Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Eriksson, Elina
    et al.
    KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Medieteknik och interaktionsdesign, MID. Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Pargman, Daniel
    KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Medieteknik och interaktionsdesign, MID. Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Björklund, Anna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE).
    Kramers, Anna
    Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Edvardsson Björnberg, Karin
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE).
    Sustainable development for ICT engineering students: “What’s in it for me”?2016Ingår i: / [ed] Mazijn, Bernard, Brugge, Belgium: Instituut vóór Duurzame Ontwikkeling vzw , 2016, s. 165-172Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The importance of sustainable development (SD) is hardly possible to refute; however, sustainable development has been a relatively peripheral subject in computer-related engineering educations. Sustainability, with its global and potentially all-encompassing connotations, is still seen by many Information and Communication Technology (ICT) students as a topic of little relevance to their future careers. So how can teachers convince these students that sustainability is a topic that can be both relevant and interesting for them? From the point of view of the student; “What’s in it for me?”.

    In this paper we describe and compare our efforts to plan and teach three introductory courses on SD in three different ICT-related educational programmes at KTH Royal Institute of Technology. The courses were planned separately, but they will be analysed together. We discuss two dimensions that we have found to be imperative in our endeavour to engage our students. The first dimension is to handle the balance between sustainability on a general level versus sustainability as specifically related to ICT. The second dimension is to handle the tension between teaching facts versus an emphasis on students’ reflections and/or practicing skills. We argue that overcoming the challenge of making sustainability relevant to the students is central for successfully teaching these courses. 

  • 2.
    Kramers, Anna
    Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Advanced multimodal traveller information system for reduced energy and GHG emissions2012Ingår i: Road Transport Information and Control (RTIC 2012), IET and ITS Conference on, 2012, nr 602 CP, s. 1-6Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper a systematic investigation of functionality in nine existing multimodal Advanced Traveller Information Systems (ATIS), primarily from Sweden, Germany, the UK, and the US was made in order to identify opportunities to enable the next generation of ATIS to contribute to lower energy usage and GHG emissions. Based on the investigation there is a discussion on possible future functionalities in ATIS that can support the traveller to choose travel modes that could lead to lower energy usage and GHG emissions.

  • 3.
    Kramers, Anna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys. KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Contribution of ICT to Climate Targets of Cities: Exploring the potential of Information and Communication Technologies in reducing emissions and energy use from buildings and travel2012Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis examines how ICT solutions can assist in lowering energy use and greenhouse gas (GHG) emissions from buildings and travel in order to help cities meet their climate targets. It also provides an overview of relevant research intended to furnish new knowledge about the issues involved and to find solutions to social problems.

    The first part of the thesis provides an analysis and compilation of critical system boundaries that need to be used for cities to set targets for energy use and GHG emissions. The climate targets of cities are dependent on setting system boundaries and establishing methods of calculations for monitoring whether the targets have been achieved. Today, there is no official standard for how the system boundaries must be set or what calculation methodologies to apply to evaluate the climate targets. Four main categories of system boundaries were identified: the temporal scope, the object of target setting, the unit of target setting, and the target range (e.g. consumer-producer and lifecycle perspective). Eight European cities were examined in relation to how they set climate targets. The examination showed that awareness of what is included in the targets is limited and that there is a need for standardised and consistent protocols and methods of setting climate targets for cities.

    In the second part of the thesis, leading Advanced Traveller Information Systems (ATIS) and their functionalities were investigated. The relationship between individual decisions on different travel modes and functionalities of ATIS was investigated through a systematic investigation of the functionality of nine ATIS, mainly from Sweden, Germany, UK and USA. This allowed decisions that could lead to lower energy use and emissions of GHG to be identified. It also resulted in a proposal on requirements for new and improved functionality that could support a reduction in energy use and GHG emissions and a shift to renewable energy sources if implemented in next-generation ATIS.

    In the third part of the thesis, ICT applications that can be used to reduce energy use and GHG emissions of buildings within the already built environment were identified. In addition, a brief analysis was made of how different actors such as the tenant, the building owner and the energy provider can reduce energy usage in buildings by means of ICT solutions.

  • 4.
    Kramers, Anna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Designing next generation multimodal traveler information systems to support sustainability-oriented decisions2014Ingår i: Environmental Modelling & Software, ISSN 1364-8152, E-ISSN 1873-6726, Vol. 56, s. 83-93Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores functionality that could be included in the next generation multimodal travel information system to support sustainability-oriented decisions. It identifies situations in the journey's three phases, pre-, on- and post-trip that have the potential to change travel patterns and also transport choices that the individual makes in order to perform activities in their daily life. Requirements on a traveler information system were derived from these situations and choices. The identified requirements are then transferred into functionalities in a travel information system that has potentials to encourage decisions that could lead to lower energy usage. Nine traveler information systems for multimodal and public transport travel are systematically investigated to find out if they include the proposed functionality. The investigated systems are in operation primarily in Sweden, Germany, the UK and one has global coverage. The investigation results in a discussion about future opportunities with proposal to encourage sustainability oriented travel decisions in the next generation travel information system.

  • 5.
    Kramers, Anna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys (flyttat 20130630). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    ICT Applications to Lower Energy Usage in the Already Built Environment2013Ingår i: Sustainability in Energy and Buildings: Proceedings of the 4th International Conference in Sustainability in Energy and Buildings (SEB´12) / [ed] Anne Håkansson, Mattias Höjer, Robert J. Howlett, Lakhmi C. Jain, Springer Berlin/Heidelberg, 2013, s. 127-135Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ICT could play a role as a key enabler for decreasing energy usage in buildings. This study identifies, list and describe ICT applications that can reduce energy use in buildings without the need for refurbishment or extensive change. For each area of application, there is a study from the actor perspective to understand who can make use of the different ICT applications to influence energy usage.

  • 6.
    Kramers, Anna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys.
    Improving advanced travel information systems to reduce energy usage andGHG emissions in urban areasArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article identifies and explores connections between travel decisions by individuals and different functions in Advanced Traveler Information Systems (ATIS). Ways of encouraging decisions that could lead to lower energy usage and emissions of greenhouse gases (GHG) were sought. A systematic investigation of the functionality of nine ATIS, primarily from Sweden, Germany, the UK, and the US, resulted in a proposition for improved functionalities, which could enable the next generation of ATIS to contribute to lower energy usage and GHG emissions

  • 7.
    Kramers, Anna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Smart Cities and Climate Targets: Reducing cities' energy use with ICT and travel information2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna avhandling undersöker hur informations- och kommunikationsteknologi (IKT) kan användas till att bidra till minskning av energianvändning i städer och därmed bidra till att nå städers klimatmål. Den undersöker hur städers klimatmål kan utvecklas på ett konsekvent och transparent sätt, hur de mest lovande IKT-lösningarna kan identifieras när det gäller att minska invånarnas energianvändning och hur de kan ingå i stadsplanering. Genomförande av principer för mobility management samt samhälleliga mål testas i två befintliga lösningar, - ett resenärsinformationssystem och en flexibel arbetsplatslösning.

    Fyra centrala metodologiska överväganden för att bestämma städers klimatmål identifieras. Dessa gäller: föremålet för målformuleringen, den tidsmässiga omfattningen, mätenheten och målets räckvidd. Ett verktyg togs fram för att identifiera de IKT- lösningarna som är mest lovande vad gäller att minska stadsbornas energianvändning. Verktyget kan också användas för att observera de identifierade IKT-lösningarnas utnyttjandegrad samt de tekniska och sociotekniska svårigheter som är förenade med införande. I en fallstudie i Storstockholmsområdet identifierades de IKT-lösningar som var mest lovande: intelligenta värmesystem för byggnader, intelligenta transportsystem samt den potentiella förändringen av den fysiska miljön (byggnader och vägar) som görs möjliggörs av IKT-lösningar.

    Två aspekter av planering som identifierats som avgörande för ett framgångsrikt införande av energibesparande IKT-lösningar har studerats i detalj: i) Tidpunkten för IKT-relaterade beslut i planeringsprocessen; och ii) de aktörsnätverk som behövs för att införa och förvalta IKT-lösningarna. Det finns få beslutspunkter i den aktuella planeringen vilket gör att beslutsprocessen och kommunens roll som fastighetsägare är av avgörande betydelse. Två strategier för samarbete föreslås, styrning genom samordning i nätverk och samordning via metastyrning (indirekt styrning).

    En undersökning av nio reseplanerare och en fallstudie i Stockholm av flexibla arbetsplatslösningar visade att mobility management metoder för att minska efterfrågan på transporter och uppmuntra miljövänliga transportsätt inte återspeglas tillräckligt i genomförandet. För att stödja mobility management-principer bör resenärsinformations-system främst erbjuda, eller integreras med andra lösningar som stödjer valen "ingen resa" och "kortare resa". Hubbar för flexibla arbetsplatser bör placeras i lokala noder närmare bostäder.

    De viktigaste slutsatserna i denna avhandling är att IKT-lösningar kan modifieras för att stödja städers klimatmål och att klimatmål måste definieras med hjälp av transparenta metoder för att säkerställa att de mest lovande IKT-lösningar för energiminskning införs.

  • 8.
    Kramers, Anna H
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys. KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Svane, Örjan
    KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys.
    ICT applications for energy efficiency in buildings: Report from the KTH Centre for Sustainable Communication2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Kramers, Anna
    et al.
    Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Höjer, Mattias
    Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Lövehagen, Nina
    Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Wangel, Josefin
    Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    ICT for Sustainable Cities: How ICT can support an environmentally sustainable development in cities2013Ingår i: ICT4S 2013: Proceedings of the First International Conference on Information and Communication Technologies for Sustainability, ETH Zurich, February 14-16, 2013 / [ed] Lorenz M. Hilty, Bernard Aebischer, Göran Andersson, Wolfgang Lohmann, Zürich, 2013, s. 183-189Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we focus on the opportunities to use ICT to help cities reach their environmental targets and specifically how ICT can support reduction of energy use. We have developed an analytical framework to be able to identify ICT solutions opportunities that can support cities to decrease the energy use that origin from the inhabitants’ consumption in order to reach climate targets. We use a consumption perspective on energy and allocate all energy to the final consumers that are the individuals living in the city. The analytical framework can be used by city administrations and ICT solution companies for identification and mapping of ICT applications and solutions with opportunities for sustainable development in cities.

  • 10.
    Kramers, Anna
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Höjer, Mattias
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Lövehagen, Nina
    Ericsson.
    Wangel, Josefin
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Smart sustainable cities - Exploring ICT solutions for reduced energy use in cities2014Ingår i: Environmental Modelling & Software, ISSN 1364-8152, E-ISSN 1873-6726, Vol. 56, s. 52-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores the opportunities of using ICT as an enabling technology to reduce energy use in cities. An analytical framework is developed in which a typology of ICT opportunities is combined with a typology of household functions, i.e. all the activities that require energy. The energy used for household functions is calculated using a consumption-based lifecycle perspective. The analytical framework is intended to be of use to researchers, city and regional authorities and ICT companies interested in acquiring a better understanding of how ICT investments could contribute to reduce energy use in cities.

  • 11.
    Kramers, Anna
    et al.
    Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Höjer, Mattias
    Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Wangel, Josefin
    Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Planning for smart sustainable cities: Decisions in the planning process and actor networks2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Information and Communication Technologies (ICT) have been ascribed an important role for decreasing energy use and mitigating greenhouse gas (GHG) emissions in urban areas. Through automation, dematerialisation, persuasion and soft transformation ICT holds the potential of making urban life more sustainable, without cutting back in quality of life. To fully utilise the potential of ICT for sustainable cities there is a need to reconsider the design and technical specification of buildings and infrastructure systems, as well as what actors to involve in the planning and management of the city. A ubiquitous introduction of ICT for sustainability may also influence the spatial and institutional organisation of the city. In spite of this, there is little research on ICT for sustainable cities from the perspective of planning and governance. This paper aims to abate parts of this knowledge gap through exploring two aspects of planning that we see as crucial for a successful implementation of ICT for sustainable cities. The first of these aspects concerns when in the planning process decisions regarding ICT need to be taken. The second aspect deals with what actor networks are needed to implement the ICT solutions and how these can be managed, or meta-governed. These aspects are explored through literature studies, workshops and interviews with urban planners and other actors engaged in the Royal Seaport project in Stockholm, Sweden.

  • 12.
    Kramers, Anna
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Nyberg, Marcus
    Höjer, Mattias
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Söderholm, M.
    Work hubs: Location considerations and opportunities for reduced travel2015Ingår i: PROCEEDINGS OF ENVIROINFO AND ICT FOR SUSTAINABILITY 2015, Atlantis Press , 2015, Vol. 22, s. 126-135Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cities worldwide are suffering from congestion among public transport users and motorists. Mayors have set ambitious targets to reduce traffic and improve public transportation, while at the same time reducing energy use. This paper investigates the option of using flexible workplaces in local nodes within urban regions in order to transform transportation needs. The business characteristics of this type of flexible workplace and the driving forces and potential barriers in its establishment are examined in an interview study with existing hub owners. The results provide novel information on emerging technologies related to urban transportation solutions and highlight how ICT solutions can affect the accessibility and relevance of flexible workplaces and thereby support their energy reduction potential.

  • 13.
    Kramers, Anna
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Söderholm, Malin
    KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Flexibla arbetsplatsers betydelse för hållbar utveckling i storstadsregioner2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar en intervjuundersökning som genomförts under våren 2013. Syftet med studien var att undersöka drivkrafter och barriärer för att etablera flexibla arbetsplatser i förorter.

    Genom flexibla arbetsplatser går det att uppnå miljövinster i form av minskat energiutnyttjande genom minskat resande och bättre utnyttjande av uppvärmda ytor. Studien undersöker ocksåmöjligheten att presentera flexibla arbetsplatser i en reseplanerare som ett alternativ till att pendla till arbetet.

  • 14.
    Kramers, Anna
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Wangel, Josefin
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Höjer, Mattias
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Governing the Smart Sustainable City: The case of the Stockholm Royal Seaport2016Ingår i: PROCEEDINGS OF ICT FOR SUSTAINABILITY 2016, Amsterdam: Atlantis Press , 2016, Vol. 46, s. 99-108Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to improve the understanding on how city administrations can integrate ICT solutions for urban sustainability into processes of planning, i.e. how to govern the Smart Sustainable City. The paper is based on a case study of how the City of Stockholm has worked with integrating ICT solutions in the urban development project the Stockholm Royal Seaport (SRS). Through interviews with city officials and analysis of planning and policy documents we track how ICT became a part of the environmental program for the SRS, how this type of technology is conceived in terms of relation to the planning and implementation of other urban technologies, as well as what expected effects are highlighted. For this specific case we also distil some general lessons learned regarding what worked well and what did not. Finally, we draw conclusions regarding how ICT and sustainability can be merged in the planning phase of new urban developments and, ultimately, how a city administration can govern a city towards a Smart Sustainable City. 

  • 15.
    Kramers, Anna
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys (flyttat 20130630). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Wangel, Josefin
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys (flyttat 20130630). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Johansson, Stefan
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi (flyttat 20130630). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Höjer, Mattias
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys (flyttat 20130630). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Finnveden, Göran
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys (flyttat 20130630). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Brandt, Nils
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi (flyttat 20130630). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Elusive targets: Methodological considerations for cities' climate targetsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Cities’ climate targets are dependent on system boundaries and methods of calculations. This article identify, explore and present an overview of methodological considerations of importance in order to facilitate understanding, comparing and setting targets for green house gas emissions and energy use in cities. A survey on how eight European cities set their climate targets is presented. A framework of methodological considerations that are of importance when setting targets for cities is presented. A review of existing GHG accounting protocols, three major sustainable city frameworks and a selection of scientific papers reporting on accounting methodologies was used as a basis for developing the methodological considerations. Four main categories were identified, temporal scope, object for target setting, unit of target, and range of target. For each category there is an in-depth discussion of them in relation to targets for cities. The survey of the European cities showed that there is quite a little awareness of what is, or could be, included in the targets. This makes comparison and benchmarking almost impossible today. It also shows the need for comprehensive and consistent accounting protocols and methodologies.

  • 16.
    Kramers, Anna
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Wangel, Josefin
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Johansson, Stefan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Industriell ekologi. Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Höjer, Mattias
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Finnveden, Göran
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Brandt, Nils
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Industriell ekologi. Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Towards a comprehensive system of methodological considerations for cities' climate targets2013Ingår i: Energy Policy, ISSN 0301-4215, E-ISSN 1873-6777, Vol. 62, s. 1276-1287Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Climate targets for cities abound. However, what these targets really imply is dependent on a number of decisions regarding system boundaries and methods of calculation. In order to understand and compare cities' climate targets, there is a need for a generic and comprehensive framework of key methodological considerations. This paper identifies eight key methodological considerations for the different choices that can be made when setting targets for GHG emissions in a city and arranges them in four categories: temporal scope of target, object for target setting, unit of target, and range of target. To explore how target setting is carried out in practice, the climate targets of eight European cities were analysed. The results showed that these targets cover only a limited part of what could be included. Moreover, the cities showed quite limited awareness of what is, or could be, include in the targets. This makes comparison and benchmarking between cities difficult.

  • 17.
    Kriukelyte, Erika
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE).
    Gullberg, Anders (Författare till textkommentar)
    KTH.
    Isaksson, Karolina (Författare till textkommentar)
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    The transport sector in transition –: different pathways of handling transport data in urban regions of Helsinki, London, Oslo and Singapore2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The fourth industrial revolution is disrupting almost every industry in every country and the transport sector is not an exception in this discussion, with increasing mobility demands and evolving mobility needs in consideration of global sustainability goals. In light of these technological changes and discussions, public authorities are on the path of transition and the role of public transport authorities is still unclear for themselves, for business or even for society at large. This issue extends to transport data policies as there is still a lack a general overview concerning what pathways different cities are working on and implementing. Therefore, this study, as a part of Swedish research programme Mistra SAMS, aims to provide an overview of policies and the management of data connected with the transport sector in four selected city regions: Helsinki, London, Oslo and Singapore. Three research questions have been examined: 1. How do different transport authorities in urban regions approach transport data and perceive the value of data? 2. What kind of action plan is being implemented to create the public value of transport data within the public authorities? 3. How is all of this reflected in collaboration with third parties? Institutional theory is used in the multi-case analysis to guide the collection of data through document analysis and semi-structured interviews and provides a framework for analysis and structuring of the findings. The findings showcased different approaches to data and overall themes in the institutional context in different regions, which included themes such as policies, administrative reforms, technology, interoperability, partnerships and transport data repository. The final discussion identifies two main development paths: technology-led development and other mobility concept-led development. All regions work actively with transport data management, although each builds their approach on different ideas and practices. The proactive role of the public sector in regulating and implementing new technologies is discussed for each of the urban regions. Partnerships between the public and private sectors are more developed in the urban regions with technology-led development. The study outlines key areas of future research, like the role of public authorities, the importance of public-private partnerships, questions related to the digitalization and interoperability.

  • 18.
    Ringenson, Tina
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Arnfalk, Peter
    Kramers, Anna H.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier. Integrated Transport Research Lab (ITRL).
    Sopjani, Liridona
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Integrerad produktutveckling.
    Indicators for Promising Accessibility and Mobility Services2018Ingår i: Sustainability: Science, Practice, & Policy, ISSN 1548-7733, E-ISSN 1548-7733, Vol. 10, nr 8, artikel-id 2836Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cities are increasingly facing major transportation challenges, and new sustainable solutions are needed. New ICT-enabled services can be part of solving the problems, including both improving and finding new transportation services and providing digital access to different services. It is important to identify which services have the best potential for environmental benefits (e.g., travel reduction leading to lesser emissions), economic viability and spread. Such identification can be carried out with the help of indicators. This article uses four types of new accessibility services to test out a previously formulated set of indicators and suggest changes to make them more useful. Using common indicators for transportation and digital accessibility services seem to support collecting and condensing information about the services and simplifies understanding their benefits and challenges. However, a challenge for this approach is finding indicators that are both specific and broad enough to be useful. Full article

  • 19.
    Ringenson, Tina
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Höjer, Mattias
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Kramers, Anna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Viggedal, A.
    Digitalization and environmental aims in municipalities2018Ingår i: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 10, nr 4, artikel-id 1278Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many municipalities express a wish to use digital technologies to achieve environmental aims. However, there is still a need for a better understanding of how this should practically be done, both among municipalities and among ICT developers. We have used workshops and literature studies to formulate technological abilities of digitalization.We use two EU directives that are relevant for municipal environmental goals and combine the activities that these directives indicate with technological abilities of digitalization, in order to formulate practical implementations of digital technology to help these activities and reach the directives' goals. We suggest that this method can be used for any municipal goal, as follows: (1) Identify the objective (in our case set by the EU-directives); (2) Identify what activities these points will require or generate; (3a) From a municipal viewpoint: Based on the results of 1 and 2, formulate and structure ideas of how digitalization can support the objectives and how those ideas can be implemented; (3b) From a provider's viewpoint: Investigate what digital solutions supporting 1 and 2 exist, or how existing services can be tweaked to support the objectives and explore how new digital solutions supporting 1 and 2 can be developed.

1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf