Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Arvidsson, Martin
    et al.
    Department of Psychology, Stockholm University, Sweden.
    Berglund, Birgitta
    Department of Psychology, Stockholm University, Sweden.
    Skedung, Lisa
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi.
    Aikala, Maiju
    Oy Keskuslaboratorio - Centrallaboratorium Ab (KCL), Espoo, Finland.
    Danerlöv, Katrin
    Institute for Surface Chemistry (YTK), Stockholm, Sweden.
    Kettle, John
    Oy Keskuslaboratorio - Centrallaboratorium Ab (KCL), Espoo, Finland.
    Rutland, Mark W.
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Ytkemi.
    Multidimensional psychophysics: surface feel of printing paper as a function of physical propertiesManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Arvidsson, Martin
    et al.
    Department of Psychology, Stockholm University.
    Skedung, Lisa
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Aikala, Maiju
    Oy Keskuslaboratorio - Centrallaboratorium Ab.
    Danerlöv, Katrin
    YKI Institute for Surface Chemistry.
    Kettle, John
    Oy Keskuslaboratorio - Centrallaboratorium Ab.
    Rutland, Mark
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Berglund, Birgitta
    Department of Psychology, Stockholm University.
    Haptic perception of fine surface texture: Psychophysical interpretation of the multidimensional spaceManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 3. Fathi-Najafi, M.
    et al.
    Persson, K.
    Skedung, Lisa
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    A comparative study of the tribological behaviour of a highly viscous Naphthenic oil and Polyisobutenes2011Ingår i: NLGI Spokesman, ISSN 0027-6782, Vol. 74, nr 6, s. 11-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The rheological and tribological performances of two different polyisobutenes and a heavy viscous naphthenic oil (T 4000) were studied using a new tribometer. The results were compared with measurements carried out by a more established tribometer, a Mini Traction Machine. A general agreement between the two tribology techniques used, the Mini Traction Machine from PCS Instruments and the tribo-cell from Paar Physica, was obtained. All three high viscosity lubricants showed good lubrication properties at lower speeds for both Steel/PTFE and Steel/Steel contacts. The range of speeds where good lubrication was achieved increased with temperature as the viscosity of the lubricants decreased. The behavior of T 4000 was more or less similar regardless the running temperature, while in the case of polyisobutenes the dependency on the temperature was more obvious.

  • 4. Hansson, Petra M.
    et al.
    Skedung, Lisa
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Claesson, Per Martin
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Swerin, Agne
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Schoelkopf, Joachim
    Gane, Patrick A. C.
    Rutland, Mark W.
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Thormann, Esben
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Robust Hydrophobic Surfaces Displaying Different Surface Roughness Scales While Maintaining the Same Wettability2011Ingår i: Langmuir, ISSN 0743-7463, E-ISSN 1520-5827, Vol. 27, nr 13, s. 8153-8159Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A range of surfaces coated with spherical silica particles, covering the size range from nanometer to micrometer, have been produced using Langmuir-Blodgett (LB) deposition. The particles were characterized both in suspension and in the Langmuir trough to optimize the surface preparation procedure. By limiting the particle aggregation and surface layer failures during the preparation steps, well-defined monolayers with a close-packed structure have been obtained for all particle sizes. Thus, this procedure led to structured surfaces with a characteristic variation in the amplitude and spatial roughness parameters. In order to obtain robust surfaces, a sintering protocol and an AFM-based wear test to determine the stability of the deposited surface layer were employed. Hydrophobization of the LB films followed by water contact angle measurements showed, for all tested particle sizes, the same increase in contact angle compared to the contact angle of a flat hydrophobic surface. This indicates nearly hexagonal packing and gives evidence for nearly, complete surface wetting of the surface features.

  • 5. Hellborg, Karin
    et al.
    Jacksén, Johan
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi.
    Skedung, Lisa
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi.
    Redeby, Therese
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi.
    Emmer, Åsa
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi.
    Evaluation of MALDI matrices and digestion methods aiming at MS analysis of hydrophobic proteins and peptidesManuskript (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Skedung, Lisa
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi.
    Tactile Perception - Role of Physical Properties2010Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to interconnect human tactile perception with various physical properties of materials. Tactile perception necessitates contact and relative motion between the skin and the surfaces of interest. This implies that properties such as friction and surface roughness ought to be important physical properties for tactile sensing. In this work, a method to measure friction between human fingers and surfaces is presented. This method is believed to best represent friction in tactile perception.

    This study is focused on the tactile perception of printing papers. However, the methodology of finger friction measurements, as well as the methodology to link physical properties with human perception data, can be applied to almost whichever material or surfaces.

     

    This thesis is based on three articles.

     

    In Article I, one participant performed finger friction measurements, using a piezoelectric force sensor, on 21 printing papers of different paper grades and grammage (weight of the papers). Friction coefficients were calculated as the ratio of the frictional force and the normal force, shown to have a linear relationship. The values were recorded while stroking the index finger over the surface. The results show that measurements with the device can be used to discriminate a set of similar surfaces in terms of finger friction. When comparing the friction coefficients, the papers group according to paper surface treatment and an emerging trend is that the rougher (uncoated) papers have a lower friction coefficient than the smoother (coated) papers. In the latter case, this is interpreted in terms of a larger contact between the finger and paper surface.

     

    In addition, a decrease in friction coefficient is noted for all papers on repeated stroking, where the coated papers display a larger decrease. XPS (X-ray Photoelectron Spectroscopy) reveals that skin lipids are transferred from the finger to the paper surface, acting as a lubricant and hence decrease friction. Nevertheless, there is evidence that mechanical changes of the surface cannot be completely ruled out.

     

    The reproducibility of the finger friction measurements is elaborated in Article II, by using many participants on a selection of eight printing papers out of the 21. The trends in friction are the same; once again, the coated papers display the highest friction. There are notably large variations in the exact value of the friction coefficient, which are tentatively attributed to different skin hydration and stroking modes.

     

    These same participants also took part in a tactile study of perceived paper coarseness (“strävhet” in Swedish). The results reveal that the participants can distinguish a set of printing papers in terms of perceived coarseness. Not unexpectedly, surface roughness appears to be an important property related to perceived coarseness, where group data display that perceived coarseness increases with increasing surface roughness. Interestingly, friction also appears to be a discriminatory property for some subjects. A few participants showed opposite trends, which is evidence for that what is considered coarse is subjective and that different participants “weigh” the importance of the properties differently. This is a good example of a challenge when measuring one-dimensional perceptions in psychophysics.

     

    In Article III, a multidimensional approach was used to explore the tactile perception of printing papers. To do this, the participants scaled similarity among all possible pairs of the papers, and this similarity data are best presented by a three-dimensional space solution. This means that there are three underlying dimensions or properties that the participants use to discriminate the surface feel. Also, there is a distinct perceptual difference between the rougher (uncoated) and smoother (coated) papers. The surface roughness appears to be the dominant physical property when discriminating between a real rough paper and a smooth paper, whereas friction, thermal conductivity and grammage are more important when discriminating among the smooth coated papers.

  • 7.
    Skedung, Lisa
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Tactile Perception: Role of Friction and Texture2012Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Taktil perception bidrar starkt till den sammantagna upplevelsen av en produkt, men hur materials olika ytegenskaper påverkar och styr perceptionen är ännu inte helt klart. Den här avhandlingen undersöker hur många och vilka egenskaper som är viktiga när känslan mellan två ytor jämförs. Tillvägagångssättet är tvärvetenskapligt där fysikaliska mätningar kopplas ihop med perceptions mätningar där människor används som instrument. Två typer av perceptionsförsök har utförts, multidimensionell skalning där försökspersoner sätter siffror på hur lika två ytor känns, samt magnitud estimation där i stället intensiteten på specifika perceptuella storheter som t.ex. upplevt lenhet, upplevd mjukhet och upplevd strävhet bedömdes. Eftersom taktil perception innebär kontakt samt relativ rörelse mellan hud och ytor, har fokus i avhandlingen varit att undersöka hur friktion och ytans struktur (ytråhet) påverkar och bidrar till den taktila perceptionen. Förutom fysikaliska mätningar på friktion och ytstruktur har värmekonduktivitet, mjukhet samt olika standard mätningar inom pappersindustrin mätts. En metod för att mäta friktion mellan ett finger och olika ytor har utvecklats för att i möjligaste mån återspegla friktionskomponenten i upplevt taktil perception. Friktionskoefficienter beräknades och jämfördes mellan alla ytor. De stimuli som har studerats är tryckpapper och mjukpapper samt modellytor, gjorda för att systematiskt undersöka hur ytstruktur påverkar perceptionen.

    Tillverkningsmetoden för modellytorna valdes så att ytorna var tåliga och kunde tvättas och därmed återanvändas. Strukturen på ytorna bestod av ett vågformat mönster där våglängden varierade mellan 270 nm och 100 µm och amplituden mellan 7 nm och 6 µm. Enligt vår vetskap är det första gången som strukturer i de här skalorna har gjorts utan att samtidigt ändra andra material egenskaper.

    Friktionskoefficienten minskade med ökad kvot mellan amplituden och våglängden på modellytorna samt med ytråheten på tryckpappren. En analytisk modell tillämpades på kontakten mellan ett finger och ytorna som visade att friktionskoefficienten beror av den verkliga kontaktarean. För de mycket grövre mjukpappren uppmättes inga stora skillnader i friktion förmodligen för att kontakarean mellan de olika mjukpapprena var lika. Den faktiska kontakarean visade sig också vara viktig för perceptionen av lenhet, strävhet, torrhet och svalhet.

    Det visade sig vara en stor perceptuell skillnad mellan olika typer av tryckpapper och mjukpapper utifrån hur stimuli placerade sig på en taktil karta. För de tre materialen användes enbart två alternativt tre egenskaper hos materialet för att särskilja mellan alla olika par. För tryckpapper verkade en viktig dimension kunna beskrivas av alla de perceptuella och fysikaliska egenskaper som har med kontaktarean att göra, d.v.s. lenhet, svalhet, torrhet, ytråhet, värmekonduktivitet samt friktion. För att taktilt särskilja mellan olika ytor där bara strukturen är varierade, kunde friktion och våglängden relateras till spridningen i kartan. Båda studierna stödjer duplex theory of texture perception, där ett spatialt sinne används för att särskilja en av de grövre ytorna från en slät, och ett vibrationssinne för att särskilja mellan olika släta strukturer. Friktionen visade sig alltså vara en viktig fysikalisk egenskap för strukturer under åtminstone 10 µm i ytråhet.

    Från fingerfriktions mätningar kunde även följande slutsatser dras: (i) Stora skillnader i friktionskoefficient mellan olika personer uppmättes, men trenderna mellan olika individer var samma, vilket gör att relativa skillnader i friktion från en individ är representativa. (ii) Lipider (fingerfett) som överförs från fingret till ytan vid kontakt sänker friktionen. (iii) Frekvensinnehållet i friktionskraften varierar mellan olika ytor och den frekvenstopp som ses vid 30 Hz kan möjligtvis bero på fingrets struktur eller resonansfrekvensen på huden. (iv) Den pålagda kraften under en friktionsmätning visar sig omedvetet regleras av den friktionskraft som fingret möter under rörelse. 

    Hur små strukturer som kan diskrimineras har indirekt undersökts genom likhetsförsöket på modellytorna där försökspersoner skulle bedöma hur lika alla par av ytor kändes. Resultaten visade att ytorna med våglängder på 760 nm och 870 nm upplevdes olika jämfört med referens ytor utan något systematiskt mönster, medan ytan med 270 nm i våglängd inte kunde särskiljas. Amplituden på ytan som kunde diskrimineras var endast ca 10 nm, vilket indikerar att nanoteknologi mycket väl kan bidra inom haptiken och för att i framtiden kontrollera den taktila perceptionen.  

  • 8.
    Skedung, Lisa
    et al.
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Arvidsson, Martin
    Department of Psychology, Stockholm University.
    Young, Jun Chung
    Polymers Division, National Institute of Standards and Technology.
    Stafford, Christopher M.
    Polymers Division, National Institute of Standards and Technology.
    Berglund, Birgitta
    Department of Psychology, Stockholm University.
    Rutland, Mark
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Feeling small: Exploring the Tactile Perception Limits2013Ingår i: Scientific Reports, ISSN 2045-2322, E-ISSN 2045-2322, Vol. 3, s. 2617-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The human finger is exquisitely sensitive in perceiving different materials, but the question remains as to what length scales are capable of being distinguished in active touch. We combine material science with psychophysics to manufacture and haptically explore a series of topographically patterned surfaces of controlled wavelength, but identical chemistry. Strain-induced surface wrinkling and subsequent templating produced 16 surfaces with wrinkle wavelengths ranging from 300 nm to 90 mu m and amplitudes between 7 nm and 4.5 mu m. Perceived similarities of these surfaces (and two blanks) were pairwise scaled by participants, and interdistances among all stimuli were determined by individual differences scaling (INDSCAL). The tactile space thus generated and its two perceptual dimensions were directly linked to surface physical properties - the finger friction coefficient and the wrinkle wavelength. Finally, the lowest amplitude of the wrinkles so distinguished was approximately 10 nm, demonstrating that human tactile discrimination extends to the nanoscale.

  • 9.
    Skedung, Lisa
    et al.
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Danerlöv, Katrin
    Institute for Surface Chemistry (YTK), Stockholm, Sweden.
    Olofsson, Ulf
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Tribologi.
    Aikala, Maiju
    Oy Keskuslaboratorio - Centrallaboratorium Ab (KCL), Espoo, Finland.
    Niemi, Kari
    Oy Keskuslaboratorio - Centrallaboratorium Ab (KCL), Espoo, Finland.
    Kettle, John
    Oy Keskuslaboratorio - Centrallaboratorium Ab (KCL), Espoo, Finland.
    Rutland, Mark W.
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Finger Friction Measurements on Coated and Uncoated Printing Papers2010Ingår i: Tribology letters, ISSN 1023-8883, E-ISSN 1573-2711, Vol. 37, nr 2, s. 389-399Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A macroscopic finger friction device consisting of a piezoelectric force sensor was evaluated on 21 printing papers of different paper grades and grammage. Friction between a human finger and the 21 papers was measured and showed that measurements with the device can be used to discriminate a set of similar surfaces in terms of finger friction. When comparing the friction coefficients, the papers group according to paper grade and the emerging trend is that the rougher papers have a lower friction coefficient than smoother papers. This is interpreted in terms of a larger contact area in the latter case. Furthermore, a decrease in friction coefficient is noted for all papers on repeated stroking (15 cycles back and forth with the finger). Complementary experiments indicate that both mechanical and chemical modifications of the surface are responsible for this decrease: (1) X-ray photoelectron spectroscopy measurements show that lipid material is transferred from the finger to the paper surface, (2) repeated finger friction measurements on the same paper sample reveal that only partial recovery of the frictional behaviour occurs and (3) profilometry measurements before and after stroking indicate small topographical changes associated with repeated frictional contacts.

  • 10.
    Skedung, Lisa
    et al.
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Danerlöv, Katrin
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi.
    Olofsson, Ulf
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.).
    Johannesson, Carl Michael
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.).
    Aikala, Maiju
    Kettle, John
    Arvidsson, Martin
    Berglund, Birgitta
    Rutland, Mark W.
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Discriminating similar surfaces with friction: Finger friction measurements on coated and uncoated printing papers2010Ingår i: International Conference on Nanotechnology for the Forest Products Industry 2010, 2010, s. 121-144Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 11.
    Skedung, Lisa
    et al.
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Danerlöv, Katrin
    Olofsson, Ulf
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Tribologi.
    Johannesson, Carl Michael
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Maskinelement.
    Aikala, Maiju
    Kettle, John
    Arvidsson, Martin
    Berglund, Birgitta
    Rutland, Mark W.
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Tactile perception: Finger friction, surface roughness and perceived coarseness2011Ingår i: Tribology International, ISSN 0301-679X, E-ISSN 1879-2464, Vol. 44, nr 5, s. 505-512Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Finger friction measurements performed on a series of printing papers are evaluated to determine representativeness of a single individual. Results show occasionally large variations in friction coefficients. Noteworthy though is that the trends in friction coefficients are the same, where coated (smoother) papers display higher friction coefficients than uncoated (rougher) papers. The present study also examined the relationship between the measured friction coefficients and surface roughness to the perceived coarseness of the papers. It was found that both roughness and finger friction can be related to perceived coarseness, where group data show that perceived coarseness increases with increasing roughness.

  • 12.
    Skedung, Lisa
    et al.
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi.
    Danerlöv, Katrin
    Institute for Surface Chemistry (YTK), Stockholm, Sweden.
    Olofsson, Ulf
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Tribologi.
    Johannesson, Carl Michael
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Maskinelement.
    Aikala, Maiju
    Oy Keskuslaboratorio - Centrallaboratorium Ab (KCL), Espoo, Finland.
    Kettle, John
    Oy Keskuslaboratorio - Centrallaboratorium Ab (KCL), Espoo, Finland.
    Arvidsson, Martin
    Department of Psychology, Stockholm University, Sweden.
    Rutland, Mark W.
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Ytkemi.
    Reproducibility of finger friction, surface roughness and perception of printing papersArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Skedung, Lisa
    et al.
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Duvefelt, Kenneth
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Maskinelement.
    Olofsson, Ulf
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Maskinelement.
    Young, Jun Chung
    Polymers Division, National Institute of Standards and Technology.
    Stafford, Christopher M.
    Polymers Division, National Institute of Standards and Technology.
    Rutland, Mark
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Tactile friction of controlled fine surface textures: Role of real contact area and adhesionManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Skedung, Lisa
    et al.
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Ringstad, Lovisa
    Ytkemiska institutet, Stockholm.
    Buraczewska-Norin, Izabela
    Malmö högskola.
    Rutland, Mark
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap.
    Tactile friction of topical formulations2014Ingår i: 5th World Tribology Congress, WTC 2013, 2014, s. 2249-2251Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 15.
    Skedung, Lisa
    et al.
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap. SP Tech Res Inst Sweden.
    Ringstad, Lovisa
    YKI Institute for Surface Chemistry.
    Norin, Izabela
    ACO HUD Nordic AB.
    Rutland, Mark
    KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), Kemi, Yt- och korrosionsvetenskap. SP Tech Res Inst Sweden.
    Tactile friction of topical formulations2016Ingår i: Skin research and technology, ISSN 0909-752X, E-ISSN 1600-0846, Vol. 22, nr 1, s. 46-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The tactile perception is essential for all types of topical formulations (cosmetic, pharmaceutical, medical device) and the possibility to predict the sensorial response by using instrumental methods instead of sensory testing would save time and cost at an early stage product development. Here, we report on an instrumental evaluation method using tactile friction measurements to estimate perceptual attributes of topical formulations. Methods: Friction was measured between an index finger and an artificial skin substrate after application of formulations using a force sensor. Both model formulations of liquid crystalline phase structures with significantly different tactile properties, as well as commercial pharmaceutical moisturizing creams being more tactile-similar, were investigated. Friction coefficients were calculated as the ratio of the friction force to the applied load. The structures of the model formulations and phase transitions as a result of water evaporation were identified using optical microscopy. Results: The friction device could distinguish friction coefficients between the phase structures, as well as the commercial creams after spreading and absorption into the substrate. In addition, phase transitions resulting in alterations in the feel of the formulations could be detected. A correlation was established between skin hydration and friction coefficient, where hydrated skin gave rise to higher friction. Also a link between skin smoothening and finger friction was established for the commercial moisturizing creams, although further investigations are needed to analyse this and correlations with other sensorial attributes in more detail. Conclusion: The present investigation shows that tactile friction measurements have potential as an alternative or complement in the evaluation of perception of topical formulations.

1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf