Den här licentiatuppsatsen fokuserar på att utveckla idéprocessen i bildundervisning med hjälp av digital kamratfeedback. I skolämnet bild är den visuella idéprocessen, till exempel när elever skissar sina idéer, en viktig fas i ett projekt. När en idé får en form blir det möjligt att betrakta den, för andra att studera och granska, och kanske viktigast av allt, att generera nya idéer. Genom att digitalt dela med sig av sin visuella idéprocess och ge feedback kan elever bli mer medvetna om sina egna och andras kreativa processer. Kamratfeedback, peer feedback, i uppsatsen lutar sig mot två teorier. Den ena är själv-reglerat lärande, vilket innebär att formulera mål och identifiera behov i lärandet. I feedbackaktiviteten är eleven ansvarig för den egna idén och för den feedback som ges till andra elever. Eleverna får också värdefull input när de ger feedback. Den andra teorin är socialkonstruktivism och den proximala utvecklingszonen, dvs. skillnaden mellan vad elever åstadkommer i lärandet med hjälp av andra och vad elever åstadkommer på egen hand. Den här studien (som fokuserar på de sociala aspekterna av kamratfeedback) visar att när elever hjälper andra utvecklar de sin idé mycket mer än vad de skulle ha gjort om de hade arbetat individuellt. I två omgångar undersöktes hur elever i åttonde och sjätte klass utvecklar och digitalt delar visuella idéer med stöd av digital kamratfeedback. Inspiration från tematisk analys användes i båda omgångarna för att identifiera olika typer av feedback från eleverna. I den första användes skriftlig feedback, och genom analysen skapades fem teman som beskrev olika typer av elevernas feedback. I den andra omgången gav eleverna varandra feedback i form av olika visuella tekniker, och i analysarbetet skapades fyra teman. I båda omgångarna bedömdes graden av förändring mellan den första och den sista skissen. Fyra kategorier skapades i varje omgång. Resultaten tyder på att det skulle kunna vara fördelaktigt för elevernas förmåga att utveckla idéer med hjälp av digitala teknologier och kamratfeedback-aktiviteter i bild. Den digitala delningen underlättade för eleverna att dela och granska varandras idéarbeten och feedback. Det metodologiska bidraget från denna licentiatuppsats är att kamratfeedback har använts på ett nytt sätt, visuell feedback. Genom att stanna kvar i ämnets visuella språk och kommunicera feedback visuellt återanvändes föremål och former i den ursprungliga skissen.  

Moderna samhällen förutsätter att människor är ansvariga för att göra val av olika slag, till exempel av utbildning och yrke. Dessutom förväntas yrkesvalet överensstämma med individens självuppfattning. Det finns ett stort engagemang i Sverige och globalt för att öka och bredda rekryteringen till tekniska utbildningar som leder till yrken inom teknik och naturvetenskap. Detta är synligt i den stora mängd av initiativ som görs med syfte att öka ungas intresse för utbildningar av detta slag. Ungas intresse för teknikintensiva utbildningar är ett väl utforskat område. Detta är däremot inte budskap som kommuniceras med syfte att öka och bredda rekryteringen till teknisk intensiva utbildningar. 

Denna uppsats syftar till att undersöka det diskursiva ramverket som definierar subjektet ingenjörsstudenten i en rekryteringskontext i Sverige. Det teoretiska och metodmässiga tillvägagångsättet är inspirerat av diskursanalys och governmentalitetsstudier. Detta perspektiv förser analysen med en kritisk blick vilket resulterat i ett intressant bidrag till forskningen om diskursen som omger ingenjörsutbildningens tillgängliggörande för underrepresenterade studentgrupper.

Uppsatsen består av en sammanhållande kappa och två artiklar som beskriver två olika studier och perspektiv. Den första studien undersöker gymnasieungdomars uppfattningar om ingenjörsutbildningar och ingenjörsstudien. Det metodmässiga tillvägagångsättet kombinerar klassrumsstudier gjorda med hjälp av mindmapping-tekniker och diskursanalys på ett unikt sätt. I den andra studien analyseras de budskap som kommuniceras i en rekryteringskampanj för KTH. I den sammanhållande kappan analyseras det samlade resultatet av studierna. Denna analys visar att det pågår en diskursiv kamp mellan en diskurs av traditionell karaktär och en av nutida karaktär. Den traditionella som lyfts fram av gymnasieeleverna bygger på ett reduktionistiskt förhållningsätt och traditionella värden som personlig framgång (ekonomisk framgång och social status). Den nutida som lyfts fram i kampanjen i bygger på ett holistiskt förhållningsätt och vikten av att bidra till en gynnsam samhällsutvecklingen för alla. I teorin bjuder den nutida in nya studentgrupper i högre grad än den traditionella. Intressant nog sker inte detta i kampanjen, vilket beror på att endast de mest avancerade grundstudenterna, civilingenjörsstudenter som studerar på det äldsta av KTH:s campus, representeras i kampanjen. Detta får till följd att den breddning som sker endast är gällande för en liten skara individer 

Uppsatsens viktigaste bidrag är insikter om diskursen som omger ingenjörsutbildningen, som trots försök till breddning verkar exkluderande för många presumtiva studenter. Vidare är det teoretiska och metodmässiga tillvägagångsättet ett intressant bidrag till forskning och en breddad rekrytering till tekniska lärosäten.

Undervisning i skolämnet teknik behöver, precis som alla skolämnen, ha välut­bild­ade lärare med såväl breda som djupa kunskaper inom ämnet. Kombinationen goda ämnes­kun­skaper, goda pedagogiska färdigheter och förmågan att balansera dessa till­sammans möjliggör för läraren att stödja elevernas lärande och få till en miljö som möjliggör inlärning. Dock har det visat sig att teknikundervisning i grundskolan inte alltid lever upp till kraven och att teknikundervisning därmed riskera att inte knytas till teknikämnets syfte och innehåll.    Denna uppsats syftar till att ge ökad kunskap om hur lärare uppfattar ämnet teknik, dess innehåll och syfte, samt att förstå hur lärarna utvecklar sin kunskap inom skolämnet teknik. Två datainsamlingar har resulterat i tre delstudier. Studie 1 fokuserar på erfarna tekniklärare och deras beskrivningar av sin egen under­visning. Studie 2 och 3 utgår empirin från blivande tekniklärares utsagor. Insamlad data utgår från kortare eller längre intervjuer med deltagande lärare. Olika teoretiska ramar möjliggör förståelse av den insamlade empirin där pedagogiska ämneskunskaper (PCK, pedagogical content knowledge) tillämpas på materialet från de genomförda längre intervjuerna. Teorier som utgår från kunskapsemfaser för de naturvetenskapliga ämnena samt teknik tillsammans med ett konceptuellt ramverk för teknikämnet som rör kunskapsinnehållet tillämpades på de kortare inter­vjuerna utifrån ämnets syfte och innehåll.       Resultaten visar att erfaren tekniklärare lyfter fram olika syften (beroende av bakgrund) för teknik­undervisningen men är överens om att undervisningen måste vara elevaktiv. De betonar designprocessen som viktig och specifik för ämnet och att teknikunder­visningen kräver olika stödstrukturer för att lärandet ska kunna ske. De blivande lärarna beskriver ämnet som svårt att greppa med en svår­för­ståelig kursplan. De uttrycker osäkerhet om planering, implementering och be­döm­­ning av under­visning i relation till visst ämnesinnehåll samt kring praktiska aktiviteter.                  De tre studierna pekar alla på vikten av goda ämneskunskaper och en förståelse för teknik­ämnet karaktär. Dessa kunskaper utgör ett första steg mot att förstå hur ämnet kan undervisas. Utbildning av tekniklärare framöver behöver även fokusera på förståelse av ämnets syfte och innehåll för att undervisning i teknik ska kunna bidrar till att utveckla elevernas förståelse för omvärlden och samtidigt lägger en god grund för deras vidare studier.                    

Nyckelord: teknikundervisning, tekniklärare, grundskola 

I denna licentiatuppsats undersöks lärares och elevers erfarenheter av och synpunkter på mobilanvändning för skoluppgifter. Forskningsprojektet knyter an till en årlig studiebesöksaktivitet som äger rum i en medelstor kommun i västra Sverige. Elever i kommunens grundskola besöker därvid en gymnasieskola för att genomföra olika moment i teknikundervisningen. Studien har sitt ursprung i att lärare tidigare upplevt problem med studiebesöksaktiviteten och föreslagit att mobiltelefoner skulle kunna användas för att komma till rätta med problemen. Därför undersöks synpunkter från två lärare och sju elever, vilka tidigare deltagit i denna aktivitet, beträffande hur den kan förändras med hjälp av mobiltelefoner.

Syftet har varit att öka vår förståelse om hur mobiltelefoner kan användas som stöd för skoluppgifter, samt vilka problem en sådan användning kan orsaka, enligt lärares och elevers beskrivningar. Mer specifikt innebär syftet en undersökning av en designprocess där lärare och elever uttryckt erfarenheter av elevers mobilanvändning för skoluppgifter och synpunkter på hur mobiltelefoner kan användas för att förändra studiebesöksaktiviteten. För att möta syftet har licentiatuppsatsen följande tre frågeställningar: - Vilka erfarenheter beskriver lärare och elever av elevers mobilanvändning för skoluppgifter?– Hur kan elevers mobilanvändning potentiellt transformera en studiebesöksaktivitet, enligt lärares och elevers beskrivningar? – Vilket är sambandet mellan deltagarnas uttryckta förslag för studiebesöksaktiviteten och deras erfarenheter av mobilanvändning?

Frågeställningarna besvaras med hjälp av kulturhistorisk aktivitetsteori och kvalitativa gruppintervjumetoder. För analyserna har en ny analytisk modell utvecklats och tillämpats. Resultaten visar att elever har använt mobiltelefoner som stöd för att göra skoluppgifter i flera ämnen. De har även erfarenheter av att mobilanvändning har orsakat problem. Det är främst användningen av meddelanden och vissa regler för mobilanvändande som vållat problem. Därtill visar resultaten att samtliga deltagare anser att fotografier kan användas som stöd för studiebesöksaktiviteten. Enligt samtliga kan mobilanvändning bli problematisk om mobiltelefoner används för andra syften. Resultaten visar även en komplexitet i deltagarnas synpunkter på hur mobiltelefoner kan vara användbara för studiebesöksaktiviteten, eftersom deras förslag är motstridiga. Deltagarnas erfarenheter av mobilanvändning är i viss mån relaterade till deras synpunkter om hur mobiltelefoner kan användas. Mycket tyder på att deras erfarenheter av upplevda problem under studiebesöksaktiviteten till stor del har format deras synpunkter på hur mobiltelefoner kan användas som stöd för aktiviteten.

Resultaten bidrar med nya pusselbitar av kunskap som kan relateras till en vidare tillämpning. För det lokala sammanhang där studien genomförts kan resultaten understödja nya insikter om såväl de möjligheter som de problem som en framtida implementering av mobiltelefoner i undervisningen kan bidra till.

In Sweden upper secondary school education is organised in programmes. One of these programmes is the Technology programme that covers five orientations, one of which is Design and Product Development. This thesis is based on the idea that a clearer link between upper secondary school and the demands of professional life in the area of product development is beneficial to both students and industry.

Product development is performed in cross-functional teams were understanding of others competences is important. It is therefore argued that, in order to enhance both teaching and learning, interdisciplinary considerations need to be explored. In this thesis, we turn to engineers and industrial designers. The aim of the present study is to get professional actors’ views on knowledge and skills needed within the field of design and product development and to examine whether there are key areas that facilitate an interdisciplinary approach suitable to focus on for educational purpose. As artefacts play a central role in product development the informants’ views on different products/artefacts are also examined. This reasoning results in an a two-part overall research question

(a) What thoughts do professional engineers and industrial designers express regarding necessary knowledge and skills, and (b) what relevance does this have for upper secondary school teaching of product development?

This overall research question is examined through two sub- studies, both performed at the same time, one conducted as a semi- structured interview and the other using the repertory grid technique. Twelve engineers and industrial designers are interviewed. The first study examines the informants’ thoughts on knowledge and skills required in their work. The same informants’ interpretations and valuations of artefacts are examined in the second sub-study.

In sub-study 1 two topics of significance to the informants are identified. These topics are: [1] To act within the team (Figure 4). The ability to navigate and position oneself within a team is, according to the interviewees, a necessary skill in design and product development work. Its character can be described as including specific vocational knowledge and skills as well as issues of general and interdisciplinary nature as collaborating, compromising, communicating, and leadership. The second topic [2], to CAD (Figure 4) includes both skills with CAD software and the ability to understand relationships between a CAD model on screen and the final product.

The third topic [3] - a valuation of artefacts - is the outcome of sub- study 2 (Figure 4). This topic was found interesting and further analysed, resulting in the development of a comparison procedure. The result demonstrates how the interviewees interpret and discuss artefacts’ functionality linked to cultural values.

These three topics are found to be relevant for technology education at upper secondary school level geared towards design and product development to explore. To act within the team can inspire the development of activities in which project and teamwork are in focus. The purpose of the CAD model in product development is to visualise a product that does not yet exist. To CAD highlights the complexity of this visualisation ability. In the educational context the students can train this ability by developing digital models into physical models or prototypes. Valuations of artefacts, the interviewees associate artefacts’ functionality with certain characteristics. In education students should learn that we are not neutral in our relations to products and other artefacts. In conclusion, a need for teachers to discuss artefacts from different perspectives such as sustainability, usability, identity and so on is also pointed out.

This thesis consists of two essays and an introduction. The main theme is gender awareness in technology education and the theoretical standpoint is gender theory.

The first essay examines the subject of technology in compulsory school, scrutinizes the status of gender awareness in technology education and what methods are used to break gender boundaries. By observations, interviews and questionnaire pupils’, teachers’ and school leaders’ apprehensions of technology and technology education are examined. The gender issue is known to everyone, but awareness in strategies and education methods is rather deficient. The already rather invisible subject of technology, lack of qualifications among teachers, material and methods obstructs gender awareness. To make changes the school leader has a key position.

The second essay considers gender oriental recruitment actions for increasing the number of female students in higher technology education. The actions have been governmental, from the profession and from local schools. By literature studies actions are mapped and organized according to their physical and structural arena. Five arenas have been identified: square, mass, entrance, class room and board room. Actions at public arenas aimed to increase interest and change attitudes dominate. Structural actions, preferably initiated from the government, have been tried, often with good results. These actions challenge the power system at the board room and class room and are therefore met with resistance.

There is a growing demand for studies applying quantitative methods to large-scale data sets for the purpose of evaluating the effects of educational reforms (UVK, 2010). In this thesis the statistical method, Propensity Score Analysis (PSA), is presented and explored in the evaluating context of an extensive educational initiative within science and technology education; the Science and Technology for All-program (NTA). The research question put forward reads; under what conditions are PSA-analyses a useful method when measuring the effects from a school improvement initiative in S & T?

The study considers the use of PSA when looking for long-term effects that could be measured, what to take into consideration to be able to measure this, and how this could be done. The baseline references (outcome variables) used in order to measure/evaluate the long-term effects from the studied program is students’ achievements in the national test (score and grades) and their grades in year 9. Some findings revealed regarding the object of study (long-term effects from using NTA) are also presented.

The PSA method is found to be a useful tool that makes it possible to create artificial control groups when experimental studies are impossible or inappropriate; which is often the case in school education research. The method opens up for making use of the rich source of registry data gathered by authorities. PSA proves reliable and relatively insensitive to the effects of covariates and heterogeneous effecter if the number of samples is large enough. The use of PSA (or other statistical methods) also makes it possible to measure outcomes several years after treatment. There are issues of concern when using PSA. One is the obvious demand for organized collection of measurement data. Another issue of concern is the choice of outcome variables. In this study the chosen outcome variables (pupils’ score and grading in national tests and grades in year 9) open up for discussions regarding aspects that might not be reflected/measured in national tests and/or teachers’ grading. Findings regarding the long-term effects from using NTA) show significantly positive effects in physics on test scores (average increase 16.5%) and test grades, but not in biology and chemistry. In this study no significant effects are found for course grades. PSA approach has proved to be a reliable method. There is however a limitation in terms of the method's ability to capture more subtle aspects of learning. A combination of quantitative and qualitative approach when studying long-term effects from educational intervention is therefore suggested.

This thesis provides findings from a qualitative study that explores the assessment process undertaken by teachers in Swedish primary technology education. The thesis aims to contribute to a deeper understanding of how teachers assess in technology education. In this study assessment with the purpose of acquiring information in order to adjust the teaching to the pupils’ needs for future progress is explored in particular. Teachers’ work with assessment is explored in two teacher-focused sub-studies. Sub-study 1 focuses on the long-cycle formative assessment and on the formal documentation of pupils’ attainment, the so-called IDP with written assessment. Sub-study 2 explores the short cycle of formative assessment and highlights two teachers’ classroom assessments practice. The results presented are built upon authentic samples of assessment documents (IDPs), classroom observations and teacher interviews.

The study shows that the teachers are alone in the planning, executing and follow-up of technology education. Support is both asked for and needed.

With the intention to contribute to research in computer programming education the thesis depicts the mind-set of teachers and their beliefs in relation to the early enactment of the informatics curriculum in Swedish upper secondary school. Two perspectives are covered in the thesis. Based on original documents and interviews with curriculum developers, the enactment of the informatics/programming curriculum during the 1970s and 1980s is explored (Paper 1). This historical perspective is supplemented with a perspective from the present day where current teaching practice is explored through teachers’ statements (seminars with associated questionnaires) regarding their beliefs about teaching and learning programming (Paper 2).

The historical data reveals that experimental work within the informatics curriculum was initiated in the mid-1970s. In the early stages of the curriculum development process a contemporary post gymnasium programme in computing was used as a blueprint. The curriculum relied on programming as well as system development, wherefore a question of importance was raised early in the process; should the subject matter of informatics, be taught by ‘regular’ Natural Sciences and Mathematics teachers or by contemporary vocational education teachers in ADP? The question was initially solved using stereotypical examples of how to apply system development, which was later suggested as a replacement for programming activities. The initial incitement to offer informatics education during the 1970s was discovered in the recruitment of a broader group of students within the Natural Science Programme and the perception that it would contribute to the development of students’ ability to think logically and problem solving skills.

The thesis unravels an instructional dependence among today’s teachers where students’ logical and analytical abilities (even before the courses start) are considered crucial to students’ learning, while teachers question the importance of their pedagogy. Teachers in the study commonly express the belief that their instructions hardly matter to the students’ learning. Instead these teachers perceive learning programming as an individual act. The inquiry also discover two types of instruction; a large group putting emphasis on the syntax of programming languages, and a smaller group putting emphasis on the students’ experiences of learning concepts of computer science (not necessarily to do with syntax), which corresponds with the existence of two groups of teachers during the 1980s; the partisans who perceived learning as based on repeating sequences in a behaviouristic manner, and defenders who perceived learning as based on discovery and self-teaching.

In summary the inquiry depicts an instructional tradition based on teachers’ beliefs where the historical development of the subject sets the framework for the teaching. Directly and indirectly the historical development and related traditions govern what programming teachers in upper secondary school will/are able to present to their students.