Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Börjesson Rivera, Miriam
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Henriksson, Greger
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Liljenström, Carolina
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Lådcyklar och bilfria vardagsliv2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att skapa en miljömässigt hållbar stad behöver människorna i den ha anledning och möjlighet att anpassa sina vardagliga vanor i linje med stadens hållbara utveckling. I denna rapport behandlas vanor i form av vardagliga resor och transporter, t ex inköp av dagligvaror. Mer specifikt har undersökts hur tillgång till ett lådcykelsystem skulle kunna bidra till möjligheter att leva bilfria liv.  Studien ingick som del av det större projektet Innovativ Parkering för klimatsmarta städer.  De boende i en bostadsrättsförening i Bagarmossen, en av Stockholms södra förorter, fick tillgång till en lådcykelpool, d v s tre så kallade lådcyklar (lastcyklar med tre hjul och stor låda) som de fick boka och använda som de ville april-november 2013. Vi frågade oss på vilket sätt tillgången till lådcykelpoolen påverkade de boendes rese- och transportvanor i vardagen.

    Den kvantitativa delen av studien visade att nästan 20 % av hushållen bokade cyklarna en eller fler gånger och 5 % av hushållen använde cyklarna 10 gånger eller fler under försökets period. Gemensamt för de som använt cyklarna flitigt har, enligt de kvalitativa intervjuerna, varit en vilja att leva ett bilfritt vardagsliv samt att man hade flera olika slags transportbehov. Lådcyklarna har använts till utflykter och ärenden, det vill säga både nöjes- och nyttoresor.

    Bland förutsättningarna för lådcykelförsökets framgång fann vi en positiv inställning till lådcykelpoolen i föreningen – även bland medlemmar som inte själva använde lådcyklarna. Vi fann också goda fysiska förutsättningar för cykling i Bagarmossen med omnejd samt att föreningen valt att bygga vidare på redan existerande praktiker vad gäller bokningsförfarande. Därutöver resonerar vi kring att lådcykelförsöket kunde varit än mer lyckosamt om även ansvarsfördelningen för cykelunderhållet samt informationsspridning och instruktion byggt vidare på föreningens redan inarbetade praktiker med särskilda arbetsgrupper. Kopplat till detta visade sig också viktiga frågor vara en noggrann och konsekvent introduktion av lådcyklarna samt att lådcyklarna står på ett synligt ställe för de presumtiva användarna.

    Lådcykelanvändning kanske inte är för alla boende och ej heller i alla situationer, men vi tror att om ovan nämnda lärdomar beaktas så är chanserna att en mobilitetstjänst som en lådcykelpool, når en optimal användningsgrad.

  • 2.
    Laurenti, Rafael
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Liljenström, Carolina
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Chatzisideris, Marios
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Frostell, Björn
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Guhr, Adrian
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Diverse stakeholder perspectives of selected environmental systems analysis tools in environmental decision-making: the Swedish case of producing lignin powder for concrete productionArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Liljenström, Carolina
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Life cycle assessment in early planning of transport systems: Decision support at project and network levels2018Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Swedish Climate Policy Framework implies that the Swedish transport sector must reduce its greenhouse gas emissions to nearly zero by 2045. Previous studies have – using life cycle assessment – shown that indirect greenhouse gas emissions from the vehicle and infrastructure life cycle are significant and should be considered in transport policy and planning of transport systems, in addition to direct emissions of vehicle operation.

    The aim of this thesis is to contribute with knowledge on climate impact and primary energy use of transport systems for decision-support in early planning at project and network levels, and evaluate and demonstrate how life cycle climate impact and primary energy use can be assessed in early planning. This thesis includes three papers that contribute to achieving this aim. Paper I developed a methodological approach to assess annual climate impact and primary energy use of Swedish road, rail, air, and sea transport infrastructure at a network level. Paper II then expanded this system to the assessment of the Swedish transport system at a network level, including national and international freight and passenger transport by road, rail, air, and sea. At the project level, Paper III examined how LCA can be used as decision-support in choice of road corridor, considering the practical prerequisite of data availability in early planning and usefulness of results in the decision-making process.

    Paper I showed that the annual climate impact of Swedish transport infrastructure is around 3 million tonnes CO2 equivalents and that the annual primary energy use is around 27 TWh. Road infrastructure accounted for the largest proportion of impacts – around 70% of the climate impact and around 80% of the energy use. Paper II showed that the annual climate impact of the Swedish transport system was around 44 million tonnes CO2 equivalents and the primary energy use was around 178 TWh. Road transport and aviation together accounted for 90% of the climate impact and primary energy use. Indirect impacts were significant, especially for road and rail transport, accounting for 30% of the total climate impact and primary energy use. Paper III found that (1) collection of project specific data should focus on parameters that differentiate the road corridors, that can be influenced in early planning, and that are not directly related to the road length and (2) life cycle assessment based models used in early planning should include nation specific generic data approved by the national road authority. 

  • 4.
    Liljenström, Carolina
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Finnveden, Göran
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Data for separate collection and recycling of dry recyclable materials2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this report is to present environmental and economic data for some collection and recycling processes in Sweden. The data can be used in Life Cycle Assessment and Life Cycle Costing analysis as well as other tools for assessing environmental and economic impacts of different waste management systems and strategies. The report provides data on kerbside collection of plastic and metal packaging, and beverage cartons in Sweden. For each material fraction the source segregation efficiency and quality of the separated waste streams is presented, followed by data on the processes collection at the kerbside, handling at transfer and sorting stations, and primary reprocessing at the recycling plant. The waste streams are followed to the point in which the secondary material can replace virgin materials.

    For each process the following data is included (as relevant for each process): electricity, heat and fuel use, generation of waste and by products, transportation work, material input per tonne material output, process related CO2-emissions, and economic costs. The chapters that cover reprocessing at the recycling plants also include a discussion on which materials that can be replaced by waste, by-products, and the secondary material.

  • 5.
    Liljenström, Carolina
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Lazarevic, David
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Finnveden, Göran
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Silicon-based nanomaterials in a life-cycle perspective, including a case study on self-cleaning coatings2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Trafikverket or Trafikverket’s contractors are considering the use of several products that in some way have to do with nanotechnology for sealing and impregnating various types of surfaces, for example road safety cameras. It has been noted that the potential health and environmental risks of nanomaterials should be evaluated over their entire life cycle. Further to previous risk assessments made on the nano-products considered by Trafikverket, it is therefore relevant to analyse the product’s impacts from a life cycle perspective.

    The aims of this project are to (i) Provide a state-of-the-art background on the types, production processes, uses and current debates on the classification, and human and eco-toxicity of nano-silica and silane based nanofilms, (ii) To analyse if there are any arguments, from an environmental perspective, for the application of self-cleaning coatings to speed cameras compared to conventional practice, (iii) To qualitatively discuss the potential importance of nanoparticle emissions from self-cleaning coatings in the context of other sources of nanoparticle emissions.

    A life cycle assessment is performed for maintenance of road safety cameras in Sweden in a business as usual (BAU) scenario and in a scenario where the cameras have been coated with a self-cleaning silane based nanofilm (Nano ProHard). The functional unit is the maintenance of road safety cameras in Sweden to allow for an acceptable speed camera picture quality over one year. The life cycle impact assessment methods ReCiPe Midpoint (Hierarchist) and Cumulative Energy Demand have been used. All life cycle phases from extraction of raw materials to end-of-life have been included. Inventory data is gathered from Ecoinvent 2.2. The detergent used in the business as usual scenario is approximated with the Ecoinvent process "Soap, at plant/RER S" and the alkoxysilanes in NanoProHard with "Tetrachlorosilane, at plant/GLO S".

    Results show that the biggest impacts in the BAU-scenario are related to operation of vehicles for inspection of the road safety cameras in the maintenance phase, and to the production of soap. The biggest impacts in the Nano-scenario are related to operation of vehicles in the maintenance phase, and to production of soap, Nano ProHard Clean and Nano ProHard, mainly due to the ethanol in the product. Comparing the two scenarios (excluding operation of vehicles in the maintenance phase) it was seen that BAU had a bigger contribution than Nano in all impact categories except for fossil depletion, due to use of ethanol in the Nano-scenario. However, a sensitivity analysis revealed that this may not always be the case. It should also be noted that the toxicity in the use phase has not been assessed.

    In cases where very little detergent is used for cleaning, for example in those cases where only water is used in the BAU-scenario, it may not be beneficial to use a nanofilm. However, in case the road safety cameras are usually washed very often, and/or with big amounts of detergent, use of nanofilm could have lower GHG-emissions than maintenance in BAU-scenario. However, it can again be emphasised that the toxicity of the products in the use phase has not been assessed, and that this is an aspect that must also be considered when concluding on which maintenance regime to choose. It must also be noted that soap is not the commonly used detergent in maintenance, and that results could vary significantly depending on detergent used.

    It can be concluded that there are no clear environmental benefits if Trafikverket were to apply self-cleaning coatings to their road safety cameras, compared to conventional practice. The main source of impacts from maintenance of the road safety cameras is vehicle operation and this cannot be reduced by application of a nanofilm due to the current requirement of inspecting the cameras once per week. Considering the lack of knowledge on the product, and the possible toxicity of its components, it is not recommended that the product is used without further investigations into the type of chemicals used.

  • 6.
    Liljenström, Carolina
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Malmqvist, Tove
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Resource use and greenhouse gas emissions of office fit-outs - A case study2016Ingår i: CESB 2016 - Central Europe Towards Sustainable Building 2016: Innovations for Sustainable Future, Grada Publishing, 2016, s. 182-189Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper was to investigate the type and quantity of material resources used and waste generated in an office fit-out project, and to quantif' the embodied energy and greenhouse gas emissions associated with the fit-out. The study was performed for an office lit-out project, typical for large property owners and attractive office premises, in an office building in central Stockholm, Sweden. The total embodied greenhouse gas emissions of the fit-out project amounted to 74.5 kg C02-equivalents/m2 and the total embodied energy to 1 .7 Gum2. Depending on frequency of fit-outs, the embodied greenhouse gas emissions and energy of fit-outs could exceed the embodied greenhouse gas emissions and energy of the initial construction or operational energy use seen in a life-cycle perspective.

  • 7.
    Liljenström, Carolina
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Malmqvist, Tove
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Erlandsson, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fredén, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Gustav
    Skanska Sverige AB, Grön affärsutveckling.
    Brogren, Maria
    Sveriges Byggindustrier.
    Byggandets klimatpåverkan: Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i betong2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Liljenström, Carolina
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Miliutenko, Sofiia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    O'Born, Reyn
    University of Agder, Norway.
    Brattebo, Helge
    Norweigian University of Science and Technology.
    Birgisdottir, Harpa
    Danish Building Research Institute, Aalborg University, Denmark.
    Toller, Susanna
    The Swedish Transport Administration.
    Lundberg, Kristina
    Ecoloop, Stockholm, Sweden.
    Potting, José
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Life cycle assessment as decision-support in choice of road corridor: case study and stakeholder perspectivesManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The possibilities to influence environmental impacts during the road life cycle are greatest in early planning; however, the lack of project specific data makes it difficult to use life cycle assessment as decision-support. This paper examines how life cycle assessment can be used to support the choice of road corridor, considering the practical prerequisit of simplicity and usefulness of results for decision-making. The model LICCER was used to quantify life cycle impacts of road corridors in a construction project in Sweden. Availability of input data and usefulness of results was discussed with road authorities in Sweden, Norway, and Denmark. Traffic operation contributed most to life cycle impacts in all road corridors, thus the shortest construction alternative had the lowest life cycle impacts. However, the shortest alternative had the highest infrastructure related impacts due to large quantities of earthworks. Parameters that had the highest influence on results were those that affected the impacts of traffic, earthworks, and pavement. While workshop participants agreed that project specific data are scarce and uncertain in early planning, they also believed that planners can make satisfactory estimations and that the model output is useful to support the choice of road corridor. To balance simplicity and usefulness of results, data collection should focus on parameters that have high contribution to environmental impacts, that differentiate the road corridors, and are not proportional to the road length. To implement life cycle assessment in practice, models should preferably include nation specific data approved by the national road authority.

  • 9.
    Liljenström, Carolina
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Toller, Susanna
    The Swedish Transport Administration.
    Åkerman, Jonas
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Björklund, Anna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö.
    Annual climate impact and primary energy use of Swedish transport infrastructureManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    By 2045, Sweden is to have zero net emissions of greenhouse gases, implying that also the transport sector must reduce its emissions to nearly zero by that year. Planning for emission reduction measures require network level studies showing environmental impacts of the transport network. Previous studies do not allow assessment of current hotspots in the infrastructure network, which limits their relevance for decision-support in this question. The aim of this paper is to assess the current annual climate impact and primary energy use of Swedish transport infrastructure by using a methodological approach based on life cycle assessment. The scope includes new construction and management of roads, railways, airports, ports, and fairway channels. The climate impact was estimated to 3 million tonnes carbon dioxide equivalents and the primary energy use was estimated to 27 terawatt hours. Mainly road and rail infrastructure contributed to these impacts. The environmental hotspots in the infrastructure network were identified as management of the infrastructure stock (particularly reinvestment of road and rail infrastructure) and material production (particularly production of asphalt, steel, and concrete). Planners should work systematically with emission and energy efficiency in these areas to reduce impacts of Swedish transport infrastructure. Additional research on impacts of small construction measures, the size of biogenic carbon emissions (in standing biomass as well as soil carbon), and the use and impacts of asphalt used in road construction and management would further increase the understanding of Swedish transport infrastructure at the network level.

  • 10.
    Liljenström, Carolina
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Toller, Susanna
    Swedish Transport Adm, Borlange, Sweden..
    Åkerman, Jonas
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Björklund, Anna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Annual climate impact and primary energy use of Swedish transport infrastructure2019Ingår i: European Journal of Transport and Infrastructure Research, ISSN 1567-7133, E-ISSN 1567-7141, Vol. 19, nr 2, s. 77-+Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    By 2045, Sweden is to have zero net emissions of greenhouse gases. To reach this goal, stakeholders involved in planning and construction of Swedish transport infrastructure aim to half their climate impact by 2030. Planning for emission reduction measures require network level studies showing environmental impacts of the infrastructure network. Previous studies do not allow assessment of current hotspots in the infrastructure network, which limits their relevance for decision-support in this question. The aim of this paper is to assess the current annual climate impact and primary energy use of Swedish transport infrastructure by using a methodological approach based on life cycle assessment. The scope includes new construction and management (operation, maintenance, and reinvestment) of existing roads, railways, airports, ports, and fairway channels. The annual climate impact was estimated to 2.8 million tonnes carbon dioxide equivalents and the annual primary energy use was estimated to 27 terawatt hours. Mainly road and rail infrastructure contributed to these impacts. Environmental hotspots of the infrastructure network were management of the infrastructure stock (particularly reinvestment of road and rail infrastructure) and material production (particularly production of asphalt, steel, and concrete). If climate targets are to be met, these areas are particularly important to address. Additional research on impacts of small construction measures, the size of biogenic carbon emissions (in standing biomass as well as soil carbon), and the use and impacts of asphalt for road construction and management would further increase the understanding of impacts related to Swedish transport infrastructure at the network level.

  • 11.
    Liljenström, Carolina
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Åkerman, Jonas
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.
    Björklund, Anna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö.
    Toller, Susanna
    The Swedish Transport Administration.
    Direct and indirect climate impact and primary energy use of the Swedish transport systemManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Miliutenko, Sofiia
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik.
    Liljenström, Carolina
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Brattebø, Helge
    Birgisdóttir, Harpa
    Toller, Susanna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). Swedish Transport Administration, Sweden.
    Lundberg, Kristina
    Potting, José
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms). Wageningen University, Netherlands.
    Life cycle impacts during early stages of road infrastructure planning: a case study in Sweden2014Ingår i: Transport Research Arena (TRA) 2014 Proceedings, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Road infrastructure has effects on the environment throughout all of its life cycle phases: construction,maintenance, operation and end-of-life. It has been observed, however, that these life cycle impacts are notusually considered during early stages of road infrastructure planning (i.e. decisions on road corridor).The recently developed LICCER tool enables assessment of road corridor alternatives during early stages of roadinfrastructure planning. It includes input data for roads, bridges and tunnels. It also considers future emissionsfrom traffic. The life cycle impact categories covered are energy use and contribution to climate change.The developed tool is being tested in a case study. Construction of a specific road in Sweden was used todemonstrate how the model is able to show differences between road corridor alternatives. Sensitivity analysiswas applied to show the robustness of its results.

  • 13.
    Miliutenko, Sofiia
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Liljenström, Carolina
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    O’Born, Reyn
    Brattebø, Helge
    Birgisdóttir, Harpa
    Toller, Susanna
    Lundberg, Kristina
    Potting, José
    Robustness and relevance of a new model assessing life cycle energy consumption and greenhouse gas emissions of road corridor alternatives: a case study in SwedenManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Neuvonen, Aleksi
    et al.
    Demos Helsinki.
    Wangel, Josefin
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys (flyttat 20130630). Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Liljenström, Carolina
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Annala, Mikko
    Demos Helsinki.
    Parkkinen, Marjukka
    Demos Helsinki.
    Valladares, Andrea
    Demos Helsinki.
    Mattila, Kalle
    Demos Helsinki.
    Vesanen, Verna
    Demos Helsinki.
    Smart Retro: Novel Ways to Develop Cities: Baseline Report2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    WHAT WILL your home and neighbourhood look like in twenty years? The radical development in smart solutions, the ageing of building stock, our need to radically cut our greenhouse gas emissions and many other strong drivers are changing the way we live, faster than ever before. That change is particularly significant

    in areas with older building stock – but it is not deterministic change. This is a baseline report for Smart Retro: a project exploring how we can rein in the strength of emerging trends – like digitalisation and the sharing economy – and use them to steer the development of our cities into a desirable direction.

    Many smart city projects focus on newly- built areas1. This makes the integration of new smart technologies into “dumb” walls, roads and buildings relatively easy. Unfortunately, the model of building entirely new stock doesn’t solve the challenges and needs of our existing cities: in 30 years, the majority of urban dwellers will most likely still live in neighbourhoods built in the 20th century.

    The starting point for Smart Retro is therefore existing building stock: smartness must be retrofitted into old buildings and previously constructed areas. The word Retro refers to buildings and areas that are ageing and in need of renovation at an accelerating pace. They require retrofitting with new solutions. These practices are introduced in the Retrofitting Projects section of this report. Smart refers to the inevitable digitalization and the new ways in which we can harness our distributed resources. This development has strong disruptive effects but also opens a plethora of new possibilities.

    The sustainable city is tomorrow’s necessity: greenhouse gas emissions must be cut by a large margin and resource efficiency needs to be radically improved. Sustainable urban services are an integral part of that advancement – these digital, local services provide new jobs and make our cities more livable. They improve our quality of life. A selection of companies at the frontline of these new service providers are presented in the SmartUps section. Many Nordic areas are dilapidating not only in terms of buildings but also in services and urban activity. That is why

    it is important to look at the case studies in the Placemaking section, which demonstrates that the strongest urban vitality often derives from the engagement of locals, good services and suitable infrastructure.

    THE SMART RETRO PROJECT develops new service concepts with experts and end-users. The most promising services are proofed in real city environments. The project aims to create new services, valuable partnerships, and ultimately, a new model that – in the Nordic context – effectively combines the refurbishment of buildings with service development.

    This baseline report examines the current state and future prospects of our case areas in Lahti, Stockholm and Oslo, to gain knowledge of emerging practices in the domain of built environment. These examples do not unfortunately reveal how our homes will look in the future. But they do convince us of the radical changes awaiting our urban environment in the coming decades. 

  • 15.
    Olsson, Stefan
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Liljenström, Carolina
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Malmqvist, Tove
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Miljöstyrning av renoveringsprocessen: intervjustudie samt litteratur-och projektsammanställning2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för det Formasfinansierade projektet

    Miljöstyrning av renoveringsprocessen har en in-tervjustudie samt en omvärldsanalys genomförts som en del av inledningsfasen i projektet. Syftet med projektet är att ta fram en manual (processmetodik för renovering) som ska kunna användas av fastig-hetsägare samt att ta fram ett utvärderingsverktyg (Excel-baserat) för att kunna använda i tidiga ske-den för att ta ut en "kompasskurs" för renoveringen (i fortsättningen kallat BECE/BECEREN).

    Åtta intervjuer har genomförts i sex olika fastighetsägarorganisationer. Dessa kan ses representera en stor del av det svenska bostadsfastighetsbeståndet, det vill säga små-/medelstora privata företag, stora kommunala företag och bostadsrättsföreningar. I huvudsak har intervjuer genomförts med den person inom organisationen som arbetar med eller ansvarar för miljöfrågor, i annat fall en representant för denne. Under intervjuerna gicks 70 frågor igenom som berör renoveringsprocessen från förvaltning till uppföljning efter avslutad renovering. Syftet med intervjuerna är att få en överblick av hur hållbar-hetsaspekter så som energi-, miljö- och innemiljöaspekter hanteras i renoveringssammanhang idag och vilka brister eller barriärer som finns. Detta för att kunna utveckla processmetodiken på bästa sätt.

    Baserat på vad som framkommit i intervjustudien kan man säga att nedanstående generella barriärer har identifierats och dessa bör en processmetodik hjälpa till att övervinna.

     Mycket begränsat med rutiner för hur hållbarhetsaspekter ska drivas genom ett renoveringsprojekt, men även hur dokumentation av olika moment ska ske.

     Projektledarens kompetens och engagemang kan vara helt avgörande för hur hållbarhetsaspekter hanteras i renoveringsprocessen, stort ansvar vilar på projektledarna.

     Det förekommer sällan att någon särskild miljökompetens stöttar projektledare eller övriga inblan-dade genom hela renoveringsprocessen.

     Sammanställning och analys av innemiljöaspekter eller energi- och mediastatistik genomförs mycket sällan på en detaljerad nivå.

     Sällan gemensamma riktlinjer för ingångsvärden som till exempel livslängd, räntor, energiprisök-ningar etc. som används vid utvärdering av åtgärder.

     Nöjd kund-enkät ställs ofta till hyresgäster regelbundet men innehåller sällan frågor om upplevel-sen av innemiljön. Ingen särskild enkät i samband med renovering för att lokalisera eventuella pro-blem som skulle kunna åtgärdas i samband med renovering.

    En omvärldsanalys har även genomförts med syfte att ge en överblick av pågående och nyligen avslu-tade projekt och initiativ som gäller renovering av flerfamiljshus, småhus samt lokaler/offentliga byggnader. Omvärldsanalysen fokuserar på svenska och europeiska projekt och initiativ som behand-lar miljöfrågor, energieffektivisering, livscykelkostnader och hållbarhet, samt projekt som fokuserar på hållbara renoveringsprocesser. De projekt som omfattas avslutades under år 2012 eller senare. Om-världsanalysen omfattar även svenska och europeiska beräkningsverktyg som har ett fokus på miljö och åtgärdsval i renoveringsprojekt och som kan användas för att stödja hållbara renoveringsproces-ser.

    Sammanställningen inkluderar ett 30-tal projekt samt 12 beräkningsverktyg. De flesta projekt som har inkluderats riktar sig till fastighetsägare och syftar till att utveckla strategier, verktyg och metodiker för användning i renoveringsprocessen. De liknar på så sätt projektet

    Miljöstyrning av renoveringspro-cessen. Det är dock få av de inkluderade projekten som också har ett tydligt fokus på miljöstyrning, och att understödja en god miljöstyrningsprocess hos fastighetsägarna. De beräkningsverktyg som har inkluderats fokuserar främst på kostnaden av energieffektiviseringsåtgärder, medan vissa verktyg också inkluderar miljöaspekter och/eller social påverkan av renoveringsalternativ. Av de verktyg som har analyserats är det endast European Retrofit Advisor som liknar BECE/BECEREN på så sätt att både kostnader och miljöpåverkan bedöms ur ett livscykelperspektiv.

  • 16.
    Potting, Josepha
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Liljenström, Carolina
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Miliutenko, Sofiia
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    LICCER Final report2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Potting, Josepha
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Liljenström, Carolina
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Miliutenko, Sofiia
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Report from second workshop2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Potting, Josepha
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Miliutenko, Sofiia
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Liljenström, Carolina
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    LICCER Model Case Study Report: Application of the LICCER-model to a Norwegian road section crossing the Oslo fjord Report Nr 5.22013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Potting, Josepha
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Miliutenko, Sofiia
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Liljenström, Carolina
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    LICCER Model Case Study Report: Application of the LICCER-model to a Swedish road section between Yxtatorpet and Malmköping. Report Nr 5.12013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf