutsättningarna, att man upplever ett behov av att säkra maximala inkomster från försäljningen av denna resurs för att så gott som möjligt generera intäkter till kommunkassan. Markpriset bestäms i hög grad av storleken på byggrätten, vilket gör att kommuner kan lockas att göra avkall på kvaliteten för att på så sätt maximera byggrätten och därtill kopplade markförsäljningsintäkter.

    Vägar framåt

    Vad kan då göras för att få till stånd en generellt mer proaktiv kommunal planering för att uppnå en hög takt i bostadsbyggandet samtidigt med ett värnande om processkvalitet och outputkvalitet?  

    Viktigt här är att påpeka att proaktivitet-reaktivitet inte är ett binärt motsatspar, utan snarare utgör en gradskala. Svagare former av proaktivitet kan exempelvis inbegripa genererande av en strategisk beredskap för att planera tillkommande bostadsbebyggelse. Detta kan exempelvis ske genom en aktiv rullande översiktsplanering som med aktualitet kommunicerar kommunens ambitioner och avsikter vad gäller bostadsutveckling eller bruket av fördjupade översiktsplaner eller detaljplaneprogram för att ge indikationer om kommunens intentioner. Det kan också ske genom utveckling av olika egna kommunövergripande eller områdesspecifika kommunala riktlinjer som kommunen binder sig själv till som normer för exempelvis kvalitet och hållbarhet i den byggda miljön. I rapporten lägger vi ingen värdering i vilken grad av proaktivitet som är den rätta. Förutsättningarna i landets kommuner är alltför varierade för att kunna ge ett sådant entydigt svar. Fokus är snarare på hur det generellt går att skapa förutsättningar för de många kommuner som idag inte befinner sig i den mest proaktiva änden av spektrumet att i alla fall flytta sig något snäpp uppåt på proaktivitetsskalan.

    Utifrån den strida ström av utredningar av Plan- och Bygglagen som producerats under det senaste decenniet skulle man lätt kunna tro att lösningen på den samtida bostadsutmaningen ligger i en genomgripande reform av PBL. Majoriteten av de som vi diskuterat frågan med, och framför allt våra juridiskt mest initierade intervjupersoner och inspelsförfattare, menar dock att det inte framför allt är lagstiftningen som är hindret när det gäller förutsättningarna för kommuner att bedriva en mer proaktiv och mindre exploatörsdriven bostadsplanering. Även med existerande ramverk finns det utrymme för en mer proaktiv kommunal bostadsplanering än vad som i regel förekommer idag.

    En annan möjlig lösning fokuserar på det så kallade anvisningsförfarandet för kommunal mark. Merparten av de nytillkommande bostäder som idag byggs i Sverige uppförs på kommunal mark som överlåts med detta syfte. I den form av exploatörsdrivna processer som diskuterats som norm i denna rapport sker markupplåtelsen generellt i form av en direktanvisning efter utförlig förhandling med byggherren. En hypotes skulle kunna vara att en restriktion av kommunens möjligheter att anvisa mark genom direktanvisning skulle tvinga fram en mer öppen och transparent process. Idén är inte utan meriter, men vad gäller anvisningsförfarande kan vi i utredningen dock se att det inte finns någon ”magisk kula”. Alla anvisningsförfaranden har sina fördelar och nackdelar, kräver olika typer av kompetenser och är anpassade till olika typer av planeringsförutsättningar.

    Trots detta kan det ändå konstateras att det är problematiskt att direktanvisning efter utförlig dialog med en byggherre är en så pass dominerande form. Detta är den processtruktur i vilken kommuner agerar som mest utpräglat i rollen som markägare snarare än som myndighet, vilket också leder till insynsbegränsade processer och potentiellt stor risk för att kortsiktig ekonomisk nytta tillåts dominera över mer långsiktiga värden som social och ekologisk hållbarhet och att man genom detta gör avkall på processkvalitet och outputkvalitet. Lösningen på detta problem är dock inte så enkelt som att helt sonika förbjuda direktanvisningsförfarandet, då det finns situationer i vilket detta är en påkallad och ändamålsenlig markanvisningsmetod. Vad som snarare behövs för att öka möjligheterna och incitamenten för kommuner att bedriva en mer proaktiv planläggning av bostäder är att åtgärda den resursbrist som många kommuner idag upplever, både mer generellt och specifikt inom sina planeringsorganisationer. Vad som i övrigt behöver säkerställas på en kommunal nivå är en ändamålsenlig och sammanhängande organisering av olika delar och faser av bostadsplaneringen och dess realisering. Särskilt viktigt är utvecklandet av en stabil praxis för hur de olika juridiskt mer kraftfulla verktygen – såsom detaljplaner, bygglov och genomförandeavtal – kan fås att samspela organisatoriskt för att skapa förutsättningar för en hög takt i bostadsbyggandet kombinerat med ett värnande om process- och outputkvaliteter.

    Den utbredda kommunala resursknappheten gör även att kommuner många gånger inte vågar investera resurser i en proaktiv planläggning av mark till bostadsändamål utifrån de befintliga bostadsbehoven och den standard på kvalitativa och hållbara boendemiljöer som man önskar uppnå, då man upplever att detta riskerar att utmynna i ”förgävesplanering” som aldrig blir realiserad. Samtidigt är denna risk i viss grad illusorisk då exploatörsdrivna processer i än högre grad riskerar att leda till alltför skräddarsydda planer som blir oanvändbara i det fall byggherren av någon anledning drar sig ur genomförandet av planen.

    En avgörande fråga för att ge kommuner incitament att bedriva en mer proaktiv planering handlar således om fördelningen av risker. I dagens system bär kommunerna och byggherrarna hela den ekonomiska risken för planering och genomförande. Före avvecklandet av den statliga bostadspolitiken i början av 1990-talet bar staten i stället en stor del av denna ekonomiska risk. Många menar att det ledde till en överproduktion av bostäder då de som planerade och utförde bostadsproduktionen (kommuner och byggherrar) inte själva behövde ta ansvar för de ekonomiska riskerna. Men idag har pendeln slagit över i den andra extremen: staten har i det närmaste helt undandragit sig ansvaret för den ekonomiska risken i bostadsproduktionen och lagt över denna på kommuner och utförare.  

    Vi förordar inte en återgång till situationen så som den såg ut före 1990-talet, då bostadskrediterna utgjorde en icke-försumbar finansiell ansträngning för statskassan. Men det skulle göra en stor skillnad för kommunernas utrymme att agera mer proaktivt om staten i alla fall skulle återta ett litet ansvar för risktagandet, för att på så sätt avlasta kommunerna och skapa något bättre förutsättningar för en mer proaktiv kommunal bostadsplanering med fokus på processkvalitet och outputkvalitet. I detta hänseende skulle även en liten insats av statliga resurser kunna göra en rejäl positiv skillnad, särskilt på planeringssidan. Nyligen vunna erfarenheter från försöksverksamheter på detta område visar att tillskjutande av i statliga mått väldigt blygsamma resurser kan göra en markant skillnad för den enskilda kommunen genom att stötta upp den kommunala stadsbyggnadsorganisationen och bidra till ett kapacitetsbyggande och kompetenshöjande som möjliggör för kommunen att bli mer proaktiva i sitt arbetssätt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Rader Olsson, Amy
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier. KTH Centrum för hållbart samhällsbyggande.
    Stoltz, David
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Energiteknik, Tillämpad termodynamik och kylteknik.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö.
    Hult, Anna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Lundqvist, Per
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Energiteknik, Tillämpad termodynamik och kylteknik.
    Ekener, Elisabeth
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik.
    Yin, Ying
    Frostell, Björn
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Industriell ekologi.
    Förstudie av det bilaterala svensk-kinesiska samarbetet kring ekostäder2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige har under flera år haft ett samarbete med Kina angående utveckling av ekostäder. Ett flertal myndigheter, företag och forskare har medverkat i planeringen av två stadsutvecklingsprojekt i Kina – Tangshan Bay Eco-City och Wuxi Sino-Swedish Eco-City. Denna förstudie syftar till att skapa en ram för en eventuell utvärdering av samarbetet mellan svenska och kinesiska aktörer. Förstudien omfattar en inventering av tidigare forskning och andra relevanta rapporter, identifiering av nyckelaktörer och aktiviteter inom det svensk-kinesiska samarbetet samt intervjuer med representanter från medverkande företag och kontor. Resultatet av inventeringen och intervjuerna analyseras med hänsyn till befintlig forskning angående effektiva institutioner för planering och finansiering, tillämpning av innovativ energi-och miljöteknik, och planering som beaktar stadens metaboliska funktioner samt faktorer som påverkar socialt hållbarhet. Förstudien har genomförts av forskare vid KTH från institutionerna för Energiteknik, Samhällsplanering och miljö samt hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik under perioden oktober 2014-februari 2015.

  • 20.
    Rader Olsson, Amy
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Yin, Ying
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    The role of local governance and environmental policy integration in Swedish and Chinese eco-city development2015Ingår i: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines institutional conditions for local governance and environmental integration. Four eco-city cases in Sweden and China are analyzed. The theoretical framework is based on theories of Environmental Policy Integration (EPI) and sustainable urban planning. Three categories of institutional conditions guide the analysis: Political will and commitment, Understanding, knowledge and experience, and Inter-organizational coordination. Despite strong local political will and commitment, considerable obstacles to environmental integration still exist, including political instability, lack of understanding, knowledge and experience, and insufficient cross-sector coordination. The current administrative organization based on sector-specific responsibility appears to impede cross-sector coordination for integrating environmental concerns in urban development. The establishment of temporary local administrative organizations may be an effective solution to break cross-sector barriers and generate integrated solutions to realize environmental objectives.

  • 21.
    Rosén, Anders
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande, Lärande i Stem.
    Peters, Anne-Kathrin
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande, Lärande i Stem.
    Daniels, Mats
    Uppsala university.
    Danielson, Mats
    Stockholm university.
    Hemphälä, Jens
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Integrerad produktutveckling.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Sandström, Gunilla
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Integrerad produktutveckling.
    Transformation-Driving Education: Perspectives Emerging in a Dialogue between Teachers with Experiences from Challenge-Driven Education2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This Research Full Paper explores different implementations of and teachers’ experiences from challenge-driven education and similar learning approaches in engineering education and other higher education contexts. Through an action research approach key concerns among the teachers and similarities and differences between the studied courses can be identified. The study highlights the potential in these learning approaches, as means for breaking and going beyond the traditional boundaries of higher education, enhancing and cross-fertilizing engineering education with other disciplines, and empowering students both as professionals and humans. It also indicates potential barriers and in-built tensions that are crucial to handle for successful implementation. The study further shows on great opportunities for mutual learning and collaboration between teachers from diverse contexts and backgrounds. The findings are discussed in relation to research within domains such as sustainability education, transformative learning, and futures studies, and opportunities for further research and development are outlined.

  • 22.
    Rosén, Anders
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande, Lärande i Stem.
    Peters, Anne-Kathrin
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande, Lärande i Stem.
    Daniels, Mats
    Uppsala university.
    Danielson, Mats
    Stockholm university.
    Hemphälä, Jens
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Integrerad produktutveckling.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Sandström, Gunilla
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Integrerad produktutveckling.
    Transformation-Driving Education: Perspectives Emerging in a Dialogue between Teachers with Experiences from Challenge-Driven Education2022Ingår i: Proceedings: Frontiers in Education Conference, FIE, Institute of Electrical and Electronics Engineers Inc. , 2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This Research Full Paper explores different implementations of and teachers’ experiences from challenge-driven education and similar learning approaches in engineering education and other higher education contexts. Through an action research approach key concerns among the teachers and similarities and differences between the studied courses can be identified. The study highlights the potential in these learning approaches, as means for breaking and going beyond the traditional boundaries of higher education, enhancing and cross-fertilizing engineering education with other disciplines, and empowering students both as professionals and humans. It also indicates potential barriers and in-built tensions that are crucial to handle for successful implementation. The study further shows on great opportunities for mutual learning and collaboration between teachers from diverse contexts and backgrounds. The findings are discussed in relation to research within domains such as sustainability education, transformative learning, and futures studies, and opportunities for further research and development are outlined.

  • 23.
    Witzell, Jacob
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier. Division of Mobility, Actors and Planning, VTI Swedish Road and Transport Research Institute, Linköping, Sweden.
    Henriksson, M.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Isaksson, Karolina
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier. Division of Mobility, Actors and Planning, VTI Swedish Road and Transport Research Institute, Linköping, Sweden.
    Transformative capacity for climate mitigation in strategic transport planning–principles and practices in cross-sectoral collaboration2022Ingår i: Journal of Environmental Policy and Planning, ISSN 1523-908X, E-ISSN 1522-7200Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents findings from a qualitative in-depth analysis of a four-year Swedish national policy initiative where six public agencies were commissioned to produce a strategic plan for a transition towards a fossil-free transport sector. The aim of the article is to provide empirically grounded insights on principles and practices of importance for building transformative capacity in strategic, long-term transport planning. In the analysis, the concepts stewarding, unlocking, transforming and orchestrating are applied to explore and discuss transformative features of the policy initiative. Altogether, several elements of transformative capacity were developed through the process. Of specific importance was the establishment of an open and explorative approach to carrying out the commission, and ways in which the organizations involved started to challenge dominant perspectives and analytical practices in conventional transport planning. Shared principles and practices for analysis and assessment were developed, which allowed for a broadened consideration of climate mitigation measures. However, due to a lack of coordination with formalized planning settings and a lack of political decisions to sustain the commission, there are yet no signs of the work influencing conventional transport planning. Even so, gained experience and insights from this case can inform future change-oriented initiatives. 

  • 24.
    Witzell, Jacob
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier. VTI Swedish Road and Transport Research Institute.
    Isaksson, Karolina
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Henriksson, Malin
    VTI Swedish Road and Transport Research Institute.
    Transformative capacity for climate mitigation in strategic transport planning: Principles and practices in cross-sectoral collaborationManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article presents findings from a qualitative in-depth analysis of a four-year Swedish national policy initiative where six public agencies got the task to produce a strategic plan for a transformation towards a fossil-free transport sector. The specific aim of the article is to provide empirically grounded insights on principles and practices of importance for building transformative capacity in strategic, long term transport planning. In the analysis, we have applied the concepts stewarding, unlocking, transforming and orchestrating to explore and discuss transformative features of the policy initiative. Altogether, we found that several elements of transformative capacity were developed through the process. Of specific importance was the open and explorative approach to the task, and the ways in which the organizations involved challenged existing routines, perspectives and ways of working in conventional transport planning. New joint principles for assessment of policy measures for climate mitigation were developed, as well as ways to accommodate uncertainties. However, as the initiative was detached from more established planning settings, the question is whether the new principles and practices will lead to a more substantial transformation of the transport system.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Transformative capacity (pre-print Witzell et al. 2021)
  • 25.
    Yin, Ying
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Håkansson, MariaKTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.Cars, GöranKTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Environmental governance in Swedish planning practice: Participation and Accountability2012Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
1 - 25 av 25
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf