Endre søk
Begrens søket
1 - 1 of 1
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlberg, Fanny
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik.
    Ökad avbördningskapacitet hos befintliga dammar i Sverige: En fallstudie över damm i mellersta Norrland2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intresset för klimatförändringar, och problem som kommer med dessa, har ökat de senaste årtiondena. En effekt som dessa drar med sig är att de beräknade extremflödena förväntas öka vilket påverkar säkerheten hos befintliga dammar. Flödesdimensioneringsriktlinjerna, vilket kortfattat är riktlinjer för att bestämma dimensionerande flödet i Sverige, reviderades 2015 till att också ta hänsyn till ett föränderligt klimat. Detta leder till krav på befintliga dammar att öka sin avbördningskapacitet samtidigt som intresset för mindre traditionella utskovsanordningar ökar för att säkerställa tillförlitligheten hos utskoven. Denna studie är en fallstudie över en dammanläggning i mellersta Norrland som på grund av en förhöjd klassificering måste öka sin avbördningskapacitet. Syftet med studien är att föreslå åtgärder på dammen som leder till att avbördningskapaciteten blir i linje med flödesdimensioneringsriktlinjerna och att denna rapport ska kunna användas som stöd och underlag när andra dammar i Sverige har motsvarande utmaning. Åtgärderna togs fram genom att först identifiera möjliga utskovsanordningar med avseende på dammens konstruktions- och geologiska förutsättningar samt driftaspekter i ett svenskt klimat. De fördelaktiga utskovsanordningarna anpassades för den aktuella dammanläggningen och avbördningsberäkningar för möjlig design av utskoven utfördes. De åtgärder som kunde avbörda flöden enligt flödesdimensioneringsriktlinjerna utvärderades med avseende på stabilitet i de fall som ansetts möjliga. Efter en diskussion kring olika för-och nackdelar med de olika åtgärderna, med avseende på bland annat ekonomi, föreslogs möjliga lösningar. De utskovsanordningar som enligt resultatet var fördelaktiga att implementera för dammanläggningen var överfallsutskov, både kontrollerat och okontrollerat, och labyrintutskov. Avbördnings-och stabilitetsberäkningarna samt diskussionen kring för och nackdelar kring åtgärderna ledde fram till att tre åtgärder kunde föreslås. Alla tre alternativen innefattade ytvattenutskov, även kallade överfallsutskov med lucka, och var antingen att bygga om befintliga utskov, bygga till ett ytterligare utskov eller en kombination av de två. Labyrintutskovet visade sig ha ganska hög kapacitet, men uppfyllde inte kravet om klass II-flöde vid dämningsgräns. En generell slutsats som kunde dras av studien var att det finns ganska många olika alternativ på utskovsanordningar, men problem och osäkerheter med igenfrysning, drivgods och kavitation måste kunna hanteras i Svenskt klimat. Okontrollerade utskov kan vara ett alternativ, och då främst labyrintutskov, men det förutsätter att dammen med befintlig avbördningskapacitet kan avbörda klass II-flöde.

1 - 1 of 1
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf