Kylning spelar en avgörande roll i många olika sektorer och förbrukar cirka 17 % av den elektricitet som produceras globalt. Kylprocessernas energiförbrukning utgör alltså en stor andel av primärenergiförbrukningen och innebär även annan miljöpåverkan. Förutom miljöpåverkan som är förknippad med energiförbrukningen bidrar ångkompressionssystemen till global uppvärmning på grund av utsläpp av köldmedier i atmosfären. Som en alternativ teknik för nära rumstemperaturapplikationer föreslås magnetisk kylning av vissa forskare, för att eliminera utsläpp av köldmedier i atmosfären och för att minska energiförbrukningen. Denna avhandling är en sammanställning av ett antal studier om magnetisk kylning för rumstemperaturapplikationer.
I den första studien undersöktes de miljöpåverkningar som är förknippade med magnetisk kylning noggrant genom en livscykelanalys. Livscykelanalysen indikerar att minskningen av miljöpåverkan inte garanteras genom att byta till den magnetiska kylprocessen på grund av de miljöbelastningar som är relaterade till de sällsynta jordartsmetaller som används i magnetisk kylning. För att undvika de extra miljöpåverkningarna bör de magnetiska kylsystemen använda så lite magnetiska material som möjligt, vilket kräver en optimerad design. Dessutom är energieffektivare drift jämfört med ångkompressionssystemen nödvändigt för att få miljöfördelar, åtminstone i vissa miljöpåverkanskategorier.
En praktisk metod för att optimera designen av magnetiska kylsystem, för att uppnå t.ex. en kompakt design eller hög effektivitet, är användning av en flexibel mjukvarumodell, som simulerar effekten av olika parametrar på systemets prestanda. En sådan mjukvarumodell av det magnetiska kylsystemet har utvecklats och validerats i detta projekt. Ett syfte med utvecklingen av modellen är att öka precisionen av de simulerade resultaten genom att ta hänsyn till mer detaljer än i tidigare modeller. Detta mål uppnås genom ett innovativt sätt att modellera den parasitära värmeöverföringen och inkludera effekten av närvaron av magnetokaloriska material på styrkan av fältet som skapas av magnetaggregatet. Dessutom görs vissa modifieringar eller korrigeringar i de befintliga korrelationerna för att inkludera effekten av bindemedel som används i vissa aktiva magnetiska regeneratorer. Validering av den utvecklade mjukvarumodellen görs med hjälp av experimentella resultat som erhållits från den prototyp som finns vid Institutionen för Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan.
En av parametrarna som kan modifieras i den utvecklade mjukvarumodellen är valet av magnetokaloriska material för varje skikt i en skiktad aktiv magnetisk regenerator. Användning av mjukvarumodellen för att optimera valet av material för skikten visar att material med kritiska temperaturer som är lika med den cykliska genomsnittstemperaturen hos de skikt där de används inte nödvändigtvis resulterar i önskad optimal prestanda. Dessutom behövs olika materialval för skikten för att maximera modellernas resultat avseende energieffektivitet eller temperaturskillnaden som erhålls mellan de två ändarna av regeneratorerna. Därför är valet av kritiska temperaturer för skiktens material en ytterligare parameter som ska optimeras i studier med avsikt att förbättra ett systems prestanda.
Prototypen vid Institutionen för Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, var ursprungligen designad för att ersätta ångkompressionssystemet för ett restaurangkylskåp. Det kunde emellertid inte uppfylla de krav för vilka det ursprungligen utformats. Den ovan nämnda utvecklade simuleringsmodellen används för att undersöka hur mycket prestandan kan förbättras genom att förändra valet av material, partikelstorleken, antalet skikt, driftsfrekvensen och flödeshastigheten av värmeöverföringsvätskan. Med andra ord undersöks utrymmet för förbättring av prestandan utan att genomföra stora förändringar i systemet, såsom förändringar i regeneratorers geometri och i magnetaggregatet. Under processen undersöks effekten av bindemedel på prestanda och begränsningar som är förknippade med bindemedlets egenskaper. Trots detta kunde studien inte visa att de ursprungliga målen för prototypen kan uppnås utan att ändra regeneratorernas geometri och de befintliga magnetokaloriska materialen.
I nästa studie övervägs mer flexibla val av regeneratorernas geometrier och magnetokaloriska material. I den här studien undersöks hur mycket de magnetokaloriska materialen måste förbättras för att magnetiska kylsystem ska kunna konkurrera med ångkompressionssystem vad gäller prestanda. För de två undersökta fallen är de magnetfältberoende egenskaperna hos befintliga materialen tillräckliga förutsatt att vissa andra problem, såsom låg mekanisk stabilitet och inhomogenitet hos egenskaperna, löses. Emellertid, för mer krävande designkriterier, såsom att ge stor kylkapacitet över en betydande temperaturdifferens samtidigt som de magnetiska materialen används sparsamt, behöver de magnetfältberoende egenskaperna också förbättras.
Ett mindre undersökt område för magnetisk kylning i rumstemperatur är föremål för en annan studie som ingår i avhandlingen. I denna studie modelleras fasta magnetiska kylsystem med Peltier-element som värmebrytare. Eftersom Peltier-elementen förbrukar elektricitet och pumpar värmen kan de modellerade systemen betraktas som hybrid magnetokalorisk-Peltier-kylsystem. För sådana system modelleras i detalj det transienta beteendet hos Peltier-elementen tillsammans med de magnetokaloriska materialskikten. Den matematiska modellen är lämplig för implementering i programmeringsspråk utan behov av kommersiella modelleringsplattformar. Parametrarna som påverkar det modellerade systemets prestanda är många, och optimering av dem kräver en separat studie. De preliminära optimeringsinsatserna ger emellertid inte lovande resultat. Följaktligen kan fokusering på passiva värmebrytare vara mer fördelaktiga.