Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 20 av 20
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abbasiverki, Roghayeh
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Ahmed, Lamis
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Nordström, Erik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad. Sweco.
    Analysis of load and response on large hydropower draft tube structures2019Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In a reaction turbine, the runner outlet is connected to a diffuser which is called the draft tube. Large hydropower units with large effect and large discharge normally require large dimensions on the waterways. In some large-scale facilities, the total width of the draft tube is so large there is a need for a supporting centre wall in the draft tube. In the Swedish hydropower business, there are several cases where damages or cracks have been reported in the contact between the roof and the supporting centre wall. The most likely reason for cracking between wall and roof is when refilling the draft tube after it has been drained for inspection. A too quick refilling will give an upwards lifting force on the roof that can be larger than the capacity in the joint. There are still uncertainties regarding the risk for a long-term scenario where any operational pattern could give continued crack propagation.

    Vattenfall Hydropower has made an installation with pressure and strain sensors in one of their facilities with a centre wall supported draft tube and a cavity between the roof and the rock cavern. The aim of the project is to get a better understanding on the behaviour of the roof and centre wall during different operational events by evaluating measurements from the draft tube and investigating possible load cases that can create continued crack propagation during operation. In this regard, in this project, the measurements are analysed to discover the different operational patterns and the corresponding effect on applied pressure on draft tube central wall and roof and structure response. A simplified finite element model of the draft tube is demonstrated and the response from the structure due to extracted load patterns is compared with the measurements.

    One-year measurements of the unit operation indicated that unit operates over the whole range with many start/stops. Three major types of operation were: normal operation (working in daytime and downtime at night), continuous operation with no stop and start-stop events with sharp start/stop in the morning and afternoon. The analysis of pressure measurements indicated that the fluid motion in the straight diffuser is turbulent and possibly influenced by vortex formation under the runner. Therefore, the pressure on the right side of the central wall was higher than on the left side.

    The quality of the strain measurements showed to be of insufficient quality and lack of information regarding the set-up. This has given questions on the possibility to get reliable results in the evaluation. Nevertheless, an evaluation has been performed. The evaluation of strain measurements demonstrated higher strain values at the upstream side of the central wall and roof. Moreover, the strain on underside of the roof was higher than on the central wall. Sudden fluctuation during continuous operation and sequence of start/stop were the cases that in long-term may cause damage to the structure due to fatigue problems. The results from finite element model indicated high tensile strength at the upstream side of the straight diffuser, in contact between the roof and the central wall where a crack has been detected in the real structure.

  • 2. Blomdahl, Johan
    et al.
    Malm, Richard
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Nordström, Erik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Minimiarmering i vattenkraftens betongkonstruktioner - Förstudie2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Gasch, Tobias
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Malm, Richard
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Nordström, Erik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Hassanzadeh, Manouchehr
    Lund University, Division of Building Materials.
    Non-linear analyses of cracks in aging concrete hydro power structures2016Ingår i: Dam Engineering, ISSN 0958-9341Manuskript (preprint) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The concrete structures at Swedish hydro power facilities were built during the early to mid-20th century and many of them are starting to exhibit age related wear and deterioration. It isimportant to ensure the integrity of these concrete structures from a dam safety perspectiveand also to secure a safe operation of the power facility in the future. With the latter in mind,this paper aims to study the concrete structures that house the power generating machinery ofthe facility, especially the parts close to the generator where the loads from the power unit aresupported. Cracks observed in these structures will reduce its stiffness, which affects theoperation of the rotating machinery. This paper presents and discusses some generalconsiderations and loads that are of importance for this type of structures and highlights sometypical cracks that have been observed in Swedish hydro power facilities. To complement thisdiscussion, a case study is presented of a hydro power facility where cracks have been foundin the concrete support structure of the power unit, especially at the interconnections betweenthe unit and the concrete. The most likely cause of these cracks are investigated through nonlinearfinite element analysis considering mechanical loads as well as physical loads such asdrying shrinkage and temperature variations. It is concluded that the long-term physicalloading is the most probable cause of the observed cracks. However, the operation of thepower unit and changes in its operational pattern can cause further propagation of thesecracks. Finally, suggestions on possible enhancement of the analysis methods used in the casestudy are proposed and discussed for further studies of this type of concrete structures.

  • 4.
    Hassanzadeh, Manouchehr
    et al.
    Lund University, Building Materials.
    Malm, Richard
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Nordström, Erik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Analysis of Displacements and Crack Formations in Foundations for Hydropower Generators2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A rather extensive program for improvement of the Swedish hydropower plants is ongoing. The aims are to secure future production and to maintain and further develop an already high dam safety. In connection with earlier work, which dealt with assessment of an existing buttress dam where a non-linear finite element model was applied to determine the cause of the observed cracks. The results showed that the non-linear finite element method is a powerful tool to determine the structural behaviour of large concrete structures. The study in this paper is a continuation of the previous project, aiming at applying the method to other parts of dam structure such as foundation supporting the generator (stator and rotor), rotor spider, turbine shaft, spiral casing, turbine and draft tube.

    The hydropower plant, which is studied, was constructed in the early forties. During the inspection, structural damages (cracks) were discovered around some of the stator and rotor spider supports. The cracks were believed to be related to the function of the stator supports and to new patterns of generator operation. In earlier times, the generators ran continuously, while nowadays there are many stops and starts, some times even several times during one day. The purpose of this study is to illuminate the complex stress conditions in the generator foundations of a hydropower plant and to reveal the causes of the stresses and to verify their role in formation of the cracks.

    The structural behaviour of a foundation has been analysed taking into account the transient thermal gradients in combination with dead loads and some of the operational loads imposed to the foundation. A three dimensional non-linear finite element model has been applied in order to analyse formation and propagation of the cracks. The analyses showed that based on the assumption made, the concrete foundation cracks mainly on the outside but also near some of the stator supports due to the combination of mechanical and thermal loads. However, the studied loads cannot explain all of the types of damages that can be found in-situ. It is likely that especially the drying shrinkage may be the one of the reasons for the cracks that has been found near the stator supports and especially the rotor spider supports.

    It is important from a dam safety perspective to determine the causes of the structural cracks that have been found in-situ and also to evaluate the effect of the reduced stiffness due to cracking, since a reduced structural stiffness can result in larger loads imposed on the structure from the magnetic eccentricity and turbine imperfections or alternatively lead to a fatigue failure of for instance the reinforcement.

  • 5.
    Hellgren, Rikard
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Malm, Richard
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Fransson, Lennart
    Luleå University of Technology.
    Johansson, Fredrik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Jord- och bergmekanik.
    Nordström, Erik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Westberg Wilde, Marie
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Jord- och bergmekanik.
    Measurement of ice pressure on a concrete dam with aprototype ice load panelManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper presents the development and installation of a prototype ice load panel andmeasurements of ice load from February 2016 to February 2018 at the Rätan hydropower damin Sweden. The design of the 1x3 m2 panel enabling direct measurement of ice pressure on theconcrete surface is based on previous experience from similar measurements with sea ice.Important features of the design are sufficient height and width to reduce scale effects and tocover the ice thickness and variations in water level. The Rätan dam was chosen based onseveral criteria so that the ice load is considered to be reasonably idealized against the damstructure.For the three winters 2016, 2016/2017, 2017/2018, the maximum ice load recorded was 161kN/m, 164 kN/m and 61 kN/m respectively. There were significant daily fluctuations duringthe cold winter months, and the daily peak ice loads showed a visual correlation with the dailyaverage temperature and with the daily pattern of operation of the power station with itscorresponding water level variations

  • 6.
    Hellgren, Rikard
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Malm, Richard
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Nordström, Erik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Modeller för övervakning av betongdammar: Energiforskrapport 2019:5802019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom dammövervakning används begreppen larm och varning för meddelanden om upptäckten av en potentiell dammsäkerhetsrisk. Larm är kopplade till ett akut farligt beteende och en varning till ett oförväntat beteende. Dammövervakning är således ett klassificeringsproblem där varje nytt uppmätt beteende ska klassificeras som säkert eller osäkert, alternativt som förväntat eller oförväntat. Ett farligt beteende innebär att dammsäkerheten är hotad akut medan ett oförväntat värde uppstår när dammen inte beter sig enligt förväntan utifrån rådande yttre förhållanden. En sådan avvikelse betyder inte per automatik att något är fel eller att säkerheten är hotad men en oskadad damm bör bete sig enligt ett förväntat mönster och en avvikelse från det förväntade beteende kan indikera en initiering av en skada hos dammen.För att bestämma det förväntade mätvärdet behövs någon typ av prediktionsmodell som förutsäger dammens beteende utifrån de yttre förhållandena. I denna rapport delas prediktionsmodellerna upp i teoribaserade och databaserade modeller. De teoribaserade modellerna bygger på en fysikalisk koppling mellan yttre förhållanden så som vattennivå och temperaturer och dammens beteende. I de databaserade modellerna är denna koppling istället empirisk och utan fysikalisk koppling.Det finns flertalet olika typer av instrument och givare för dammövervakning. I denna rapport sammanfattas vanliga typer avsedda för dammätningar, inklusive dess mätnoggrannhet. Dessutom diskuteras användningen av olika givare baserat på om de lämpar sig som detektorer vid ett potentiellt dammbrott eller om givarna främst är att anse som stödinstrumentering vars syfte är att bidra mer information om dammens beteende eller yttre förhållanden.Varje modelltyp har unika egenskaper med för- och nackdelar. Det är därför viktigt att välja modelltyp utifrån behov och syfte. En teoribaserad modell, t.ex. FE-modell, ger möjligheten att tolka resultaten och hitta fysikaliska samband, men är sämre på att förutsäga exakt beteende. De mest avancerade databaserade modellerna är utan fysikalisk mening, men kan förutsäga framtida beteenden väldigt bra. Att välja den ena modelltypen framför den andra innebär, något tillspetsat, ett val mellan förståelse och prestation. Lyckligtvis utesluter inte användandet av en modelltyp en annan. De fysikbaserade modellerna som hjälper oss att förstå och tolka en damms beteende kommer alltid ha en plats i dammsäkerhetsarbetet. Det är dessutom den modelltyp som bäst kan användas för att studera dammbrottsscenarion och därmed användas för definition av eventuella larmnivåer. Som ett komplement till dessa kan de databaserade modellerna användas för att ge tidiga indikationer när dammens beteende skiljer sig från det förväntade och lämpar sig därmed väl för val av varningsnivåer. De databaserade metoderna ger tidigare indikationer på eventuella avvikelser eftersom de generellt presterar bättre med mindre spridningsmått än motsvarande teoribaserade modeller.

  • 7.
    Malm, Richard
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Fransson, Lennart
    Nordström, Erik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Westberg Wilde, Marie
    Johansson, Fredrik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Jord- och bergmekanik.
    Hellgren, Rikard
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Lastförutsättningar avseende istryck2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Nordström, Erik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Utvärdering efter 17 års fältexponering av sprucken stålfiberarmerad sprutbetong2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultaten från den senaste utvärderingen av en fältexponeringsserie som startades 1997 som en del av författarens doktorandprojekt. Föreliggande utvärdering har finansierats av BeFo och Energiforsk. Stålfibrer har vanligen både syftet att vara sprickfördelande/sprickviddsbegränsande i bruksgränstillstånd  och  att  ge  residualbärförmåga  och  duktilitet  i  brottgränstillstånd.  Studien   har   primärt   inriktats   på   om,   och   under   vilka   förutsättningar,   som   stålfiberkorrosion   riskerar   uppstå   i   sprickzonen.   Ett   vanligt   livslängdskrav   för   anläggningskonstruktioner är 100 år. Fältproverna har exponerats i tre vanligen förekommande miljöer, nämligen vägmiljö (Rv40, Borås), tunnelmiljö (Eugeniatunneln, Stockholm) och älvmiljö (Älvkarleby). De materialparametrar som varierats är sprutbetongtyp (våt-/torrsprutad), fiberlängd, acceleratortillsats och sprickvidder. Samtliga  provplatserna  uppvisar  korrosion  efter  17  års  exponering,  men  i  mycket  begränsad  omfattning  i  älvmiljön.  Korrosionsangreppet  är  kraftigast  vid  Rv40  som  utgör en miljö med kombinationen av hög fuktighet och relativt hög kloridbelastning. Tydligaste påverkan av mixtypen erhölls av prover med långa fibrer som korroderade betydligt  fortare  än  de  kortare  fibrerna  vilket  fortsatt  stärker  vikten  av  förhållandet  mellan  anod  och  katod.  Provernas  sprickvidd  hade  mest  betydelse  för  tiden  till  initiering  av  korrosion,  men  efter  initiering  utvecklas  korrosionen  i  ungefär  samma  hastighet.  Det  finns  en  tydlig  koppling  mellan  en  mer  utvecklad  fiberkorrosion  och  förlust  av  bärförmåga  vilket  blir  särskilt  tydligt  vid  utvärdering  av  bärförmågan  vid  stora  deformationer  (brottsgräns).  För  små  deformationer  (bruksstadium)  och  små  sprickvidder  (0,1  mm)  kunde  en  ökning  av  bärförmågan  ses  som  verkar  bestå  även  efter 17 års exponering.  I Dalälvsproverna noterades en urlakad zon på ca.10 mm efter 17 år. Det konstaterades också att den våtsprutade betongen utan accelerator visade ett något bättre motstånd mot urlakning och den torrsprutade bäst motstånd även om några mm urlakning kunde ses.  Kloridmängderna  i  proverna  vid  Rv40  och  Eugeniatunneln  är  höga  efter  exponeringen  och  i  tunnelmiljön  mycket  höga  vilket  accelererat  den  initierade  korrosionen   kraftigt.   Sannolikt   sker   en   ackumulering   eftersom   betongen   är   regnskyddad inne i tunneln. Det   är   tydligt   att   den   förstörande   utvärderingstekniken   inte   är   optimal   när   korrosionsprocessen gått långt p.g.a. att ”bevismaterialet” inte längre kan identifieras. De  senare  resultaten  där  korrosion  pågått  en  längre  tid  riskerar  att  underskatta  det  verkliga angreppets omfattning. Sammanfattningsvis  kan  konstateras  att  stålfiberkorrosion  i  sprucken  sprutbetong  exponerade  för  kloridutsatta  miljöer  måste  förväntas  uppträda  med  de  vanligast  förekommande  fibertyperna.  Det  är  inte  rimligt  att  anta  100  års  livslängd  med  bibehållen bärförmåga i de provade kloridutsatta miljöerna.

  • 9.
    Nordström, Erik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Vägledning för val av ballast i konstruktioner för vattenbyggnad2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det har i vattenbyggnadsbranschen uppdagats ett behov av vägledning vid val av ballast för betongkonstruktioner i Sverige med avseende på risken för alkali-silika-reaktioner (ASR). Då målsättningen för vattenbyggnadskonstruktioner vanligtvis är en livslängd på minst 100 år bör därför valet av ballast vara konservativt tills det finns forskningsresultat som bringat reda på under vilka förutsättningar som ASR uppstår.

    Föreliggande interimistiska vägledning är framtagen inom Energiforsks betongtekniska program vattenkraft i väntan på en nationell vägledning på området.

    I vägledningen rekommenderas att inte högre halt än 15 vikt-% av reaktiva eller potentiellt alkalireaktiva ballastpartiklar ska användas i betong för vattenbyggnadskonstruktioner. Rekommendationen gäller alla konstruktioner som är:

    • dämmande (eller stödjande till dämmande)

    • aggregatnära

    • exponerade för vatten från reservoar

    • del av inre/yttre vattenväg

    • utsatta för nederbörd (Omgivningsklass E2 och E3).

    Rekommendationen gäller även i kombination med användning av lågalkaliska cement, och efter redovisade resultat från funktionsprovning enl. t.ex. RILEM AAR-3.

  • 10.
    Nordström, Erik
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Eriksson, Daniel
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Inventering av inre vattenvägsbesiktningar2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är via vattenvägarna som vatten transporteras från reservoaren, förbi dammen och sedan vidare nedströms i en vattenkraftsanläggning. Vattenvägarna vid en vattenkraftsanläggning kan generellt sett delas upp i yttre och inre konstruktioner. De inre vattenvägarna omfattar ett flertal konstruktioner som intag, tilloppstunnel, tilloppstub, intagssump, spiral, sugrör, svallschakt, svallgalleri och utloppstunnel. Dessa konstruktioner är vanligtvis helt eller delvis vattenfyllda vilket medför att de i många fall är svåråtkomliga för inspektion. Det är sällan ekonomiskt försvarbart att torrlägga de inre vattenvägarna enbart för inspektion till följd av det avbrott i elproduktionen som då uppstår. Dock uppkommer emellanåt möjligheten att få inspektera de inre vattenvägarna i samband med driftstopp för reparation, inspektion eller utbyte av de elgenererande delarna.

    På uppdrag av Energiforsk har en genomgång av den rapportering som finns från genomförda inspektioner gjorts i ett försök att förbättra kunskapsläget gällande eventuella typskador och nedbrytningsförlopp i de inre vattenvägarna. Insamlingen av underlag har gjorts genom förfrågningar hos ägarrepresentanterna i styrgruppen för vattenkraftens betongprogram inom Energiforsk. Det erhållna underlaget omfattade både besiktningsrapporter och sammanställningar över observerade skador i de inre vattenvägarna för sammanlagt 53 olika vattenkraftverk.

    Utifrån analysen av det erhållna materialet i denna studie kunde det konstateras att erosion var den vanligast förekommande skadetypen då samtliga typer av inre vattenvägar beaktas. Dock blev självklart bilden en liten annan i det fall de olika typerna av vattenvägar studeras enskilt även om erosionsskador oftast återfinns högt upp i listan över observerade skador och brister. Tidigare forskning har dock visat att det ofta är en samverkan mellan olika nedbrytningsmekanismer som resulterar i en observerad skada. Av denna anledning är det därför svårt att isolera en enskild nedbrytningsmekanism som ensam är orsaken till att just erosionsskador är den vanligast förekommande skadetypen. Det kunde också konstateras att dokumentationen av genomförda inspektioner och därmed observerade skador och brister i de inre vattenvägarna generellt sett är bristfällig hos flertalet anläggningsägare. Det bör dock poängteras att samtliga tillfrågade anläggningsägare angivit att de genomfört inspektioner men att just dokumentationen från dessa antingen saknas eller är svår att hitta.

    Med ledning av resultaten från inventeringen går det att konstatera ett förbättringsbehov i förvaltningen av de inre vattenvägskonstruktionerna. Särskilt stora brister verkar råda på kännedomen om statusen hos långa tillopps- och utloppstunnlar av berg med olika grad av förstärkning. För anläggningar med gemensamma tunnlar för till- eller utlopp kan konsekvenserna av ett större tunnelras kunna vara betydande ur ekonomisk synvinkel i form av långvariga produktionsbortfall. Det rekommenderas att en strategi för hantering av detta utvecklas.

  • 11.
    Nordström, Erik
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Hassanzadeh, Manouchehr
    Sweco.
    Inblandning av flygaska i vattenbyggnadsbetong2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Nordström, Erik
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Hassanzadeh, Manouchehr
    Lund University, Building Materials.
    Malm, Richard
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Ekström, Tomas
    Janz, Mårten
    Strukturell säkerhet hos spruckna betongdammar2019Rapport (Refereegranskat)
  • 13.
    Nordström, Erik
    et al.
    Sweco Energuide AB.
    Krogh, Peter
    Sweco Energuide AB.
    Nilsson, Ola
    Sweco Energuide AB.
    Sjödin, Gunnar
    Vattenregleringsföretagen.
    Stenberg, Rickard
    Vattenregleringsföretagen.
    Hautakoski, Marcus
    Vattenregleringsföretagen.
    Upgrading of the Lossen and Ransaren dams in Sweden2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Nordström, Erik
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Malm, Richard
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Blomdahl, Johan
    Sweco.
    Tornberg, Robert
    Sweco.
    Nilsson, Carl-Oscar
    Uniper.
    Optimization of dam monitoring for long concrete buttress dams2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Nordström, Erik
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Malm, Richard
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Hassanzadeh, Manouchehr
    Sweco.
    Ekström, Tomas
    ÅF.
    Janz, Mårten
    ÅF.
    Guideline for structural safety in cracked concrete dams2019Ingår i: Sustainable and safe dams around the world : proceedings of the ICOLD 2019 symposium, (ICOLD 2019), June 9-14, 2019, Ottawa, Canada = Un monde de barrages durables et sécuritaires : publications du symposium CIGB 2019, Juin 9-14, 2019, Ottawa, Canada, CRC Press, 2019, s. 1681-1696Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Several concrete dams show cracking, and their condition and remaining service

    life must be determined. Assessment and service life prediction of cracked dams should include an investigation to determine the cause and consequences of cracks. Cracks can be caused by different mechanisms, which also may act together. Some mechanisms act during a short period of time, e.g. in the beginning after construction, while other mechanisms may influence the dam during the whole service-life. Therefore, it is important to combine observations, measurements, laboratory tests and theoretical analyses investigating the causes of the cracks, their future development and the influence they may have on the performance of the dam. Lessons learned and knowledge concerning crack propagation in concrete and rock, general material engineering, durability concerns caused by cracks, structural analysis issues connected to cracks, field measurements and design of remedial measures has been compiled in a Swedish guideline. The guideline highlights issues that should be looked for in inspections and contains a methodology to determine the residual strength and serviceability of cracked concrete dams and how to review dam safety criteria’s. This in turn will provide the dam owner with a better means to manage and prioritize rehabilitation and maintenance work.

  • 16.
    Nordström, Erik
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Malm, Richard
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Johansson, Fredrik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Jord- och bergmekanik.
    Ligier, Pierre-Louis
    Lier, Öyvind
    Betongdammars brottförlopp2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Nordström, Erik
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Rosenqvist, Martin
    ÅF.
    Sjödin, Gunnar
    Vattenregleringsföretagen.
    Hautakoski, Marcus
    Vattenregleringsföretagen.
    Field investigations on the risk for ASR when using potentially reactive aggregates and low alkali cements: Results after 50 years in Sweden2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The adverse effects from reactions of reactive aggregates in concrete dams are well known worldwide. The mechanisms ruling alkali silica reactions (ASR) are partly but not fully understood. A majority of the Swedish concrete dams are so far considered to be protected from ASR due to the common use during the 50:s, 60:s and 70:s of the Swedish low alkali cement Limhamn LH. Today there is a discussion if it still is possible to develop ASR after very long time in dams with reactive aggregates and use of low alkali cement. Via selection of seven facilities in the Swedish alpine area, where reactive aggregates are common, the current paper is aiming to compile experiences from almost 50 years of exposure. In the paper two examples on ASR in spite of use of low alkali cement are shown.

  • 18.
    Nordström, Erik
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Tornberg, Robert
    Sweco.
    Kamanga, Romas
    Zesco.
    Management of ASR affected spillway structures at Kafue Gorge, Zambia2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Kafue Gorge dam along Kafue River in Zambia was commissioned in 1971. In 1988 one of the spillway gates was jammed due to concrete expansion. Measures were taken, but signs of expansion and cracking continued. After rehabilitation works on one of the spillway gates in 2011 five stop-logs were stuck in position due to concrete expansion. In 2012, ZESCO and SWECO performed an in-depth assessment of the spillway structure with crack mapping and core sampling. Extensive cracking on the upstream side of the spillway piers with crack widths of up to 30 mm was found under water. Concrete analysis verified ongoing ASR. Numerical simulations on the behavior of the dam (with major cracks and ASR-expansion) showed that there was a need for stabilizing measures. SWECO designed remedial measures to restore full integrity of the dam and resolve the problem with the jammed stop-logs that caused reduced discharge capacity. During 2019 post-tensioned tendons are installed to ensure a monolithic behavior of the structure and improve the stability. All major cracks will be sealed to reduce the contact area of concrete and water. Finally, the jammed stop-logs will be removed to restore the discharge capacity of the spillway.

  • 19.
    Nordström, Erik
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Betongbyggnad.
    Tornberg, Robert
    Sweco.
    Kamanga, Romas
    Zesco.
    Management of ASR-affected spillway structures at Kafue Gorge, Zambia2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Rosenqvist, Martin
    et al.
    Vattenfall Research & Development, Älvkarleby.
    Nordström, Erik
    Sweco Infrastructure, Gävle, Sweden.
    Hassanzadeh, Manouchehr
    Vattenfall Research & Development, Stockholm.
    Fridh, Katja
    Lund University, Lund, Sweden.
    Observations and investigations of frost damage mechanisms of concrete dams in Sweden2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The major part of the Swedish hydro power development took place between 1945 and1975. At that point of time, significant progress had been made regarding the use of highquality concrete for hydraulic structures. In spite of the progress made, deterioration ofconcrete due to freezing and thawing is still frequent. Superficial damage at the waterlineand spalling of concrete far below the water level on the upstream face of concrete damshave been observed. Knowledge about the deterioration processes is important in order toimprove the efficiency of maintenance of hydro power plants. Results obtained from twoexperimental studies of frost damage mechanisms are presented in this paper.

1 - 20 av 20
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf