Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 73
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Arkitekturskolan.
    Ahlbom, Yngve2000Ingår i: Nationalencyklopedin: Supplementband I / [ed] Arne Ekman, Malmö: Bokförlaget Bra Böcker , 2000, s. 21-21Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Anna Ingemark Milos: Stockholms stadsbibliotek och Moderna museet. En analys av arkitekturkritik i svensk press2011Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, nr 61, s. 93-94Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 3.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Architectural Education and the Formation of Architects2012Ingår i: Endast webpublicering, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Architectural education has many features in common with art education. Still, in most countries, architecture departments are acting as one-faculty universities, although they might be parts of large organisations; their autonomy partly secures a privileged and secluded, almost monastic character of the department. This means that architectural education has a great impact on the formation of architects. Furthermore, the knowledge of architecture is more or less based on the values implemented during the early years of an architect’s training. Thus, practice, research and education become closely knit together into a systematic relation. Reyner Banham was probably the first historian to acknowledge architectural education as an important factor in the development of modern architecture. In his Theory and Design in the First Machine Age (1960), Banham introduced what might be seen as a hermeneutical triangle, identifying academy, arts & crafts and polytechnics as the main traditions in modern architecture. However, these traditions were received, combined and synthesized in different ways in each country and at each particular school. This explains why both curriculum and pedagogy are seemingly alike in an international comparison, although there might be important differences between the schools, difficult to analyse and acknowledge. A detailed study of the formation of architects from within the profession, taking into account the combined relations of education, research and professional practice does not exist at the moment, although the interest in architectural education is currently resulting in books, projects, seminars and networks of different kinds.

  • 4.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.
    Architecture and The Rise of Practice in Education2014Ingår i: Architectural Theory Review, ISSN 1326-4826, E-ISSN 1755-0475, Vol. 19, nr 1, s. 10-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The crisis of the architectural profession during the 1970s fostered an interest in the professional relationship between practice and education. Following its publication in 1991, Dana Cuff's book, Architecture: The Story of Practice, soon became a standard reference in this field, insisting that education should be counted as a part of practice. This historiographical essay concentrates on the background of Cuff's work and her analysis of the early training of an architect, stressing contributions by contemporary scholars like Donald Schon. Through a critical examination of the design-studio dominance in architectural education, it also reconsiders the relevance of Cuff's work today.

  • 5.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner, Arkitekturskolan.
    Arkitekten Ivar Tengbom: byggnadskonst på klassisk grund2001Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Arkitekten Ivar Tengbom - byggnadskonst på klassiskgrund (The Architecture of Ivar Tengbom). With an Englishsummary. 384 p. Illustrated. Byggförlaget, Stockholm. ISBN 91-7988-205-6.

    Ivar Tengbom (1878-1968) was one of the most prolific Swedish architects of the first decades of the 20th century. He combined a large private office with commissions as Professor of architecture at the Royal Academy in Stockholm and as Director General of the Board of Works. The purpose of this thesis is to establish a thorough knowledge of Ivar Tengbom's work and its theoretical background. As a hypothesis, 19th century architectural theory is considered to have had a great impact on the early development of Swedish architecture in the 20th century.

    Continuously present in Ivar Tengbom's work, is an urge to combine a rational approach to the arts and crafts with the architectural principles of the classical tradition. This urge is demonstrated in Tengbom's most important buildings - the Church of Högalid (1911-23), the Stockholm Enskilda Bank(1911-15) and the Stockholm Concert Hall (1920-26). These buildings are studied and interpreted in the main chapters of this thesis. Through the interiors of these buildings, large central spaces are co-ordinated with demands of structural clarity and simplicity. This structural approach was drawn from the writings of Viollet-le-Duc.

    However, Ivar Tengbom also stressed the importance of unity between his buildings and their surroundings. This contextual approach was connected with the works of John Ruskin. The construction sites were also organised in accordance with Ruskin's notion of "Gothic imperfection". Furthermore, Gottfried Semper's notion of "cladding" was present in Tengbom's combination of arts and crafts with modern construction.

    Finally, Ivar Tengbom's approach to architecture can be summarised as a synthesis of the main streams of 19th century architectural theory. In combining the realist approach to arts and crafts with the architectural principles of the classical tradition, Ivar Tengbom offered a solution to the contemporary demands of representing a modern civilisation, based on historical knowledge and national development.

  • 6.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Arkitektyrkets formering: Relationen mellan utbildning, forskning och praktik2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner, Arkitekturskolan.
    Att studera Ivar Tengboms arkitektur2000Ingår i: Nordisk arkitekturforskning, ISSN 1102-5824, nr 1–2, s. 7-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 8.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Arkitekturskolan.
    Berghagen, Robert2000Ingår i: Nationalencyklopedin: Supplementband I / [ed] Arne Ekman, Malmö: Bokförlaget Bra Böcker , 2000, s. 180-180Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Bernadottegalleriet på Stockholms slott. Arkivhistorisk förundersökning2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten behandlar det nuvarande Bernadottegalleriets historia på Stockholms slott, från den ombyggnad av slottets norra länga som påbörjades 1692 till aktuella konserveringsarbeten 2008. Framställningen baseras dels på arkivmaterial och tryckta källor, dels på iakttagelser i det befintliga rummet. De många omvandlingar som rummet genomgått speglar en förändring från kunglig bostadsvåning till konstgalleri och musealt minnesrum.

  • 10.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Beyond the Reflective Practitioner: Architecture and the Epistemological Turn2013Ingår i: Rethinking the Social in Architecture: The Reader / [ed] Staffan Lundgren, Stockholm: Architecture in Effect: Rethinking the Social in Architecture, KTH School of Architecture , 2013, s. 15-17Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The decline of the welfare state is often connected with a change in attitudes towards politics, technology and environmental consciousness. However, this change may also be connected with new attitudes towards science. As science philosophers like Karl Popper and Thomas Kuhn questioned the accumulation of research through positivism and linear models, this critique undermined the epistemological foundations of social engineering and thus the legitimacy of the welfare state.

    This paper will discuss the epistemological turn that took place in architecture during the 1960s, 70s and 80s, focusing on the relationship between architectural practice and education while analysing some of the texts that appeared during this period. The body of these texts are of American origin, but their impact goes far beyond the development in the United States. As an example, Sweden fits perfectly into the discourse introduced in American architecture.

    A dominating feature of this discourse was the rise of professional practice in architecture. The introduction of a new epistemology is evident already in the early 1960s, when Stanford Anderson took Popper’s theory on conjecture and refutation as his departure. During the 1970s, modern science remained an inspiration for architectural scholars like Colin Rowe, who drew on Popper’s critique of utopia while criticising Kuhn’s paradigm theory on the structure of scientific revolutions.

    By the late 1970s, the importance of investigating the social foundations of professional practice was confirmed by Spiro Kostof’s influential anthology on The Architect (1977). This book started a new research tradition, which reached its peak more than a decade later, when Dana Cuff published her important book Architecture: The Story of Practice (1991). Cuff also took the opportunity to criticise the profession, proposing possible areas for future change. 

    In the field of education, this rethinking of the social in architecture found its philosopher in Donald Schön, who devoted himself to an epistemology of practice. His starting point was the crisis of confidence experienced in many schools of architecture during the 1970s. In his seminal work, The Reflective Practitioner (1983), Schön observed how professionals act in social situations. Strengthening the legitimacy of his arguments with references to both Popper and Kuhn, he also secured a place for architectural practice in modern science.

    However, Schön did not choose actual professional practices for his study but pedagogical situations in design studios at different American schools of architecture. Thus, the design studio became the norm not just for architectural education but for professional practice as well. Highly influential among educators, Schön’s contribution cannot be overestimated. Through the reflective practitioner, the sense of crisis of the 1970s could be replaced by a newly born professional pride.

    Today, the rapid development of information technology calls for a new reform in architectural education. In Sweden, the balance between design studio and classroom pedagogy seems to be developing in favour of classroom courses. Thus, the recent heyday of the design studio seems to be over for now, but the question of architectural epistemology still remains to be answered.

  • 11.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Beyond the Welfare State: Architecture and the Epistemological Turn2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Bilden av Tessin2008Ingår i: Konsthistorisk Tidskrift, ISSN 0023-3609, E-ISSN 1651-2294, Vol. 77, nr 1-2, s. 72-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article deals with the image of the Swedish architect Nicodemus Tessin the Younger (1654-1728), one of the main characters in the history of Swedish architecture. The image of Tessin was established by Swedish art historians at the beginning of the Twentieth century, partly as a parallel to other architects of a national reputation, notably Christopher Wren and Karl Friedrich Schinkel. The article concentrates on the image established by the Swedish art historian Ragnar Josephson in creating his monumental monograph Tessin, published in two volumes 1930-31. However, alternative images of Tessin, established by Josephson's contemporary colleagues, are used as comparative references. The article also offers a brief outline of the earlier periods of research on Tessin, and eventually emphasizes the importance of further research in the field of architectural historiography.

  • 13.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Bilden av Tessin och den nationella arkitekturen2013Ingår i: Konsten och det nationella: Essäer om konsthistoria i Europa 1850–1950 / [ed] Martin Olin, Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien , 2013, s. 210-223Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This essay deals with the image of the Swedish architect Nicodemus Tessin the Younger (1654-1728), one of the main characters in the history of Swedish architecture. The image of Tessin was established by Swedish art historians at the beginning of the Twentieth century, partly as a parallel to other architects of a national reputation, notably Christopher Wren and Karl Friedrich Schinkel. The essay concentrates on the image established by the Swedish art historian Ragnar Josephson in creating his monumental monograph Tessin, published in two volumes 1930-31. However, alternative images of Tessin, established by Josephson's contemporary colleagues, are used as comparative references. The essay also offers a brief outline of the national paradigm in architecture, established at the turn of the century 1900 in collaboration between architects and art historians.

  • 14.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Bilden av Tessin: om behovet av historiografisk forskning2007Ingår i: Arkitekturhistorisk forskning – igår, idag, imorgon: Rapport från kollokvium 1–2 februari 2007 / [ed] Hall, Thomas; Wistrand, Lotta von Liewen, Stockholm: Endast webpublicering , 2007, s. 19-20Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ingen annan svensk arkitekt har ägnats så omfattande forskningsinsatser som Nicodemus Tessin den yngre (1654–1728). I egenskap av överintendent och arkitekt till Stockholms slott har Tessin betraktats som grundläggare av den akademiska traditionen och arkitektyrket i Sverige. Intresset är än idag relativt stort, även för internationella förhållanden. Det framgick inte minst i samband med det symposium som anordnades på Nationalmuseum hösten 2002.

    Bilden av Tessin etablerades framförallt under det tidiga 1900-talet, med ambitionen att knyta arkitekturen till den svenska historien och den nationella självbilden. Tessin utgör med andra ord en intressant parallell till andra nationellt betydelsefulla arkitekter, med exempel som Christopher Wren och Karl Friedrich Schinkel.

    Den grundläggande forskningsinsatsen kring Tessin utfördes under 1920-talet av konst- och arkitekturhistorikern Ragnar Josephson (1891–1966). Sammantaget resulterade Josephsons arbete i ett tjugotal artiklar och böcker. Höjdpunkten var den stora monografin Tessin, som publicerades i två volymer åren 1930–31. Det är ett av de klassiska arbetena i svensk arkitekturhistorieskrivning, och det är fortfarande läsvärt, tack vare Josephsons inlevelsefulla och välformulerade text.

    Det är lätt att bli imponerad av Josephsons insats. Men det finns också skäl att ställa sig kritisk. Slutsatserna är retoriskt formulerade, och såväl källkritik som akribi lämnar en del övrigt att önska. Framförallt saknas en översikt över tidigare forskning. Presentationen omfattar därför en kort resumé av den äldre bilden av Tessin.

    Intresset för Tessin var inte nytt när Ragnar Josephson inledde sitt arbete åren kring 1920. Tessin hade själv lämnat efter sig ett stort material, som var avsett att bilda utgångspunkt för en uppskattande levnadsbeskrivning. Inom Överintendentsämbetet bidrog minnet av Tessin till en stark tradition, som ännu var levande vid mitten av 1800-talet. Vid denna tid publice- rade Magnus Jacob Crusenstolpe sin märkliga krönika Huset Tessin under enväldet och frihetstiden (1847–49). Det handlar snarast om en historisk roman, men Ragnar Josephson använde sig av Crusenstolpes noter och kommentarer.

    Den första översikten över ”Svenska byggnadskonsten” publicerades av Christofer Eichhorn 1871 i form av ett tillägg till den svenska översättningen av Wilhelm Lübkes bok Arkitekturens historia. Eichhorn hyllade Tessin i panegyriska formuleringar, som snarast hör hemma i en hyllningsskrift. En mer kritisk bild av Tessin utvecklades först kring sekelskiftet 1900, samtidigt som den nationella arkitekturhistorieskrivningen etablerades. Gustaf Upmark behandlade Tessin i sitt pionjärarbete Svensk byggnadskonst, som publicerades på svenska 1904. Här introducerade Upmark en tolkning som skulle bli seglivad och följa Tessinforskningen ända fram till vår egen tid. Tessin var enligt Upmark en ”eklektisk natur”.

    Till de äldre Tessinforskare som i likhet med Upmark kom att ställas i skuggan av Ragnar Josephson hörde framförallt Osvald Sirén. Redan 1910 publicerade Sirén en uppsats om Tessins studieresor i Ord och Bild, där Tessin framställdes i positiva ordalag. Siréns värdering av Tessin speglar ganska väl uppfattningen i den svenska arkitektkåren åren kring 1910. Men bland konsthistoriker kom Tessins arkitektur att betraktas med tveksamhet. Tessins byggnader var skickligt sammansatta av intryck och studier i Rom. Men byggnaderna uppfattades inte som originella, och Tessin själv framstod inte som den stora konstnärliga personligheten.

    En av de konsthistoriker som övervägde att skriva en monografi om Tessin var Gregor Paulsson. Hans intresse svalnade vid upptäckten att Tessin var en ”eklektiker”, men genom Ragnar Josephsons insats fick han senare tillfälle att revidera sin uppfattning. I sin självbiografi framhåller Paulsson att Tessins osjälvständiga arbetssätt uppvägdes av hans förmåga att skapa ”en miljö för enväldet”.

    Ragnar Josephsons insats innebar med andra ord att Tessin framställdes som gestaltare av en specifik tidsanda. Detta synsätt hade sin motsvarighet i samtida arkitektur- och konst- teori, där Josephson tillämpade en kombination av konstvetenskapliga och kulturhistoriska angreppssätt. Själv refererade han framförallt till internationella forskarkolleger, såsom Jacob Burckhardt, Alois Riegl och Heinrich Wölfflin.

    Den nya bilden av Tessin fick stort genomslag bland arkitekter och kritiker. Men Josephsons forskarkolleger lät sig inte självklart övertygas om att Tessin var en genial gestaltare av det karolinska enväldet. När Henrik Cornell och Andreas Lindblom under 1940-talet publicerade sina parallella översikter över den svenska konst- och arkitekturhistorien utelämnade de medvetet Ragnar Josephsons tolkning. Istället förmedlade de bilden av Tessin som osjälv ständig eklektiker.

    I viss mån ansluter även de senaste årens forskningsinsatser till de olika uppfattningar om Tessin som etablerades för närmare 100 år sedan. Men syftet här är inte att ge en heltäckande redogörelse för bilden av Tessin. Avsikten är snarare att betona behovet av historiografisk forskning.

    Att studera historieskrivningens historia kan beskrivas som ett försök att medvetandegöra och problematisera de bilder eller berättelser som har etablerats av tidigare forskare. Historieskrivningen utgår inte bara från odiskutabla fakta utan också från personliga värderingar och övergripande ideologier. Även om de ideologiska skiljelinjerna inte är desamma som tidigare präglas vi omedvetet av äldre forskningsinsatser.

    Arkitekturhistorieämnet kan numera betraktas som väletablerat, men den växande mängden av forskningsresultat har inneburit nya svårigheter. Som forskare brottas vi alla med generella problem, som rör värderingen av tidigare resultat. För att orientera sig i det stora materialet är det helt enkelt nödvändigt med övergripande studier av tidigare forskning.

  • 15.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Arkitekturskolan.
    Borgström, Birger2000Ingår i: Nationalencyklopedin: Supplementband I / [ed] Arne Ekman, Malmö: Bokförlaget Bra Böcker , 2000, s. 235-235Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Arkitekturskolan.
    Brinckmann, Albert Erich2000Ingår i: Nationalencypklopedin: Supplementband I / [ed] Arne Ekman, Malmö: Bokförlaget Bra Böcker , 2000, s. 263-263Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Arkitekturskolan.
    Clason, Peder2000Ingår i: Nationalencyklopedin: Supplementband I / [ed] Arne Ekman, Malmö: Bokförlaget Bra Böcker , 2000, s. 342-342Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Arkitekturskolan.
    Dahl, Erik F.2000Ingår i: Nationalencykklopedin: Supplementband I / [ed] Arne Ekman, Malmö: Bokförlaget Bra Böcker , 2000Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Det moderna monumentet: Stadsbiblioteket och den historiska värderingen2012Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 62, s. 8-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article deals with the historical reception of modern public buildings, advocating further research in this field in order to understand the role of monuments in the canon of modern architecture. Sweden’s most referred building in an international context, the Stockholm Public Library, serves here as a case study. Paradoxically, the library is still not officially listed, although most experts would agree on its importance, but this is not unusual with modern monuments of the 20th Century. On the contrary, modern public buildings constitute a mere fraction of Sweden’s built heritage, managed by the National Property Board.

    Ever since Stockholm Public Library was completed in 1928, its reception has continuously changed over the years, both for ideological reasons and in response to practical demands. Originally, the monumental character of the building was partly criticised, while its rational organisation was generally acknowledged. From a Swedish perspective, the library was overshadowed by the Stockholm Exhibition of 1930. Thus, in the national historiography of Swedish architecture, the library has been interpreted as the final monument of Nordic classicism. However, from an international point of view, the library was included in the canon of modern architecture during the late 1970s. Its Post-Modern fame climaxed in 1985, in connection with the centenary of the architect, Gunnar Asplund.

    More recently, in 2006–07, after the decline of the Post-Modern movement, the library was reappraised in an international competition for its enlargement. Following the competition, the plan for the extension was heavily criticised, both nationally and internationally, and the project was finally abandoned. The article holds that, given better knowledge of the library's international status, this reaction would have been foreseeable. In other words, analyses of the historical reception might serve to indicate possible examples of conflict in future heritage practice.

  • 20.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Arkitekturskolan.
    Deurell, Carl-Olof2000Ingår i: Nationalencyklopedin: Supplementband I / [ed] Arne Ekman, Malmö: Bokförlaget Bra Böcker , 2000, s. 403-403Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner, Arkitektur.
    Einem christlichen und aufgeklärteren Volk angemessen1992Ingår i: Grabgebäude der Deutschen St. Gertruds Gemeinde in Stockholm 1716–1992 / [ed] Stefan Sonelius, Stockholm: Deutsche St. Gertruds Gemeinde , 1992, s. 5-7Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In the Old Town of Stockholm, the main part of a burial complex for the German congregation still exists, constructed at the beginning of the 18th century. Construction work started already in 1716, but work was delayed until mid 1720s, and the building was first completed in 1735, to the design of sculptor Burchardt Precht. The original building complex had the character of a closed courtyard. In the great fire of 1878, however, adjacent parts were destroyed, and the current building represents only one part of the original burial complex.

  • 22.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    En färgstark debatt2013Ingår i: Kulturvärden, ISSN 1104-845x, nr 1, s. 16-16Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den aktuella fasadrestaureringen på Stockholms slott innebär att också färgfrågan aktualiseras. De senaste undersökningarna visar att dagens brunaktiga kulör är resultatet av en kraftig smutsning och nedbrytning, som inte gör tidigare restaureringsinsatser rättvisa. Men insikten att slottets färg har skiftat i olika nyanser bidrar också till att det nu är svårare att framhålla en enskild epok i slottets historia. Färgen kan inte heller skiljas från de material som byggnaden faktiskt består av. Puts och sten bildar tillsammans den färgverkan som slottet förmedlar.

  • 23.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner, Arkitekturskolan.
    En svensk gård på romersk grund. Arkitekten Ivar Tengbom och byggnaden för Svenska Institutet i Rom2002Ingår i: Humanist vid Medelhavet. Reflektioner och studier samlade med anledning av Svenska Institutets i Rom 75-årsjubileum / [ed] Börje Magnusson, Stockholm: Svenska Institutet i Rom , 2002, s. 402-410Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner, Arkitektur och stadsbyggnad.
    Flitig Anders Tengbom SARs hedersledamot1998Ingår i: Arkitekttidningen, ISSN 0004-2005, nr 12, s. 7-7Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Anders Tengbom inledde sin arkitektbana vid KTH hösten 1930, samtidigt som Stockholmsutställningen stängde sina portar. Kontors- och sjukhusprojektering blev Tengboms bidrag till efterkrigstidens stora samhällsbygge. I samarbete med Ralph Erskine och Léonie Geisendorf kom han också att representera den alternativa visionen av Stockholms city, en vision som hävdade det viktiga sambandet mellan Nedre Norrmalm och stadslandskapet kring Strömmen och Norrbro.

  • 25.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Fortified Towns in the Former Borderlands of Sweden and Denmark2008Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, Vol. 56, s. 23-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article deals with the origin of the 17th century fortified towns in the former borderlands between Sweden and Denmark, with special emphasis on Kristianstad, Kalmar and Karlskrona. These towns, established between 1614 and 1680, mirror contemporary developments in architecture, urban planning and fortifications engineering. They also point to the interaction between military, commercial and prestige-related requirements.

    On starting point here is the notion of the ideal fortified town as being characterised by deliberate partnership between military fortifications and civilian settlement. Even the private houses were regulated, and the public buildings played an important role in giving the towns a symbolic and becoming outward appearance. This is an important reason for the fortified towns including some of the foremost buildings of the age in Sweden and Denmark.

    The article also discusses the relationship between different professions, such as architects and engineers. Previous research has often highlighted the architects at the expense of the engineers. Well-known architect names – Tessin for exemple – have been associated with town plans and individual buildings without the source material warranting any such assumptions. In other words, previous research is open to further development and revision in a number of fields relating to the interaction of military and civilian architecture during the 17th century.

  • 26.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Arkitekturskolan.
    Friberg, Nils G:son2000Ingår i: Nationalencyklopedin: Supplementband II / [ed] Arne Ekman, Malmö: Bokförlaget Bra Böcker , 2000, s. 2-2Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner, Arkitektur och stadsbyggnad.
    Från mur till arkitektur: En tolkning av mötet mellan gotik och renässans1998Ingår i: Holland-Belgien 1997. Rapport från en doktorandresa / [ed] Inga Lena Ångström-Grandien, Stockholm: Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet , 1998, s. 1-9Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den nordeuropeiska renässansarkitekturen har ibland lite föraktfullt tolkats som en produkt av konstlösa mönsterböcker. Den översvallande brosk- eller beslagsornamentiken kunde vid sekelskiftet 1900 uppfattas som en parallell till "l'art noveau", ett sätt att bygga som det fanns anledning att varna för. Men som en tidig tolkning av renässansen i ett regionalt sammanhang erbjöd dessa byggnader samtidigt ett alternativ till 1800-talets stiltänkande. Genom att förena kunskapen om antiken med den lokala traditionen kunde de också fungera som förebilder för det tidiga 1900-talets arkitektur.

  • 28.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner, Arkitektur.
    "För ett christeligt och mera upplyst folk anständigt"1992Ingår i: Historik över Tyska församlingens gravkor 1716–1992 / [ed] Stefan Sonelius, Stockholm: Tyska S:ta Gertruds församling , 1992, s. 5-7Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Gamla stan i Stockholm finns ännu huvuddelen bevarad av den gravbyggnad som uppfördes av Tyska församlingen i början av 1700-talet. Anläggningen påbörjades redan 1716 men arbetet avstannade och återupptogs först i mitten av 1720-talet. Slutbesiktningen hölls 1735 i närvaro av bland andra bildhuggaren Burchardt Precht, som stod för utformningen av gravbyggnaden. Anläggningen sträckte sig ursprungligen kring tre av kyrkogårdens sidor och var sammanbyggd med kyrka och församlingshus. Efter den stora tornbranden 1878 revs de anslutande delarna, och den nuvarande byggnaden utgör därför endast en del av den ursprungliga gravanläggningen.

  • 29.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    I nationens tjänst. Högalidskyrkan2017Ingår i: Kyrkornas hemligheter. Stockholm / [ed] Thomas Magnusson och Britta Johansson, Stockholm: Medströms bokförlag , 2017, s. 118-123Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Högt uppe på Högalidsberget reser sig ett av Stockholms mest framträdande landmärken med sina tvillingtorn och tegelröda murar. Högalidskyrkan tillkom parallellt med Stockholms stadshus, och de båda byggnaderna  invigdes med bara ett par veckors mellanrum 1923. På liknande sätt som i Stadshuset speglas här den svenska historien, genom att sammanföra kyrkliga buggnadselement från olika epoker.

  • 30.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Introducing Architects in Formation2015Ingår i: On Theory and Method: Architects in Formation / [ed] Anders Bergström and Erik Sigge, Stockholm: Architecture in Effect , 2015, s. 1-1Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The role of the architect seems to be constantly renegotiated, due to social change, and technological development. In spite of the proliferation of architectural research, however, architectural knowledge may still be grounded in design experience and cultural values transmitted during the early years of an architect’s training. Furthermore, most scholarly studies on architectural practice and education have been focused on earlier periods, on the École des Beaux-Arts and the Bauhaus, often aimed at legitimating rather than critically examining the profession. Thus, critical studies of contemporary models of practice and education are urgently needed today, and this workshop seminar will situate the formation of architects in relation to social theories and methodologies, raised from the 1960s onwards.

  • 31.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner, Arkitekturskolan.
    Jean de la Vallée. Kunglig arkitekt2004Ingår i: Byggnadskultur, ISSN 0348-6885, nr 2, s. 44-44Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner, Arkitekturskolan.
    Kultiverat bland kultiverade grannar2002Ingår i: Arkitektur, ISSN 0004-2021, nr 6, s. 33-33Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Arkitekturskolan.
    Lundeqvist, Joel2000Ingår i: Nationalencylopedin: Supplementband II / [ed] Arne Ekman, Malmö: Bokförlaget Bra Böcker , 2000, s. 474-474Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner, Arkitektur och stadsbyggnad.
    Medresen som byggnadstyp1997Ingår i: Exkursion till Turkiet 1996 / [ed] Inga Lena Ångström-Grandien, Stockholm: Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet i samarbete med Svenska forskningsinstitutet i Istanbul , 1997, s. 25-36Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 35.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Paradigm Shift in Architectural Education2018Ingår i: After Effects: Theories and Methodologies in Architectural Research / [ed] Hélène Frichot with Gunnar Sandin and Bettina Schwalm, New York, Barcelona: Actar Publishers , 2018, s. 187-187Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Paradigm is a concept used extensively by Thomas Kuhn in his essay on the structure of scientific revolutions (1962). Engaged in developing a general, relativist epistemology, Kuhn describes the normative views shared by a scientific community at a specific moment as paradigms. Scientific revolutions or turning points in the history of science are, consequently, paradigm shifts. As a physicist, Kuhn hardly succeded in convincing his colleagues within the natural sciences, and his influence proved to be more consistent within the humanities. Furthermore, outside the scientific community, a paradigm shift is popularly used to describe any turning point in the development of society. Here it serves as a notion for the turn in architectural education that took place in the United States during the 1970s and 1980s, acknowledged by Kathryn Anthony (1991) in her study of the drawbacks of design-studio pedagogy.

  • 36.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Arkitekturskolan.
    Peterson, Adrian Crispin2000Ingår i: Nationalencyklopedin: Supplementband III / [ed] Arne Ekman, Malmö: Bokförlaget Bra Böcker , 2000, s. 101-101Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner, Arkitekturskolan.
    PS Böcker: "Stockholms stränder", redaktör: Eva Eriksson2004Ingår i: Arkitektur: byggnad, interiör, plan, landskap, ISSN 0004-2021, nr 2, s. 80-80Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Puts- och färgsättningshistorik2012Ingår i: Stockholms slott: Långsiktigt underhåll av fasader: Program för puts / [ed] Heymowski, Andreas; Myrin, Malin, Stockholm: Statens fastighetsverk , 2012, s. 1-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    På konstnärlig grund: Hallman som lärare2019Ingår i: Per O. Hallman: Stadsplanekonstens förnyare / [ed] Ann Pålsson, Stockholm: Appell Förlag , 2019, s. 76-83Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hösten 1897 antogs Per Halllman som docent vid Tekniska högskolan i Stockholm. Han hade själv inlett sina studier i högskolebyggnaden vid Drottninggatan och var därför väl bekant med kollegor och undervisningsformer. Först 1917 flyttade de högre årskurser där Hallman undervisade upp till de nya lokalerna vid Valhallavägen. Under de tjugo år som förflutit hade undervisningen i stadsanläggningslära utvecklats från en valfri kurs till ett obligatoriskt ämne.

  • 40.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Restaureringen av Stockholms slotts fasader2015Ingår i: Kungliga Slotten, s. 20-20Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    De kungliga slotten förvaltas av Statens fastighetsverk, som årligen utför större och mindre restaureringsarbeten i avsikt att underhålla och anpassa slotten till aktuella behov. Det största restaureringsarbetet genomförs för närvarande på Stockholms slott, där arbetet med fasaderna inleddes 2010 och beräknas pågå de närmaste tjugo åren. Av praktiska skäl, och för att undvika att hela slottet täcks av byggnadsställningar, är arbetet indelat i etapper. Det huvudsakliga arbetet utgörs av stenbyten, men i samband med stenarbetena krävs även putslagningar. Det har därför visat sig lämpligt att putsa om fasaderna i takt med att de olika etapperna genomförs.

  • 41.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Restaureringshistorisk översikt2009Ingår i: Förstudie. Stockholms slotts fasader. Långsiktigt underhåll av sten / [ed] Hammar, Torun; Thörner, Linda, Stockholm: Statens fastighetsverk , 2009, s. 15-33Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Stockholms slott ger i kraft av sin enhetliga yttre gestalt intryck av att ha tillkommit under en begränsad period. Men i själva verket är slottet resultatet av en lång byggnadsprocess. En översikt över de senaste trehundra årens försök att vidmakthålla fasaderna på Stockholms slott visar på motsvarande sätt att såväl skador som underhållsinsatser har varit ständigt återkommande.

    Ur kulturhistorisk synvinkel är slottets fasader alltså resultatet av många olika insatser från olika perioder. De numera frilagda stenarbetena är inte bara ett vittnesbörd om det förra sekelskiftets restaureringsideologi, de förstärker också bilden av slottet som hantverksprodukt. Den genomfärgade putsen är i sin tur anpassad till den anslutande stenen, med avsikt att ge ett enhetligt intryck även i tider av bristande underhåll. Fasaderna kan med andra ord betraktas som en konstnärlig helhetslösning, där estetiska och kulturhistoriska faktorer balanseras av faktorer som rör underhåll, material och teknik.

  • 42.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Restaureringshistorisk översikt [sammanfattning]2009Ingår i: Sammanfattning. Förstudie. Stockholms slotts fasader / [ed] Torun Hammar, Linda Thörner, Stockholm: Statens fastighetsverk , 2009, s. 7-9Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Stockholms slott ger i kraft av sin enhetliga yttre gestalt intryck av att ha tillkommit under en begränsad period. Men i själva verket är slottet resultatet av en lång byggnadsprocess. En översikt över de senaste trehundra årens försök att vidmakthålla fasaderna på Stockholms slott visar på motsvarande sätt att såväl skador som underhållsinsatser har varit ständigt återkommande.

    Ur kulturhistorisk synvinkel är slottets fasader alltså resultatet av många olika insatser från olika perioder. De numera frilagda stenarbetena är inte bara ett vittnesbörd om det förra sekelskiftets restaureringsideologi, de förstärker också bilden av slottet som hantverksprodukt. Den genomfärgade putsen är i sin tur anpassad till den anslutande stenen, med avsikt att ge ett enhetligt intryck även i tider av bristande underhåll. Fasaderna kan med andra ord betraktas som en konstnärlig helhetslösning, där estetiska och kulturhistoriska faktorer balanseras av faktorer som rör underhåll, material och teknik.

  • 43.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Arkitekturskolan.
    Romare, Bengt2000Ingår i: Nationalencyklopedin: Supplementband III / [ed] Arne Ekman, Malmö: Bokförlaget Bra Böcker , 2000, s. 177-177Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Arkitekturskolan.
    Scherman, Georg2000Ingår i: Nationalencyklopedin: Supplementband III / [ed] Arne Ekman, Malmö: Bokförlaget Bra Böcker , 2000, s. 226-226Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Situating Architects in Formation: Introduction2018Ingår i: After Effects: Theories and Methodologies in Architectural Research / [ed] Hélène Frichot with Gunnar Sandin and Bettina Schwalm, New York, Barcelona: Actar Publishers , 2018, s. 113-117Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As an academic activity, "Architects in Formation" stands for rethinking the social within the architectural profession. Investigating the relationships between architectural education, research, and design practice, this program area within the broader research environment Architecture in Effect aims to point out existing conditions of the profession, how they were established, how they are reproduced, and how they might be changed. A recurrent theme, elaborated within workshop seminars, and evident in some of the texts produced for those seminars and for inclusion in the present volume, has been to situate the formation of architects in relation to theories and methodologies raised from the 1960s onward.

  • 46.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Skyddat enligt lag: Vad ska staten äga?2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nätverket för Arkitektur och kulturmiljö inom Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare arrangerade hösten 2013 en serie om tre seminarier, som belyste den aktuella frågan om statens roll för skyddet av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Seminarieserien ägde rum i statligt ägda kulturmiljöer i Stockholm med syftet att bredda kunskapsunderlaget och öka intresset för statens ägande, byggande och reglerande av arkitektur och kulturmiljö. Frågor om statens ägande borde intressera en vidare krets än de aktuella myndigheterna. Vilken är statens roll som fastighetsägare, och vilket ansvar har staten för kulturarvet? Vilka urvalskriterier är aktuella, och hur påverkar de synen på kulturarvet?

  • 47.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Social vs. Monumental: Contrasting Views of the Architectural Profession2018Ingår i: After Effects: Theories and Methodologies in Architectural Research / [ed] Hélène Frichot with Gunnar Sandin and Bettina Schwalm, New York, Barcelona: Actar Publishers , 2018, s. 118-127Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this essay, influential and contrasting views of the architectural profession are analyzed in light of conscious research efforts made in response to the crisis of architecture that took place in the 1960s and 1970s. Texts by Dana Cuff, Spiro Kostof, Thomas Kuhn, Magali Sarfatti Larson, and others connected with the University of California, Berkeley, are treated as primary material for a critical historiography. The main issue is the observed conflict between a monumental approach to architecture on the one hand, and a social or collaborative approach to the work of architects on the other. 

  • 48.
    Bergström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Arkitekturens historia och teori.
    Stadsbiblioteket, Stockholm2019Ingår i: Tio byggnader som definierade 1920-talet / [ed] Dan Hallemar, Stockholm: Arkitektur Förlag , 2019, s. 134-155Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Stadsbibliotekets huvudbyggnad i hörnet av Sveavägen och Odengatan i Stockholm är en av Sveriges mest välkända och högst värderade byggnader med en tillkomsthistoria som sträcker sig över stora delar av 1920-talet. En kommitté tillsattes hösten 1918, byggnadsarbetet kunde påbörjas 1925 och byggnaden invigdes 1928. Men bakgrunden är mer komplicerad än så. Redan 1912 hade en tidigare kommitté lämnat ett första betänkande, och folkbildningsfrågorna har en betydligt längre historia.

  • 49.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner, Arkitektur.
    Stadsgestaltning, Liljeholmen1990Ingår i: Arkitektur: byggnad, interiör, plan, landskap, ISSN 0004-2021, nr 3, s. 16-17Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Bergström, Anders
    KTH, Tidigare Institutioner (före 2005), Arkitekturskolan.
    Sterner, Nils2000Ingår i: Nationalencyklopedin: Supplementband III / [ed] Arne Ekman, Malmö: Bokförlaget Bra Böcker , 2000, s. 316-317Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
12 1 - 50 av 73
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf