Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 842
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301. Habashian, N.
    et al.
    Wennersten, Ronald
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Is it possible to fulfill the end of Life Vechicles Directive 2000/53/EC?2005Inngår i: Proceedings of the 3rd International Conference of the International Society for Industrial Ecology, Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2005Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 302.
    Haddaway, Neil
    et al.
    Stockholm Environment Institute.
    Cook, Stephen J
    Canadian Centre for Evidence-Based Conservation and Environmental Management.
    Lesser, Pamela
    University of Lapland.
    Macura, Biljana
    Stockholm Environment Institute.
    Nilsson, Annika E
    Stockholm Environment Institute, Stockholm, Sweden.
    Taylor, Jessica J
    Canadian Centre for Evidence-Based Conservation and Environmental Management.
    Ratio, Kaisa
    Swedish University of Agricultural Sciences.
    Evidence of the impacts of metal mining and the effectiveness of mining mitigation measures on social–ecological systems in Arctic and boreal regions: a systematic map protocol2019Inngår i: Environmental Evidence, Vol. 8, nr 1, artikkel-id https://doi.org/10.1186/s13750-019-0152-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Mining activities, including prospecting, exploration, construction, operation, maintenance, expansion, abandonment, decommissioning and repurposing of a mine can impact social and environmental systems in a range of positive and negative, and direct and indirect ways. Mining can yield a range of benefits to societies, but it may also cause conflict, not least in relation to above-ground and sub-surface land use. Similarly, mining can alter environments, but remediation and mitigation can restore systems. Boreal and Arctic regions are sensitive to impacts from development, both on social and environmental systems. Native ecosystems and aboriginal human communities are typically affected by multiple stressors, including climate change and pollution, for example.

    Methods

    We will search a suite of bibliographic databases, online search engines and organisational websites for relevant research literature using a tested search strategy. We will also make a call for evidence to stakeholders that have been identified in the wider 3MK project (https://osf.io/cvh3u/). We will screen identified and retrieved articles at two distinct stages (title and abstract, and full text) according to a predetermined set of inclusion criteria, with consistency checks at each level to ensure criteria can be made operational. We will then extract detailed information relating to causal linkages between actions or impacts and measured outcomes, along with descriptive information about the articles and studies and enter data into an interactive systematic map database. We will visualise this database on an Evidence Atlas (an interactive, cartographic map) and identify knowledge gaps and clusters using Heat Maps (cross-tabulations of important variables, such as mineral type and studied impacts). We will identify good research practices that may support researchers in selecting the best study designs where these are clear in the evidence base.

  • 303.
    Hagbert, Pernilla
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Malmqvist, Tove
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Actors in transition: shifting roles in Swedish sustainable housing development2019Inngår i: Journal of Housing and the Built Environment, ISSN 1566-4910, E-ISSN 1573-7772Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In planning for a future that fulfils sustainability goals, there is a need to explore how roles taken in socio-ecological transitions are perceived among different types of actors. Empirical insights from interviews with diverse actors involved in Swedish housing development are presented, addressing the roles, conflicting logics and power relations between different sectoral categories of actors and at different organizational levels. Key aspects that emerge relate to the shift from state to market in contemporary Swedish housing development, where private companies emphasize their role in shaping societal development as inherent to working with sustainability. Conflicting logics can be found between short-term economic interests and long-term planning and policy, as well as intra-organizational differences in competency and leadership. Conclusions point to that the role of third sector or community actors in pushing agendas and norms to bring about transitions could be acknowledged further. Yet there is a need to examine the power relations currently reproduced, and how these could be challenged in future housing development. This includes critically assessing the potential for new types of actors and cross-sectoral collaborations, but also instigating more fundamental discussions of the kind of society strived for, and the radical transitions needed.

  • 304.
    Hallqvist, Anna-Karin
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi (flyttat 20130630).
    Ståhl, Karin
    Miljöhuset: Miljövärdering av kontorsbyggnader2001Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Viljan att förbättra miljöarbetet, uppnå krav och följa nya lagar har skapat ett växande behov av olika hjälpmedel för att kunna mäta och följa upp fastigheters miljöpåverkan. Föreliggande rapport syftar dels till att utreda möjligheterna för någon form av miljömärkning av byggnader enligt befintliga metoder och dels till att utarbeta ett förslag till hur en ny miljövärderingsmetod, Miljöhuset, skulle kunna vara uppbyggd. Det resultat som presenteras baseras på studier av befintliga miljömärkningsmetoder samt på intervjuer med olika aktörer i fastighetsbranschen.International Organization for Standardization (ISO) indelar miljömärkning av varor, produkter och tjänster i tre olika typer, Typ I, Typ II och Typ III, varav Typ I och Typ III ansågs vara tillämpliga på befintliga byggnader. Bland de befintliga miljövärderingsmetoderna finns Miljöbelastningsprofilen, som Sycon Stockholm Konsult tidigare utvecklat. För att bredda användningen av Miljöbelastningsprofilen startades nyligen ett utvecklingsprojekt kallat Miljöhuset.

    Projektets mål är att utveckla en ny metod som kan användas av framförallt fastighetsägare och förvaltare för att se över och förbättra sina fastighetsbestånd. Metoden ska t ex kunna användas i samband med en ombyggnad för att jämföra en byggnads tidigare utformning med hur den kommer att vara utformad efter ombyggnaden för att åskådliggöra miljömässiga förbättringar som ombyggnaden medför. Efter genomförd värdering ska byggnaden, om den uppnår ställda krav, kunna klassas som Miljöhus. En annan förhoppning är att försäkringsbolag och finansinstitut ska se fördelarna med denna metod och kunna använda sig av den vid värdering av fastigheter som de utför inför långivning eller försäkring. Framförallt hoppas man att de ska se Miljöhusets fördelar även för sin egen verksamhet och därigenom ha möjlighet att uppmuntra fastighetsägare att låta värdera sina byggnader, t ex genom lägre försäkringspremier och förbättrade lånevillkor. För att utröna hur fastighetsägare, försäkringsbolag och kreditgivare ser på existerande metoder och om de anser att det finns utrymme för ytterligare en metod intervjuades företrädare för dessa yrkesgrupper.

    De genomförda intervjuerna visade att kunskapen om miljövärderingsmetoder är mycket liten. Fastighetsägarna var den grupp som visade sig ha bäst kännedom om existerande metoder. De ansåg dock att de metoder de kände till var för alltför komplicerade och tidskrävande. Om det existerade en förenklad metod som var lättare att utföra skulle fastighetsägare använda den. Av detta drogs slutsatsen att det finns utrymme för ytterligare en metod, under förutsättning att den uppfyller de krav på enkelhet som ställs.

    Försäkringsbolag och kreditgivare visade sig ha liten eller ingen kännedom om befintliga miljövärderingsmetoder, vilket delvis antogs bero på att de existerande metoderna varken är anpassade till försäkrings- eller långivningssituationen. Om en sådan anpassning gjordes skulle intresset öka. I det förslag till en ny miljövärderingsmetod som utarbetats, läggs tyngdpunkten på tre områden, inomhusmiljö, material- och mediaanvändning, som också är de områden som prioriteras i regeringens miljömål. För att möjliggöra märkning av en byggnad kommer det att krävas att vissa förutbestämda miniminivåer uppfylls inom de olika delområdena.

    Delar av Miljöbelastningsprofilen kommer att kunna användas i den nya metoden, exempelvis för bearbetning av indata. För att hålla kostnaderna för värdering på en rimlig nivå och ytterligare förenkla metoden föreslås att delar av värderingen genomförs i form av självcertifiering. Erforderlig indata skulle då kunna matas in via Internet av fastighetsägaren själv och därmed reducera behovet av externa konsulter.

  • 305.
    Hammami, Feras
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Conservation Under Occupation: Conflictual Powers and Cultural Heritage Meanings2012Inngår i: Planning Theory & Practice, ISSN 1464-9357, E-ISSN 1470-000X, Vol. 13, nr 2, s. 1-24Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article investigates the influence of power struggles on conservationinterventions. It looks at the effect that conflict over meaning-making in representations ofcultural heritage can have on an inhabited historic environment. Narratives of particularinterventions and historically developed discourses are analyzed to explore how they becomesocially appropriated. An analytical framework is developed to unfold the narrative and heritagedimensions of interventions in the Historic City of Nablus. Focusing on the periods of “peace”and “Second Intifada”, the conclusions show how actual conservations in occupied societies arenot only influenced by direct violence, but are also enmeshed with discursive control overheritage questions relating to identity and superiority.

  • 306.
    Hammami, Feras
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Heritage in Authority-Making: Appropriating Interventions inThree Socio-Political Contexts2012Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The perpetual evolution of the value of heritage in urban development is producing newsocio-spatial realities, shaped by different relationships of power at multiple scales.Heritage has always played an important role in the construction of individual andgroup identities, but is now increasingly seen as a capital for the making of cityidentity. Although professional heritage practices have attempted to embrace a similaror parallel vision, they are likely to overlook how interventions in heritage challengeidentity, meaning and sense of place. This thesis employs methods of discursiveanalysis to investigate the evolution and the appropriation of heritage in three sociopoliticalcontexts: Botswana, a post-colonial society; Palestine, an occupied society;and Sweden, a developed Western society. It also uncovers the ways authority is put towork through the discursive field of heritage in historic environments.Heritage in Palestine under the rule of the Ottoman Empire, British Mandate, and theIsraeli Occupation has been engulfed by both armed and discursive struggles overhistory, identity, and superiority. Narratives of the ‘Holy Land’ in addition to thepressures of the occupation forces and international interventions have shaped currentheritage practices in the Historic City of Nablus. In Botswana, Western planning ideashave been promoted in both the colonial and post-colonial eras, with little attention tolocal culture. The socio-spatial realities this produces have divorced the Batswana fromthe familiar and played an authoritarian role in defining valuable heritage in thedevelopment of Shoshong village and Sowa town. Heritage in the town of Ystad,Sweden, has since the late nineteenth century been regulated and legitimized through aconsistent inscription of a medieval identity on the town landscape, overlooking socialand spatial consequences.These findings are presented in four papers that each addresses a specific aspect ofheritage in urban development. An introductory monograph links the articles,developing theoretical analyses on how heritage-authority relations. This discussiongoes beyond direct practices of authority in management of physical heritage. Instead,it uncovers how heritage is utilised to gain and reinforce authority over identity politicsin historic environments. It also sheds light on how discursive struggles over meaningin the three cases are influenced by a ‘universalized heritage discourse’. In thisdiscourse, heritage is perceived as physical things representing a specific version of thepast, framed by European values and controlled by professional expertise andconventional knowledge. This discourse is rooted in the ‘authorized heritage discourse’that emerged in Europe in the nineteenth century and disseminated globally throughinternational treaties on heritage. Situating site-specific interventions in their social,cultural, and political contexts would allow for productive dissonance, rather thannarrow mediations of competing views. The virtue of working with heritage in the faceof authority at different spatial scales is stressed as one way to build sufficient capacityin heritage practices, capacity that would allow individuals and social groups to freelynegotiate their identity against any intervention in their spaces of heritage.

  • 307.
    Hammami, Feras
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Legitimation of Interventions in Historic City Areas: The case of the Well-preserved Ystad2012Inngår i: Urban Research and Practice, ISSN 1753-5069, E-ISSN 1753-5077Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article investigates the discursive practices that work to authorize and legitimizeparticular heritage meanings and modes of conservation practices in historic city area. Despitedemocratic governance attempts to employ ‘inclusive’ conservation practices, certain groups’discursive and material heritages become projected at the expense of others, albeit in alegitimized manner. It is argued in this article that discursive struggles in heritage practicesare historically rooted, producing social and spatial consequences that are often overlooked inpolicy discourses and documents. Using methods of discursive analysis, this argument isexamined in Ystad, known as one of the best preserved historic towns in the Scandinaviancountries. Study findings show that Ystad has become ‘well-preserved’ because it has notbeen allowed to change. While ‘well-preserved’ embraces protected materiality, it does notnecessarily mean sensitive attention to local values and cultural qualities.

  • 308.
    Hammami, Feras
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    The Signifying System of Heritage: the Case of the Historic City of Nablus2012Inngår i: Social & cultural geography (Print), ISSN 1464-9365, E-ISSN 1470-1197Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study investigates the role of civil society organizations in heritage practices in Palestine,where conservation is under pressure from the Israeli occupation and international interventions.It argues that current approaches to heritage focus on physical heritage as a ‘signifier’ for localcultural qualities and meanings, overlooking how the meanings of heritage are continuouslyreconstructed, influenced by the socio-political conditions under occupation. Drawing onWilliams’ definition of culture as a ‘realized signifying system’, these approaches are reversedby addressing the civil society organizations as ‘the signifier’, unfolding the socio-politicaldeficits of current approaches.

  • 309.
    Hannerz, Nils
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Systemorienterad kommunal hantering av Kadmium med hjälp av materialflödesanalys: Jämförelse mellan två angreppssätt attbeskriva kadiumflöden i Stockholm1998Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kadmiumkällor och risker med exponering för kadmium beskrivs. Svenska nationella och Stockholms kommunala miljömål som rör kadmium gås igenom och analyseras ur olika aspekter. Två olika modeller för flödesanalyser beskrivs och jämförs. Beräkningar för kadmiumflöden i Stockholm 1995 genomförs enligt den ena flödesmodellen. Beräkningarna redovisas i ett Microsoft Excelark tillsammans med några enkla analysverktyg. I rapporten finns 8 figurer och 37 tabeller.

  • 310.
    Hansson, Anna
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Local and small scale treatment system for organic waste in the Copenhagen area2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en del av ett EU-LIFE projekt, ‘Short circuiting the carbon andnutrient cycle between urban and rural districts by establishing three new systems for sourceseparation, collection and composting of organic waste in the greater Copenhagen area’, ivilket KTH och KVL samarbetar tillsammans med kommersiella aktörer i Danmark. Denhuvudsakliga målsättningen med Short-Circuitprojektet är att optimera en strategi för hur näringsämnen och organiskt kol kan återvinnas ur organiskt avfall. KTH:s del i projektet är att med hjälp av datamodellen ORWARE beräkna miljöeffekter för tre komposteringssystem.ORWARE står för ORganic WAste REsearch och är en datasimuleringsmodell för att genomföra miljösystemanalyser på avfallshanteringssystem. I detta examensarbete utarbetas skräddarsydda simuleringsmodeller för två system för att kunna beräkna och jämföra miljöeffekter. Det ena systemet beskriver kompostering vid Krogerup Farm och det andra ett system där förbränning av samma typ av avfall beskrivs.

    När en systemanalys genomförs i ORWARE används både Substansflödesanalys (SFA) ochLivscykelanalys (LCA). Grundämnen och substanser följs, liksom i en SFA, genom systemet.Förändringar i mängd och sammansättning, samt emissioner till vatten och luft kontrolleras.Emissionerna från de olika aktiviteterna i systemen adderas och miljöeffekerna beräknas,denna del av systemanalysen motsvarar livscykelinventeringen i en LCA.

    De miljöeffekter som studeras är växthuseffekt, försurning, eutrofiering och bildandet avfotokemiska oxidanter. Mängderna tungmetaller (bly, kadmium, kvicksilver, koppar, krom,nickel och zink) i det komposterade materialet beräknas och presenteras. Återvunna mängder av näringsämnen (kväve, fosfor och kalium) och organiskt kol bestäms också.

    Tre simuleringar genomförs, en för varje studerat scenario. Scenario 1 beskriver företaget Årstidernas insamling av separerat frukt- och grönsaksavfall i Köpenhamn. Det insamladeavfallet transporteras till Krogerup Farm, där det komposteras i en öppen kompost. Det komposterade materialet sprids därefter på ett fält på Krogerup som gödningsmaterial.Scenario 2 baseras på samma system som Scenario 1, med skillnaden att insamlingen är på enkortare sträcka och mängden avfall är större för varje insamlingstur. Scenario 3 beskriver enalternativ behandlingsmetod, där avfallet inte sorteras ut, utan förbränns tillsammans med det övriga hushållsavfallet.

    Emissionerna till luft och vatten från de olika aktiviteterna presenteras i kilogram per 100 kilogram insamlat vått avfall. För att beräkna och jämföra miljöeffekterna för varje scenario,multipliceras mängden av emitterad substans med en viktningsfaktor. Beroende på miljöeffekt varierar det vilka substanser som är aktuella samt värdet på viktningsfaktorerna. Mängderna av de återvunna näringsämnena multipliceras med emissionsfaktorer för att beräkna sluppna emissioner för Scenario 1 och 2. På samma sätt värderas emissioner från produktionen avmängderna elektricitet, värme och diesel som används eller produceras i scenarierna.

    För de givna data bidrar Scenario 3 mest till alla de fyra studerade miljöeffekterna. Den största orsaken är det höga vatteninnehållet i avfallet som leder till en komsumtion av både elektricitet och värme under förbränningen.

    För att kunna avgöra hur mycket olika parametrar bidrar till resultatet genomförs ett antal känslighetsanalyser.

    • En förminskad vattenhalt, 84%, leder till att Scenario 3 förbättras vad gäller växthuseffekt, försurning och bildandet av fotokemiska oxidanter. Detta beror på att både elektricitet och värme nu produceras under förbränningen.

    • Försurning och eutrofiering i Scenario 1 och 2 påverkas i hög grad av kvävehalten i avfallet. En hög halt leder till högre emissioner av NH3/NH4 från kompostgasen och under spridningen av komposterat material.

    • Hur långt fordonen färdas under insamlingen av avfallet och vid transporter är direktrelaterade till storleken på emissionerna för scenarierna. Ju längre sträcka, desto högre emissioner.

    • I de ursprungliga simuleringarna används data för elektricitet producerad i östraDanmark, och i känslighetsnalysen byts dessa ut mot data för västra Danmark. FörScenario 3 leder detta till högre emissioner till försurning, eutrofiering och bildandetav fotokemiska oxidanter.

    • Om mängden återvunnen slagg varieras påverkas eutrofieringen för Scenario 3.

    En kontroll av fullständighet ger att en större del av de data och den information som användsi Scenario 1 och 2 är uppmätta och platsspecifika jämfört med Scenario 3.

    Vid en kontroll av överrensstämmelse fås att de data som rör avfallets sammansättning samt processer vid kompostering, jord och förbränning inte hamnar inom ramarna. Tanken var från början att använda uppmätta och platsspecifika data för dessa aktiviteter.

    Några av de aktiviteter som har satts utanför systemgränsen kan vara relavanta för det slutgiltiga resultatet. Produktionen och behandlingen av de plastpåsar, som består av majsstärkelse, som används för insamligen av avfallet ingår inte i systemet. Inte heller miljöpåverkan från den del av slaggen som används vid vägbyggen. Ursprungligen skulle mängden återvunnet organiskt kol inkluderats i studien och värderats som mängd produceratkol i torv. Då mängderna är så små blir det dock ingen effekt på den totala miljöpåverkan ochdetta exkluderads därför ur studien. Om värderingen istället beräknas som en kolsänka kanske resultatet ändras.

    När alla resultat vägs samman kan slutsatsen dras att det småskaliga systemet att hantera avfallet, Scenario 1 och 2, är konkurrenskraftigt gentemot det storskaliga, Scenario 3, ur miljösynpunkt.

  • 311.
    Hansson, Sven Ove
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Filosofi och teknikhistoria, Filosofi.
    Lilieqvist, Kristin
    Edvardsson Björnberg, Karin
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Filosofi och teknikhistoria, Filosofi.
    Johansson, Maria Vredin
    Time horizons and discount rates in Swedish environmental policy: Who decides and on what grounds?2016Inngår i: Futures: The journal of policy, planning and futures studies, ISSN 0016-3287, E-ISSN 1873-6378, Vol. 76, s. 55-66Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Interviews with Swedish authorities reveal large variations in the time horizons and discount rates used in their policy decisions. The time horizon, i.e. the future time period for which effects are included in the analysis, is seldom longer than 40-50 years, and nuclear waste is the only area in which a time horizon longer than 100 years is used regularly. Discount rates for non-commercial purposes vary between 2 per cent and 4 per cent, with 4 per cent as the most common rate. The differences between policy areas appear to be unsystematic and insufficiently justified. We suggest that there may be a need for coordination and, possibly, harmonization, of the choices of time horizons and discount rates.

  • 312.
    Haraldsson, Anna
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Local Treatment System for Organic Waste in the Copenhagen Area2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This Master’s thesis is integrated in a European Union LIFE-project called “Short-Circuit”.The main purposes of the Short-Circuit project are to contribute to the optimization of thecommunity strategies of recovering nutrients and organic carbon from organic waste and tothe minimization of the transportations within the system.

    The scope of this paper is to analyse a treatment system at Solum A/S which includes an aerobic and aerobic digestion. A custom-made simulation-model, built in ORWARE,calculates flows, emissions, environmental impacts and recovering of nutrients and organic carbon. This thesis compares three different scenarios. In scenario 1 and 2 the organic waste is sent to the AIKAN facility at Solum. Scenario 1 represents present time andscenario 2 represents a future set-up with less impurity in the organic waste. In scenario 3the organic waste is sent to a conventional incineration plant. The functional unit is one tonorganic household waste. An addition of structural materials is needed in scenario 1 and 2,and these amounts are included within the system boundaries.

    A system analysis approach is used in the three scenarios. The methods used in ORWAREare substance flow analysis, SFA, and life cycle assessment, LCA. The interpretation part ofthis rapport contains sensitivity analyses, consistency checks and discussions about the completeness of the study.

    The sensitivity analysis shows that an increase of water percentage in the organic waste hasa significant effect on all environmental impact categories. The more water the organic waste contains, the more efficient is the AIKAN treatment alternative compared to anincineration plant.

    The sensitivity analysis also shows that if structural materials are not included within the system boundaries the results will be very different. When structural materials are not included the recovering of nutrients and organic carbon diminishes with up to 47 percent.

    The electricity turnover for AIKAN is much higher than for the incineration plant. But the energy turnover in general benefits scenario 3. Often the production of electricity is higher ranked than the production of heat. When comparing the environmental impacts fromAIAKN and the incineration plant you see that the contribution to global warming is much lower in scenario 1 and 2 than in scenario 3. On the other hand, the eutrophication, the acidification, the production of photochemical oxidants and the emissions of heavy metals are lower in scenario 3. But no nutrients or organic carbon is recycled in scenario 3.

    Comparing scenario 1, the AIKAN facility at present time, to scenario 2, AIKAN in the future, shows that the differences are not that large considering the energy turnover and therecovering of organic carbon and nutrients. But in the environmental impact categories, the differences between the two scenarios are more significant.

  • 313.
    Hasic, Tigran
    KTH, Tidigare Institutioner, Infrastruktur.
    Reconstruction planning in post-conflict zones: Bosnia and Herzegovina and the international community2004Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The history of mankind has been plagued by an almost continuous chain of various armed conflicts - local, regional, national and global - that have caused horrendous damage to the social and physical fabric of cities. The tragedy of millions deprived by war still continues. This study sets out to understand the nature of reconstruction after war in the light of recent armed conflicts. It attempts to catalogue and discuss the tasks involved in the process of reconstruction planning by establishing a conceptual framework of the main issues in the reconstruction process. The case of Bosnia and Herzegovina is examined in detail and on the whole acts as the leit-motif of the whole dissertation and positions reconstruction in the broader context of sustainable development. The study is organized into two parts that constitute the doctoral aggregate dissertation – a combining of papers with an introductory monograph. In this case the introductory monograph is an extended one and there are six papers that follow. Both sections can be read on their own merits but also constitute one entity.

    The rebuilding of war-devastated countries and communities can be seen as a series of nonintegrated activities carried out (and often imposed) by international agencies and governments, serving political and other agendas. The result is that calamities of war are often accompanied by the calamities of reconstruction without any regard to sustainable development. The body of knowledge related to post-conflict reconstruction lacks a strong and cohesive theory. In order to better understand the process of reconstruction we present a qualitative inquiry based on the Grounded Theory Method developed originally by Barney Glaser and Anselm Strauss (1967). This approach utilizes a complex conceptualization with empirical evidence to produce theoretical structure. The results of process have evolved into the development of a conceptual model, called SCOPE (Sustainable Communities in Post-conflict Environments).

    This study proposes both a structure within which to examine post-conflict reconstruction and provides an implementation method. We propose to use the SCOPE model as a set of strategy, policy and program recommendations to assist the international community and all relevant decision-makers to ensure that the destruction and carnage of war does not have to be followed by a disaster of post-conflict reconstruction. We also offer to provide a new foundation and paradigm on post-conflict reconstruction, which incorporates and integrates a number of approaches into a multidisciplinary and systems thinking manner in order to better understand the complexity and dependencies of issues at hand. We believe that such a systems approach could better be able to incorporate the complexities involved and would offer much better results than the approaches currently in use.

    The final section of this study returns to the fact that although it is probably impossible to produce universal answers, we desperately need to find commonalities amongst different postconflict reconstruction settings in order to better deal with the reconstruction planning in a more dynamic, proactive, and sustainable manner.

  • 314. Hasselström, Jenny
    Fosforåtervinning ur slam: En jämförelse av tre olika processer2001Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är ett examensarbete som gjorts inom inriktningen miljöskyddsteknik på civilingenjörsutbildningen i kemiteknik, KTH, i samarbete med VAI VA-Projekt AB. Examensarbetet syftar till att jämföra tre olika metoder för att utvinna fosforinnehållet i avloppsslam, med tyngdpunkt på energiinsats, teknik och kostnader.

    Avloppsrening ger stora mängder slam som rest. Detta slam måste behandlas och avyttras, vilket ställer till problem. År 2005 kommer deponi av organiskt avfall och därmed slam, att förbjudas. Fosfor är en begränsad men livsnödvändig resurs som finns i slammet. Behovet av slambehandlingslösningar som både minskar slamvolymer och ger nyttiga produkter som fosfor, fällningskemikalier, biobränsle och biogas är därför mycket stort. I arbetet undersöks tre olika slambehandlingsprocesser: termisk hydrolys med efterföljande utvinning av fosfor, t.ex. Cambi-processen, sur hydrolys med efterföljande utvinning av fosfor genom kemisk fällning, t.ex. KREPRO-processen och torkning/förbränning av slam med fosforutvinning genom jonbyte, t.ex. BioCon-processen.

    Med hjälp av processcheman, uppställning av mass- och energibalanser studeras energiåtgång, kostnader och miljöaspekter. Processerna studeras för tre olika storlekar på avloppsreningsverk, 20 000, 100 000 och 650 000 pe. El-, värme-, kemikalie-, personal-, och kapitalkostnader beräknas för respektive process för tre olika anläggningsstorlekar och en känslighetsanalys görs för att utvärdera resultatet ekonomiskt.

    KREPRO-processen har både de högsta drifts- och totalkostnaderna och den största delen av kostnaderna utgörs av kemikalier. Den stora svavelsyramängd som hanteras i processen kan skapa problem med både arbetsmiljö, teknik och transporter. Fördelar med KREPRO-processen är att den är mer dokumenterad än de andra två processerna och att fosforåtervinningsgraden är hög. Cambi-processen är mest etablerad och är billigast både i drift och totalt. Dock saknas ett välutvecklat fosforåtervinningssteg.

    På grund av brister i respektive process har nu företagen bakom KREPRO- och Cambi-processerna slagit sig ihop om en ny kombinerad process som är tänkt att byggas i Malmöregionen. Processen beskrivs i denna rapport, men utvärderas dock inte närmare. BioCon-processen bygger på slamförbränning och fosforåtervinning ur askan genom jonbyte. Denna process är den mest fördelaktiga av de tre studerade processerna med avseende på ekonomi och energiinsats per kg utvunnen fosfor. BioCon-processen kräver dock slamförbränningspannor, vilket förutsätter samverkan mellan avloppsreningsverk och kraftvärmeverk och att förbränning av slam studeras närmare.

    Alla tre processerna kräver stora slamflöden för att vara tekniskt och ekonomiskt möjliga. En anläggning av storleken 20 000 pe är för liten för att vara lönsam. Är syftet att utvinna biogas bör Cambiprocessen väljas, medan BioCon-processen är att föredra om billig fosforåtervinning önskas. På grund av att de studerade slambehandlingsprocesserna dels är patenterade, dels är relativt nya har tillräckliga data för en säker jämförelse inte kunnat erhållas. Vidare studier inom området krävs då metoderna är mer etablerade. I arbetet har inte heller värdet av ökad biogasproduktion, återvunna fällningskemikalier och volymreduktion studerats. Dessa områden är viktiga att studera vid ett val av slambehandlingsprocess och är ett annat område som bör undersökas noggrannare.

  • 315.
    Heldt, David
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Återvinning av fosfor från avloppsvatten som behandlas med biologisk fosforrening: En studie i att fälla ut Struvit ur rejektvatten från rötat bio-P-slam2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hammarby Sjöstad är en ny stadsdel i Stockholm. Vid planeringen av detta område sattes detupp ett speciellt miljöprogram. Generellt sett skulle allt göras dubbelt så bra som vid tidigarebyggda bostadsområden. För vatten och avlopp blev utsläppskraven så hårda att detnuvarande reningsverket i Henriksdal inte kunde uppfylla dessa mål. Därför byggdes det ettnytt reningsverk, Sjöstadsverket, där Stockholm Vatten kunde testa ny avanceradreningsteknik.

    I en av försökslinjerna utvärderas biologisk foforreduktion istället för kemisk fällning avfosfor. Fördelen med biologisk foforreduktion kontra kemisk fällning är att fosfat kanutvinnas ur fosforrika delströmmar i aktivslamprocessen eller ur rejektvattnet efterslamrötningen. Ett sätt att ta tillvara fosforn är att fälla ut den i form avmagnesiumammoniumfosfat, så kallad struvit. I avloppsvatten görs det genom att tillsättamagnesium och samtidigt höja pH. Struvit är ett salt som löser sig långsamt och fungerardärför bra som gödningsmedel för jordbruket.

    Syftet med detta examensarbete var att utforma och genomföra struvitfällningsförsök iförsökslinjen med biologisk fosforreduktion. Ett kontinuerligt satsvist fällningsstegkonstruerades och var i drift oavbrutet i en 27 dagars period. Anläggningens kapacitet att fällastruvit och därmed reducera fosfor utvärderades. Dessutom bestämdes fosfor- ochtungmetallhalterna i struvitfällningen och avslutningsvis genomfördes en enklare ekonomiskanalys.

    Resultaten visar att reduktionsgraden av fosfat ökar med magnesiumdoseringen,uppehållstiden samt groddningen i fällningstanken. Vid pH 9,1, en uppehållstid på 7 h och enMg/P-kvot på 2,5 var fosfatreduktionen 78 %, utan att utgående halter magnesium var förhöga. Höjdes pH till 9,5, uppehållstiden till 12 h och Mg/P-kvoten till 3 var fosfatreduktionen94 %, men då överdoserades magnesium. Exakta värden samt vilken av parametrarna som ärviktigast för en hög fosfatreduktion kan ej bestämmas utifrån dessa försök.

    21 vikt-% av fällningen utgjordes av struvit, 13 vikt-% var ren fosfor och 28 vikt-% avfällningen kunde inte definieras med de analysmetoder som användes. Den definierade delenav fällningen innehöll förutom struvit även fukt, kristallvatten, organiskt material och övrigametaller. Den odefinierade delen bestod troligtvis av magnesiumfosfat och diverse karbonatochhydroxidföreningar. Halten tungmetaller i struvitfällningen var väldigt låg. Jämförs denmed rötat slam visar det sig att fällningen är betydligt mer koncentrerad, med avseende påfosfor, och med lägre tungmetallhalter än det rötade slammet.

    Kemikaliekostnaden för fullskaleförsöket blev 24 kr/m3 rejekt, vilket motsvarar 720 kr/kg P.Vid längre drift och större inköp av kemikalier kan kostnaderna fås ned till omkring 4,6 kr/m3rejekt, vilket motsvarar 160 kr/kg P. Om fällningen används i stor skala vid Henriksdalsreningsverk blir kemikaliekostnaden omkring 1 kr/m3 rejekt, eller 25 kr/kg P. Dessa kostnaderska jämföras med inköpspriset på fosfor som är cirka 10 kr/kg.

  • 316.
    Hellström, Hanna
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi (flyttat 20130630).
    Förslag till implementering av hempostering i Värmdö Kommun2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Nya lagar, mål och en ökande avfallsmängd har medfört att biologisk avfallsbehandling bliren allt mer intressant behandlingsmetod. Till biologisk avfallsbehandling hör rötning, centralstorkompostering och hemkompostering. Renhållningsavdelningen på Värmdö Kommun villgenom detta examensarbete undersöka för- och nackdelar med samt implementering avhemkompostering.

    Jämförelsen mellan olika komposteringsalternativ har dels genomförts med hjälp av attbestämma miljöpåverkan och kostnader för olika behandlingsalternativ med hjälp avdatormodellen ORWARE (ORganic WAste REsearch) och dels genom litteratursökning,intervjuer samt studiebesök.

    Studier av insamlings- och behandlingskostnader visar att insamlingskostnader i skärgården ärmycket höga och att det därför är mest önskvärt att skärgårdsborna börjar kompostera.Miljösystemanalyser som har genomförts visar även de på att det är mest önskvärt attkompostera i skärgården. Detta på grund av att utsläppen från insamlingsarbetet påverkarmiljön på ett negativt sätt på grund av utsläpp från insamlingsfordonen. Därför föreslås attrenhållningsavdelningen skänker kompostbehållare till de skärgårdsboende. Ett maxbeloppbör finnas och det är förslagsvis på 1 300 kr per kompost. Som motprestation krävs att debinder sig för nio hämtningar per år så att det säkerhetsställs att de komposterar och inte gerbort komposten till bekanta eller struntar helt i att använda den.

    Flerbostadshus genererar mycket avfall och därför är det önskvärt att även de börjarkompostera. För att få bostadsrättsföreningar intresserade av kompostering och inse dessfördelar bör ett mobilt komposthus köpas in. Detta kan sedan lånas ut gratis till intresseradeföreningar under en viss period. En enkätundersökning i Värmdö Kommun visade på stortintresse för ett eventuellt lån av ett mobilt komposthus. Renhållningsavdelningen föreslås attsubventionera inköp av storkomposter med 20 % av inköpspriset, dock med högst 50 000 kr.Subventioneringen kommer kommunen att tjäna in på mindre än ett år på grund av attbehandlingskostnaden samt en viss insamlingskostnad för avfallet minskar. Sommotprestation får flerbostadshusen åta sig att ha en kompostansvarig samt att informeranyinflyttade om kompostering samt att ta emot studiebesök.

    Skolor och daghem bör uppmuntras att kompostera. Detta för att det finns många pedagogiskaoch långsiktiga fördelar med att barn lär sig kompostera. Dels ökar deras förståelse förkretsloppet och dels så fortsätter de förhoppningsvis att kompostera även när de blir äldre omde börjat med att kompostera redan i skolan. Även här föreslås en subventionering med 20 %av inköpspriset. Som motprestation får skolor och daghem åta sig att lära barnen omkretsloppstänkande och kompostering.

    Restauranger genererar en mycket hög andel organiskt material (komposterbart) i sitt avfalloch därför passar det utmärkt att de komposterar. Renhållningen förelås att subventionerarestauranger med 20 % av inköpspriset för en kompost.

    För att få upp intresset för källsortering och kompostering på fastlandet föreslås att vägning avavfallet införs för fastlandsboende i villahushåll. Detta kommer att uppmuntra tillkompostering och källsortering och därmed mindre avfall att samla in och behandla. Problemsom kan uppstå med förfarandet är att systemet för tömningsregistrering (Winsam) måstegöras om, kunderna måste lära sig ett nytt system och att taxorna får göras om.

  • 317.
    Henningsson, Malin
    et al.
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), Lärande, Organisation och ledarskap. Knowledge Foundation, Sweden.
    Jörnesten, Anders
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), Lärande. Knowledge Foundation, Sweden.
    Geschwind, Lars
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), Lärande, Organisation och ledarskap.
    Translating tenure track into Swedish: tensions when implementing an academic career system2017Inngår i: Studies in Higher Education, ISSN 0307-5079, E-ISSN 1470-174XArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Academic career systems have been in focus lately as a means to attract talented researchers and teachers. In this paper, we compare tenure tracks at three Swedish universities. The analysis relies on qualitative data, including interviews and policy documents, and revolves around three questions: How is the tenure track designed? What were the drivers behind the new tenure track? How is the tenure track designed to handle emerging tensions? We identify three common drivers and rationales: transparency, recruitment of early career researchers and long-term retention of staff. The article ends with a discussion of important considerations that were made when introducing the tenure track. The considerations derive from the tensions between research and teaching, between scope and funding and between the needs of the institution and the rights of the individual. The results are important in an increasingly competitive higher education sector aiming to construct and implement attractive career systems.

  • 318.
    Hennino, Bénédicte
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Study of the problematic of the indicators of sustainable development for the French company RATP2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of the study is to understand the problematic of indicators of sustainable development for the Régie Autonome des Transports Parisiens (RATP) that runs the public transport in Paris.

    The RATP, which was born in 1948, has a limited autonomy since the Syndicat des Transports en Île-de-France (STIF) lays down the prices and specifies the frequency and the amplitude of bus, train and metro services. The RATP has a particular mission as it provides a public service. The company is divided in 18 departments and 8 general delegations among which is the General Delegation to Sustainable Development (DGDD) which supports the actions and the policy in terms of sustainable development.

    Sustainable development is “development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generation to meet their own needs” (The world commission on environment and development, Our common future, 1987, p.43). RATP commitments to sustainable development are numerous: Business Charter for Sustainable Development, Global Compact, partnership with ADEME, etc.

    Lots of indicators coexist at RATP but a panel of indicators of sustainable development that encompasses the environmental and social/societal aspects is published annually in the corporate report. These indicators are not always relevant and do not correspond neither to the needs of employees nor to the requirements of international standards and stakeholders.

    The Global Reporting Initiative (GRI), which has developed a reporting framework for sustainable development under the form of guidelines and indicators, is the basis for the suggestion of new indicators for RATP. Public transport competitors in France (Veolia Transport, SNCF, Keolis, Transdev) and Europe (UK and Sweden) as well as on other companies have been benchmarked to observe how they deal with the issues of sustainable development.

    The breaches of RATP have been enlightened by comparing it to GRI and then to the concurrent companies within the GRI framework. Whereas GRI can deeply help improving the quality and relevance of RATP indicators of sustainable development, the competitors bring little information for RATP that is rather in advance compared to its direct concurrence in its way to report sustainable development.

    Thanks to the analysis realised, the qualities of good indicators of sustainable development have been defined. A new panel of indicators of sustainable development for the corporate report has been suggested, based on the existing panel and on GRI requirements. As ways of thinking and working cannot be changed drastically in a short time, the provided suggestion might not be perfect, but can be adopted and improved in the next years. Suggested indicators could be still improved by introducing 3 different related levels from top management to workers and by clearly defining and harmonizing the perimeters of reporting. Extra recommendations are to improve cartographies of water and electricity at RATP, so that everyone knows which quantities it consumes. Moreover, the whole GRI guidelines (not only the indicators) should be studied in order to realise the global reporting in sustainable development.

  • 319.
    Henriksson, Greger
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys.
    Andersson, Maria
    Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet.
    von Borgstede, Chris
    Psykologiska Institutionen, Götebors Universitet.
    Eriksson, Ola
    Högskolan i Gävle.
    Guath, Mona
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL - Svenska miljöinstitutet.
    Åkesson, Lynn
    Institutionen för Kulturvetenskaper, Lunds Universitet.
    Hållbar avfallshantering: utvärdering av styrmedel från ett psykologiskt och etnologiskt perspektiv2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom psykologi och etnologi studeras företeelser ur perspektiv som återfinns hos den enskilda individen samt i det lokala eller sociala sammanhanget. I studien har olika styrmedel bedömts från ett etnologiskt och psykologiskt perspektiv. Studien har därvid inneburit nya arbetsmetoder – i varken psykologi eller etnologi brukar man arbeta med att förutsäga hur olika medel (t.ex. styrmedel) påverkar människan, normalt arbetar man efter att beskriva hur människan upplever ett befintligt styrmedel. Nytt i arbetssättet är också att utvärdera styrmedlen i olika framtidsscenarier.

    De viktigaste slutsatserna om de studerade styrmedlen är enligt följande.

    Information är ett viktigt styrmedel, men bör främst ses i kombination med andra styrmedel. Information bör utformas så att den är anpassad för olika grupper, hellre än massutskick och glättiga kampanjer. Informationen bör vara både deklarativ (ge information om effekter och konsekvenser) och procedurell (beskriva hur man ska göra). Information är viktigast som styrmedel i de hållbara scenarierna, men är av betydelse i samtliga scenarier. Vad gäller verksamheter kan man skilja på information till företagsledningen och information till anställda.

    Styrmedlet ”Reklam ja tack” förväntas leda till minskad mängd pappersavfall och är lätt att förstå för hushållen. Styrmedlet är mest effektivt i de hållbara scenarierna. Styrmedlet bedöms verksamt även i scenariot regional marknad eftersom det då är större tryck på verksamheterna att föra ut sitt budskap.

    Negativ kemikaliemärkning bedöms vara ett effektivt styrmedel, och framför allt effektivare än positiv märkning. Negativ kemikaliemärkning bedöms också vara effektivt i alla scenarier.

    I styrmedlet viktbaserad avfallstaxa kan storleken på den rörliga delen av avfallstaxan påverka styrmedlets genomslagskraft. Viktbaserad avfallstaxa bedöms fungera bäst i de marknadsdrivna scenarierna där individen tar ett stort ansvar själv. I de hållbara scenarierna kan styrmedlet komma att upplevas negativ eftersom ansvaret för miljöfrågorna är mer överflyttade till staten från medborgarna.

    Miljödifferentierad avfallstaxa bedöms ge ytterst små styreffekter eftersom det med den givna utformningen kan vara svår att kommunicera med människorna. Med vissa ändringar skulle det däremot kunna bli kraftfullt.

    Utvecklade insamlingssystem bedöms leda till ökad källsortering i alla scenarier. Detta gäller både ökad fastighetsnära insamling och insamling i materialströmmar.

  • 320.
    Henriksson, Greger
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys. Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Börjesson Rivera, Miriam
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys. Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
    Åkesson, Lynn
    Lund University.
    Environmental Policy Instruments Seen as Negotiations2012Inngår i: Negotiating Environmental Conflicts: Local communities, global policies / [ed] Gisela Welz, Franziska Sperling, Eva Maria Blum, Frankfurt am Main: Institut für Kulturanthropologie und Europäische Ethnologie , 2012, s. 83-105-Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 321.
    Herder, Mats
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE).
    A challenge in learning and scientific communication2011Inngår i: Public Service Review: Science & Technology, ISSN 1757-2770, nr 12, s. 1-2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 322.
    Hesselgren, Mia
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Produkt- och tjänstedesign.
    Designing for sustainability practices: RE-DO Design Doings, Strategies and Postures2019Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Tackling current sustainability challenges requires substantial societal and social changes, and many different strategies for their deployment. More people have to choose sustainability practices, such as sustainable mobility practices, but such transitions are not easily accomplished. Everyday life is formed by, on the one hand, available systems of provision and, on the other hand, chosen lifestyles. Design can influence conditions for these systems and lifestyles, and thus enable more people to embrace sustainability practices. However, for this to happen, design practice in itself needs to be reformulated to include everyday practices as design material and address the associated dynamics and complexities.

    This thesis presents suggested reformulations of design as a practice through the RE-DO Design engagements. The suggested design approach is built on three research projects that staged interventions in sustainable mobility practices. Through practicebased design research, and with a design research program, possible reformulations of design practice to create favourable conditions for sustainability practices have been explored. RE-DO Design comprises design doings, strategies and postures, and involves iterative design work in four loops that respectively reconfigure, perform, explore and bridge sustainable proto-practices. Each iteration includes design strategies for these doings and enables opportunities for revisioning and learning in everyday life as well as for decision makers. To realise RE-DO Design, three design postures are suggested: Re-make, Re-value and Re-learn. With these reformulations of design, conditions for sustainability practices can be influenced and designed.

    The thesis discusses RE-DO Design, with the mobility interventions as a basis and with a focus on the three design postures Re-make, Re-value and Re-learn. The aim is to contribute to developing and reformulating design as a practice in order for it to play an important part in sustainability transitions.

  • 323.
    Hessle, Helena
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi (flyttat 20130630).
    Östensson, Eva
    Analys av lakvatten och lakvattensediment vid Tveta återvinningsanläggning2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This master thesis is commissioned by Telge Återvinning AB. Telge Återvinning AB runs anexperiment with local treatment of leachate. The treatment of leachate consists of e.g.collecting the leachate in a pond and precipitation of metals in the leachate in a treatmentplant.

    Two problems have been investigated in this master thesis:

    1. Which factor that affects the leachate quality and the precipitation of metals in thetreatment plant the most.

    2. Find more information about the sediment on the bottom of the leachate pond.

    To investigate these problems the following items were analysed: the stratification of theleachate in the pond, the leachate quality, the sediment on the bottom of the pond and thesludge in the treatment plant.

    To investigate these problems the following items were analysed: the stratification of theleachate in the pond, the leachate quality, the sediment on the bottom of the pond and thesludge in the treatment plant.

    The stratification of the leachate in the pond was examined by measuring the oxygenconcentration, the conductivity and the temperature at different depth in the pond.

    Following factors were analysed to investigate the leachate quality: calcium concentration,alkalinity, conductivity, pH, suspended substances, COD, chloride and sulphur. The sampleswere taken from the leachate in the pond and from the ash leachate that is pumped to the pond(see chapter 3.1).

    The sediment on the bottom of the pond was first analysed by investigation of its division andthickness. To examine the content of the sediment residue on ignition, dry matter, heavymetals, other metals, sulphide, chloride and oil were analysed. Furthermore a differentialthermal analyse was performed. Except for the oil analyse, the same analyses were performedon the sludge in the treatment plant.

    The results show that there is a stratification of the leachate in the pond. The analysis of theleachate quality showed high content of calcium in the water in the pond and even higher inthe ash leachate. The chloride concentration in the ash leachate is nearly twice as high as inthe leachate in the pond.

    The result of the investigation of the sediment in the leachate pond shows, that the sediment islocated in a zone in the middle of the pond. The thickness of the sediment in the pond was40 cm and the total amount were estimated to 120 m3. Iron is the heavy metal that has thehighest concentration in the sediment. Of the other metals in the sediment calcium constitutesthe highest concentration. The oil analysis shows that the sediment is oil polluted. The resultof the sludge in the treatment plant shows that calcium is the most precipitated metal.

    Calcium is the factor that has the highest influence on the precipitation in the treatment plant.Due to the high calcium content our opinion is, that the existing treatment process is not theoptimal. Based on this statement our suggestion is to treat the ash leachate separately. For thatreason a proposal to continue this master thesis is to investigate a method for this.

  • 324.
    Hilding-Rydevik, Tuija
    et al.
    Institutionen Stad och land, SLU.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Isaksson, Karolina
    VTI.
    The Swedish Discourse on Sustainable Regional Development: Consolidating the post-political condition2011Inngår i: International Planning Studies, ISSN 1356-3475, E-ISSN 1469-9265, Vol. 16, nr 2, s. 169-187Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents the results of an investigation into how sustainable development was introduced as a new objective for regional development policy in Sweden. Specific attention is given to the basic assumptions underlying the shaping of sustainable regional development (SRD) as a new policy goal in the Swedish regional development policy arena, which is a main arena for regional planning in Sweden. The overall aim is to chart and critically assess official Swedish SRD policy discourse using an analytical approach inspired by Foucauldian discourse analysis; that is, targeting both text and practice through examination of policy documents and institutional settings. Of key interest are the norms and power relations produced and reproduced through the discourse. In the study, holism, equilibrium and consensus are identified as key storylines of the Swedish SRD discourse. In essence, our findings indicate a further (re)production and consolidation of a post-political approach that provides no input to developing any alternative trajectory for society. The concluding discussion concerns the need to challenge the post-political condition and reassert the political and ideological content of the aims and visions for SRD, as well as for development in general.

  • 325. Hjelmblom, Magnus
    et al.
    Paasch, Jesper M.
    Paulsson, Jenny
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Fastighetsvetenskap.
    Edlund, Marina
    Bökman, Fredrik
    Towards Automation of the Swedish Property Formation Process: A Structural and Logical Analysis of Property Subdivision2019Inngår i: Nordic Journal of Surveying and Real Estate Research, ISSN 1459-5877, E-ISSN 2341-6599, Vol. 14, nr 1, s. 29-63Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 326. Hochschorner, Elisabeth
    Miljöekonomisk viktningsmetod för miljöaspekter2001Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är gjort vid Industriellt Miljöskydd, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm och Ericsson Enterprise AB, Nacka Strand. På affärsenheten Ericsson Enterprise AB inom Ericsson-concernen utvecklas bl.a. företagsväxeln MD 110. I examensarbetet genomförs en jämförelse av två byggsättsteknik för företagsväxlar, “A” och “B”. “A” använder samma byggsättsteknik som MD 110 ”BC 10Low”, för vilken en livscykelanalys har genomförts tidigare.1 Värden från denna analys har därför använts i detta examensarbete. I den jämförande livscykelanalysen av “A” och “B” erhålls de båda byggsättens miljöpåverkan på åtta utvalda miljöpåverkanskategorier. Livscykelanalys, LCA (Life Cycle Assessment), är ett samlingsbegrepp för olika metoder att beskriva en varas totala potentiella miljöpåverkan. Tre av de åtta kategorierna väljs sedan ut för att värderas ekonomiskt med syfte att uttrycka hur allvarliga olika typer av miljöpåverkan anses vara i förhållande till varandra. Den ekonomiska värderingen baseras på undvikandekostnader, dvs. vad det kostar att undvika miljöpåverkan samt återställandekostnader, dvs. vad det kostar att åtgärda en redan skedd miljöpåverkan. I ekonomiska sammanhang visas normalt varken nuvarande eller framtida kostnader för miljöproblem. Trots att de flesta beslut på högre nivåer i samhället och på företag fattas utifrån ekonomiska aspekter värderas inte oförstörd miljö som den ekonomiska tillgång den är. Eftersom skador på miljön innebär en kostnad för samhället, skulle en ekonomisk värdering av miljön kontrollera användningen av den och därmed medföra att en för hela samhället optimal produktionsnivå uppnås. Den allmänna politiska uppfattningen är idag att förorenaren ska betala för skadan och ekonomiska styrmedel blir ett allt viktigare miljöpolitiskt instrument. Beräkning av ett företags miljöskuld är därför ett viktigt led i den fortsatta utvecklingen inom miljöekonomin. I examensarbetet behandlas även de regleringar som finns på utsläpp idag samt vilka som kan komma att finnas i framtiden. Studien av ”A” och ”B” resulterar i att ”A” är mindre miljöbelastande än ”B” i samtliga studerande miljöpåverkanskategorier. Detta beror på materialsammansättning, vikt, storlek samt energiförbrukning. Det förslag till värderingsmetod, som jag har lagt fram, visar ungefärliga kostnader och kan ses som belopp för vad det åtminstone skulle kunna kosta. Metoden ger ett lättförståeligt sätt att jämföra produkter/ systems miljöpåverkan med varandra.

  • 327. Hogstedt, C.
    et al.
    Elgstrandt, Kaj
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Petersson, Nils F.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Matsson, C.
    Sweden and southern Africa: the basis for the WAHSA partnership2008Inngår i: Work and health in Southern Africa: Findings and outputs of the WAHSA programme, 2004-2008, South Africa: Work and Health in Southern Africa, WAHSA , 2008, 1, s. 5-7Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 328. Holgersson, S
    et al.
    Malmström, Maria
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Berglund, S
    Batch Experiments of Cs, Sr, Ni, Eu, U and Np Sorption onto Soil from the Laxemar Area2009Inngår i: 12th International Conference on the Chemistry and Migration Behaviour of Actinides and Fission Products in the Geosphere., 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 329.
    Holme, Petter
    KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Beräkningsbiologi, CB.
    Model validation of simple-graph representations of metabolism2009Inngår i: Journal of the Royal Society Interface, ISSN 1742-5689, E-ISSN 1742-5662, Vol. 6, nr 40, s. 1027-1034Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The large-scale properties of chemical reaction systems, such as metabolism, can be studied with graph-based methods. To do this, one needs to reduce the information, lists of chemical reactions, available in databases. Even for the simplest type of graph representation, this reduction can be done in several ways. We investigate different simple network representations by testing how well they encode information about one biologically important network structure-network modularity (the propensity for edges to be clustered into dense groups that are sparsely connected between each other). To achieve this goal, we design a model of reaction systems where network modularity can be controlled and measure how well the reduction to simple graphs captures the modular structure of the model reaction system. We find that the network types that best capture the modular structure of the reaction system are substrate-product networks (where substrates are linked to products of a reaction) and substance networks (with edges between all substances participating in a reaction). Furthermore, we argue that the proposed model for reaction systems with tunable clustering is a general framework for studies of how reaction systems are affected by modularity. To this end, we investigate statistical properties of the model and find, among other things, that it recreates correlations between degree and mass of the molecules.

  • 330. Holme, Petter
    Network dynamics of ongoing social relationships2003Inngår i: Europhysics letters, ISSN 0295-5075, E-ISSN 1286-4854, Vol. 64, nr 3, s. 427-433Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Many recent large-scale studies of interaction networks have focused on networks of accumulated contacts. In this letter we explore social networks of ongoing relationships with an emphasis on dynamical aspects. We find a distribution of response times (times between consecutive contacts of different direction between two actors) that has a power law shape over a large range. We also argue that the distribution of relationship duration (the time between the first and last contacts between actors) is exponentially decaying. Methods to reanalyze the data to compensate for the finite sampling time are proposed. We find that the degree distribution for networks of ongoing contacts fits better to a power law than the degree distribution of the network of accumulated contacts do. We see that the clustering and assortative mixing coefficients are of the same order for networks of ongoing and accumulated contacts, and that the structural fluctuations of the former are rather large.

  • 331. Holme, Petter
    et al.
    Edling, C. R.
    Liljeros, F.
    Structure and time evolution of an Internet dating community2004Inngår i: Social Networks, ISSN 0378-8733, E-ISSN 1879-2111, Vol. 26, nr 2, s. 155-174Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We present statistics for the structure and time evolution of a network constructed from user activity in an Internet community. The vastness and precise time resolution of an Internet community offers unique possibilities to monitor social network formation and dynamics. Time evolution of well-known quantities, such as clustering, mixing (degree-degree correlations), average geodesic length, degree, and reciprocity is studied. In contrast to earlier analyses of scientific collaboration networks, mixing by degree between vertices is found to be disassortative. Furthermore, both the evolutionary trajectories of the average geodesic length and of the clustering coefficients are found to have minima.

  • 332. Holme, Petter
    et al.
    Grönlund, Andreas
    Modelling the dynamics of youth subcultures2005Inngår i: JASSS: Journal of Artificial Societies and Social Simulation, ISSN 1460-7425, E-ISSN 1460-7425, Vol. 8, nr 3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    What are the dynamics behind youth subcultures such as punk, hippie, or hip-hop cultures? How does the global dynamics of these subcultures relate to the individual's search for a personal identity? We propose a simple dynamical model to address these questions and find that only a few assumptions of the individual's behaviour are necessary to regenerate known features of youth culture.

  • 333. Holme, Petter
    et al.
    Kim, Beom Jun
    Growing scale-free networks with tunable clustering2002Inngår i: Physical Review E. Statistical, Nonlinear, and Soft Matter Physics: Statistical Physics, Plasmas, Fluids, and Related Interdisciplinary Topics, ISSN 1063-651X, E-ISSN 1095-3787, Vol. 65, nr 2, s. 026107-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We extend the standard scale-free network model to include a "triad formation step." We analyze the Geometric properties of networks Generated by this algorithm both analytically and by numerical calculations, and find that our model possesses the same characteristics as the standard scale-free networks such as the power-law degree distribution and the small average geodesic length, but with the high clustering at the same time. In our model, the clustering coefficient is also shown to be tunable simply by changing a control parameter-the average number of triad formation trials per time step.

  • 334. Holme, Petter
    et al.
    Liljeros, Fredrik
    Edling, Christofer R.
    Kim, Beom Jun
    Network bipartivity2003Inngår i: Physical Review E. Statistical, Nonlinear, and Soft Matter Physics: Statistical Physics, Plasmas, Fluids, and Related Interdisciplinary Topics, ISSN 1063-651X, E-ISSN 1095-3787, Vol. 68, nr 5, s. 056107-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Systems with two types of agents with a preference for heterophilous interaction produce networks that are more or less close to bipartite. We propose two measures quantifying the notion of bipartivity. The two measures-one well known and natural, but computationally intractable, and the other computationally less complex, but also less intuitive-are examined on model networks that continuously interpolate between bipartite graphs and graphs with many odd circuits. We find that the bipartivity measures increase as we tune the control parameters of the test networks to intuitively increase the bipartivity, and thus conclude that the measures are quite relevant. We also measure and discuss the values of our bipartivity measures for empirical social networks (constructed from professional collaborations, Internet communities, and field surveys). Here we find, as expected, that networks arising from romantic online interaction have high, and professional collaboration networks have low, bipartivity values. In some other cases, probably due to low average degree of the network, the bipartivity measures cannot distinguish between romantic and friendship oriented interaction.

  • 335. Holme, Petter
    et al.
    Park, Min
    Kim, Jun
    Edling, Christofer R.
    Korean university life in a network perspective: Dynamics of a large affiliation network2007Inngår i: Physica A: Statistical Mechanics and its Applications, ISSN 0378-4371, E-ISSN 1873-2119, Vol. 373, s. 821-830Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We investigate course registration data of 18 semesters at a Korean University to portray the time evolution of students' positions in the network of fellow students. Apart from being a study of the social positions of students, the present work is also an example of how large-scale, time resolved, affiliation networks can be analyzed. For example, we discuss the proper definitions of weights, and propose a redefined weighted clustering coefficient. Among other things, we find that the students enter the network at the center and are gradually diffusing towards the periphery. On the other hand, the ties to the classmates of the first semester will, on average, become stronger as time progresses. (c) 2006 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 336. Holme, Petter
    et al.
    Trusina, A.
    Kim, Beom Jun
    Minnhagen, Petter
    Prisoners' dilemma in real-world acquaintance networks: Spikes and quasiequilibria induced by the interplay between structure and dynamics2003Inngår i: Physical Review E. Statistical, Nonlinear, and Soft Matter Physics: Statistical Physics, Plasmas, Fluids, and Related Interdisciplinary Topics, ISSN 1063-651X, E-ISSN 1095-3787, Vol. 68, nr 3, s. 030901-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We study Nowak and May's spatial prisoners' dilemma game driven by mutations (random choices of suboptimal strategies) on empirical social networks. The time evolution of the cooperation level is highly complex containing spikes and steps between quasistable levels. A statistical characterization of the quasistable states and a study of the mechanisms behind the steps are given. We argue that the crucial structural ingredients causing the observed behavior is an inhomogeneous degree distribution and that the connections within vertices of highest degree are rather sparse. Based on these observations we construct model networks with a similar complex time evolution of the cooperation level.

  • 337.
    Holzapfel, Gerhard A.
    et al.
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), Hållfasthetslära (Inst.), Hållfasthetslära (Avd.).
    Ogden, R. W.
    Modelling the layer-specific three-dimensional residual stresses in arteries, with an application to the human aorta2010Inngår i: Journal of the Royal Society Interface, ISSN 1742-5689, E-ISSN 1742-5662, Vol. 7, nr 46, s. 787-799Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper provides the first analysis of the three-dimensional state of residual stress and stretch in an artery wall consisting of three layers (intima, media and adventitia), modelled as a circular cylindrical tube. The analysis is based on experimental results on human aortas with non-atherosclerotic intimal thickening documented in a recent paper by Holzapfel et al. (Holzapfel et al. 2007 Ann. Biomed. Eng. 35, 530-545 (doi:10.1007/s10439-006-9252-z)). The intima is included in the analysis because it has significant thickness and load-bearing capacity, unlike in a young, healthy human aorta. The mathematical model takes account of bending and stretching in both the circumferential and axial directions in each layer of the wall. Previous analysis of residual stress was essentially based on a simple application of the opening-angle method, which cannot accommodate the three-dimensional residual stretch and stress states observed in experiments. The geometry and nonlinear kinematics of the intima, media and adventitia are derived and the associated stress components determined explicitly using the nonlinear theory of elasticity. The theoretical results are then combined with the mean numerical values of the geometrical parameters and material constants from the experiments to illustrate the three-dimensional distributions of the stretches and stresses throughout the wall. The results highlight the compressive nature of the circumferential stress in the intima, which may be associated with buckling of the intima and its delamination from the media, and show that the qualitative features of the stretch and stress distributions in the media and adventitia are unaffected by the presence or absence of the intima. The circumferential residual stress in the intima increases significantly as the associated residual deformation in the intima increases while the corresponding stress in the media (which is compressive at its inner boundary and tensile at its outer boundary) is only slightly affected. The theoretical framework developed herein enables the state of residual stress to be calculated directly, serves to improve insight into the mechanical response of an unloaded artery wall and can be extended to accommodate more general geometries, kinematics and states of residual stress as well as more general constitutive models.

  • 338.
    Häggström, Peder
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Aktiverad kiselsyra: En undersökning av förmågan att reducera organiskt material samt effekter och kostnader vid ersättning med aluminiumsulfat2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet har utförts på uppdrag av Stockholm Vatten AB och har bedrivits vid Norsborgs vattenverk i Botkyrka kommun utanför Stockholm. Syftet med arbetet har varit att ge underlag för minskning av organiskt material i dricksvattnet. Följande frågor besvaras:

    • Påverkar aktiverad kiselsyra reduktionen av organiskt material

    • Påverkar beredningen av den aktiverade kiselsyran reduktionen av organiskt material

    • Kan den aktiverade kiselsyran ersättas med aluminiumsulfat

    • Vilka effekter innebär en ersättning av aktiverad kiselsyra med aluminiumsulfat

    Norsborgs vattenverk tar råvatten från Mälaren och reningsprocessen innefattar mekanisk, kemisk och biologisk rening. I den kemiska reningen används aluminiumsulfat och aktiverad kiselsyra. Dessa kemikalier benämns fällningskemikalier och tillsätts i syfte att agglomerera föroreningarna i vattnet till en sådan storlek att de kan avskiljas genom sedimentering och filtrering i sandfilter. Förändringar i råvattenkvaliteten möts traditionellt genom att justera dosen av dessa kemikalier.

    De senaste årens förändringar i råvattenkvaliteten har bl.a. lett till att halten organiskt material ökat i råvattnet. Traditionell justering av fällningskemikalierna har inte varittillräcklig för att reducera halterna vilket lett till att halten organiskt material även ökat idricksvattnet. Organiskt material kan vara bärare av skadliga ämnen såsom pesticider och tungmetaller samt bidra till ett flertal negativa effekter såsom uppkomst av cancerframkallande klororganiska ämnen, bakterietillväxt i ledningsnätet och ökat behovav desinfektionsmedel. Tidigare undersökningar har visat att aktiverad kiselsyra troligen inte har någon effekt på reduktionen av organiskt material och att reduktionsförmåganhos aluminiumsulfat kan vara begränsad. Ovanstående samt att prisbilden förfällningskemikalierna de senaste 10 åren förändrats till aluminiumsulfatets fördel utgör bakgrunden till att en utredning ansetts angelägen.

    Examensarbetet är en del av denna utredning och har innefattat både fullskaleförsök och laboratorieförsök. Fullskaleförsöken har undersökt fällningsresultaten utifrån enuppsättning doseringar med aktiverad kiselsyra och aluminiumsulfat. Vattenflödena har kunnat hållas separerade under försöken vilket möjliggjort analys av reningsresultat avrespektive dosering. Laboratorieförsöken har innefattat studier av beredningen av aktiverad kiselsyra och fällningsförsök med olika utformningar av beredningen.

    Varken fullskaleförsöken eller laboratorieförsöken har kunnat påvisa att aktiverad kiselsyra har någon effekt på reduktion av organiskt material. Aluminiumsulfat visade sig dock kunna reducera både organiskt material och grumlighet. Förmågan att reducera grumlighet var dock sämre än för motsvarande kostnadsekvivalent dos aktiveradkiselsyra, främst vid låg vattentemperatur. Aluminiumsulfatets reducerande effekt påorganiskt material visade sig nå ett maximum vid en reduktion på 2,5 mg TOC/l. Dettaoavsett aluminiumsulfatdos, råvattenkvalitet och andra yttre omständigheter.

    Rekommendationen är att ersätta den aktiverade kiselsyran med aluminiumsulfat motsvarande två kostnadsekvivalenter aktiverad kiselsyra. Detta eftersomundersökningen visar att optimal reduktion av organiskt material och grumlighet uppnås vid denna nivå.

    Reduktionen av organiskt material skulle möjligtvis kunna höjas ytterligare om fällnings pH sänktes. Det är även möjligt att det outfällda organiska materialet är av sådan karaktär att det inte kan reduceras ytterligare med befintlig teknik. En karaktärisering av det outfällda organiska materialet skulle därför kunna ge underlag för val av lämpliga reningstillägg.

  • 339.
    Hägvall, Joakim
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi (flyttat 20130630).
    Study of ammonium chloride formation phenomena in the waste pyrolysis process2001Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This paper describes a technological study of a Japanese Pyrolysis Plant for Waste Treatment. Sometimes in the earlier stage of the plant operation, a certain amount of solid material deposition was observed.

    The result from chemical analysis showed that the major component of this material was ammonium chloride. Ammonium chloride was deposited on the pipe walls. The deposited ammonium chloride forms a dense brick like material that prohibits the gas movement. The gas in the pipe is choked by this deposition and this is disrupting the continuously plant operation. The source of the ammonia chloride was supposed to be Hydrochloric vapours and ammonia vapours, which gasified from the waste and formed somewhere in the plant.

    Although effective mechanical way to prevent the ammonia chloride accumulation was developed and continuously operation of the plant was established successfully, essential reduction of ammonium chloride formation was sought for future applications. To reach a conclusion with this issue several Test and Simulations were made, to find out effective countermeasures. The Paper is describing the result from five different simulations in the program ChemSage to predict what is happening with ammonia at different parameters. It also describes the results from several Tests performed on a laboratory scaled cracker, to verify how ammonia behaved under certain conditions. This paper concludes that the major part of the ammonia is formed in the cracker or/and downstream of the cracker.

    What could be done about the formation are as follows: Increase the temperature in the cracker. Have longer residence time in the cracker. Insert more oxygen into the cracker. Rather a combination of all these three solutions at the same time is the best way to come to an ending with the ammonium chloride issue without having to change the performance of the whole process too much.

  • 340.
    Härlin, Elisabeth
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi (flyttat 20130630).
    Solcellsdriven vattenreningsapparat: Hållbar vattenrening genom att rena vatten i en membrandestilleringsanläggning driven av en kombinerad solelvärmare2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utan vatten inget liv, den ökande miljöförstöringen och ökande befolkningstillväxten tär på jordens vattenresurser. Med en småskalig vattenreningsapparat driven med hjälp av solkraft kan det bli möjligt för hushåll i avlägsna trakter att få tillgång till rent dricksvatten och en ren energikälla. Det kan bli en vändpunkt till att kunna försörja sig och närma sin närmiljö till målet hållbar utveckling.

    Detta examensarbete går ut på att försöka visa varför hållbar utveckling inte längre är enbart något för alla världens beslutsfattare på högre nivåer att sitta på konferenser och vara överens om är eftersträvansvärt. Det är något helt igenom nödvändigt att rent handgripligt praktiskt gripa sig an på alla nivåer. Ju snabbare de praktiska stegen börjar tas desto mjukare kan övergången ske.

    I detta examensarbete visas en av många nödvändiga tekniska systemlösningar som kan komma att förverkliga drömmen att vi alla människor ska kunna leva i fred med djur och natur på en jord som exploateras lagom mycket så resurserna räcker åt alla kommande generationer.

    Kapitel 2 beskriver problemet och den tillgängliga tekniken. Det finns ett behov att rena vatten på grund av arsenik i grundvatten eller andra föroreningar. På grund av växthuseffekten är det önskvärt om den tredjedel som inte har tillgång till el kan bygga sitt välstånd på rena energislag. Samtidigt som vi som slösar bort elen måste ställa om vår produktion både genom besparingar och övergång till rena energislag. Begreppet hållbar utveckling beskrivs och förklaras. Solcellerna beskrivs hur de fungerar och vilken miljöpåverkan de har. Ett ganska stort avsnitt koncentrerar sig på vad det är som hindrar utbyggnaden för solceller.

    Lösning av problemet beskrivs i kapitel 3. Hur vattenreningen går till och hur vattenreningsapparaten fungerar beskrivs och hur det är möjligt att ta ut både el och värme från solceller. Detta är teoretiskt möjligt och de första tekniska stegen har tagits. Solelvärmekombinationen befinner sig ännu på första prototypstadiet och det finns behov av ytterligare forskning och utveckling. Slutligen visas beräkningar på dimensionering av vattenreningsapparatens drift.

    Kapitel 4 försöker visa resultaten. Eftersom provning och mätning av energiutbytet, värme respektive el inte gick att genomföra på grund av diverse omständigheter blir resultatet främst en fallstudie som visar behovet och att det är möjligt att få vattenreningsapparaten och solelvärmemodulen att arbeta bra tillsammans. Fallstudien visar för jämförelsens skull hur vattenreningsapparaten kan användas på två håll i världen.

    I diskussionskapitlet 5, diskuteras motsättningarna mellan att beslutsfattare vet nödvändigheten med hållbar utveckling och att solceller är vettigt att satsa på. Någon tröghet i systemen hindrar utvecklingen. Här ligger flera europeiska länder 10 år före oss. Det kan diskuteras vad det beror på men det viktigaste bör vara att fundera ut hur utvecklingen kan gå framåt på bästa sätt.

    Kap 6 knyter ihop säcken och drar slutsatserna att en positiv utveckling sker inte av sig själv. Den måste införas planerat och systematiskt med stöd från högsta nivå. svensk forskning och utveckling ligger i framkant. Det gäller att nästa steg i kedjan, innovationssystemen, hänger med i utvecklingen och aktivt främjar den önskvärda tekniken hela vägen fram till en lyckad kommersiell etablering.

  • 341.
    Håkansson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Berättelser om yrkesroller2005Inngår i: Hållbar utveckling i praktiken: möten gränser perspektiv / [ed] Asplund, Eva; Skantze. Ann, Stockholm: Institutionen för infrastruktur, KTH , 2005Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 342.
    Håkansson, Maria
    KTH, Tidigare Institutioner, Infrastruktur och samhällsplanering.
    Environmental issues and debate: Interview with Tuija Hilding Rydevik2004Inngår i: Urbanistica, ISSN 0042-1022, nr 124, s. 81-82Artikkel, forskningsoversikt (Annet vitenskapelig)
  • 343.
    Håkansson, Maria
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Dovlen, Sylvia
    Institutionen för stad och land, SLU.
    Thinking Sustainable Development2005Inngår i: Plan : tidskrift för planering av landsbygd och tätorter / utges av Föreningen för samhällsplanering, ISSN 0032-0560Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 344.
    Håkansson, Susanna
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    Implementation of environmental management in China2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis project was carried out within the cooperation between theIndustrial Ecology Department at Royal Institute of Technology (KTH),Stockholm, Sweden and Center for Space Thermal Science of ShandongUniversity, Jinan, China.

    The aim of this thesis report is to investigate Environmental ManagementSystem (EMS) and its support system, give a general view of theenvironmental work in companies in China, and make recommendation forSwedish joint ventures how they should work with environmental issues inChina.

    The conclusions, drawn from the thesis investigation, are that the Chineseway of working with environmental issues is similar to the Swedishapproach. There is a comprehensive support system in forms oflegalization, other demands and standards. The main differences arecompulsory EMS and Cleaner Production Law. It is not always voluntarilyto work with an EMS in a company; some companies, which are perceivedto be hazardous for the environment, are forced to work with compulsoryEMS. However, there is also voluntarily EMS such as ISO 14001. Thesecond differences are that China has, as the only country in the world,Cleaner Production as a law.

    The company visits to Qingqi, General, Shandong Huangtai Thermal PowerPlant and Huawo showed that Chinese companies work active onenvironmental issues and use the existing support system.

    The recommendations for joint ventures between Chinese and Swedishcompanies that were drawn from this thesis report are; compile withChina’s environmental laws, criterion, standards and demands; be a partof China’s environmental management system, both compulsory andvoluntarily; make the environmental work in the organisations transparentand infiltrated it in all levels; educate all employees and assure that theEMS has full support from the top manager; combine EMS with safety,health and quality management systems; work with high quality EducationCenters and Certification Bodies; and finally, take a moral responsibility.

  • 345.
    Högselius, Per
    Filosofi och historia, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Filosofi och teknikhistoria, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö.
    Energy and Geopolitics2019Bok (Fagfellevurdert)
  • 346.
    Högström, Ebba
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.
    Kalejdoskopiska rum: Diskurs, materialitet och praktik i den decentraliserade psykiatriska vården2012Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    During the period 1967-1995, Swedish mental healthcare underwent a complete re-organisation, starting with county councils taking over responsibility for mental healthcare from the state. Asylums were then phased out and mental health care moved closer to patients. The Mental Health Reform of 1995 completed this decentralisation and put the emphasis on an independent and integrated life as a citizen in society and the idea of a dwelling of one’s own. This thesis describes and analyses spatial aspects of decentralised mental healthcare in Sweden, focusing on the decentralisation discourse regarding organisation, localisation, patient care and working methods behind decentralisation and its spatial performance. A case study of decentralised mental healthcare in Nacka, a Stockholm suburb, between 1958-1999 examines in particular the emerging decentralisation discourse 1958-1973, The Nacka Project 1974-1980 (one of the first examples of community care in Sweden), psychiatry in Nacka 1980-1994 and the official report Welfare and Freedom of Choice from 1995. The methods used include studies of documents, interviews, visual and architectural drawing analysis. The theoretical point of departure for the analysis is a post-structural heterogeneous concept of space where spatial materiality and discursiveness are looked upon as intertwined.

       The result shows that the re-organisation of mental healthcare brought about a substantial spatial transformation. Normalisation of patients’ lives involved integration into society and support for independent living. The local environment was the main trope for the early stage of decentralised mental healthcare, but the notion of a dwelling of one’s own became the important trajectory to an independent life after 1995. The idea of the patient is challenged by the independence discourse, which could be said to contain an idea of the ‘non-patient’. Overall, it can be concluded that spatial organisations of the built environment are never value-free or neutral. They reflect, enable and constrain power relations in a society and material space can contribute to the power of one group at the expense of another. Furthermore, the results of the spatialities, or the meanings, cannot be predicted. It is therefore crucial to distinguish power in all its configurations and scales and to keep negotiations alive, especially within the field of mental healthcare, but also in the care sector as a whole and in other societal institutions where policies buildings and built environment interact with user practices. This kaleidoscopic perspective can be used for examining complexities in the past and present and for encouraging future potentialities in the process of making/enacting spatial relations.

  • 347.
    Höhler, Sabine
    Filosofi och historia, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Filosofi och teknikhistoria, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö.
    Die Zahl Zwei als globaler Leitwert und Grenzwert in der Klimadebatte2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [de]

    Die Zahl Zwei hat im globalen Klimawandeldiskurs eine bemerkenswerte Karriere gemacht. Mit der Formulierung des Zwei-Grad-Ziels im Copenhagen Accord 2009 stieg die Zahl zu einem Leitwert in der internationalen Klimapolitik auf und wurde neben CO2 zum wohl einschlägigsten Klimasymbol in der öffentlichen Wahrnehmung. Die Zwei beziffert das Ziel, die durchschnittliche globale Temperaturerhöhung auf zwei Grad Celsius gegenüber dem Niveau vor Beginn der Industrialisierung zu begrenzen. Dem Ziel zugrunde liegen naturwissenschaftliche Annahmen quantifizierbarer planetarischer Belastungsgrenzen. Zwei Grad markieren den einzuhaltenden Grenzwert, unter dem die gegenwärtigen ökologischen und sozialen Bedingungen auf der Erde erhalten bleiben sollen. Als Leitwert wie als Grenzwert hat die Zwei eine enorme diskursive Ubiquität und Macht entfaltet. Dies wurde zuletzt bei der COP21 im Dezember 2015 in Paris deutlich. Während der Klimakonferenz orientierten sich die internationalen Verhandlungen fast ausschließlich am Zwei-Grad-Ziel.

     

    Das Zwei-Grad-Ziel ist eine relativ junge Festlegung. Um sie zu treffen, wurden naturwissenschaftliche Beobachtungen und Messungen über große Räume und Zeiträume aggregiert und in Wahrscheinlichkeits- und Modellrechnungen hervorgebrachtes Klimawissen mit politischen Projektionen und Steuerungsentwürfen verknüpft. In ihren heutigen Verwendungszusammenhängen tauchten Grenzwert und Leitwert in den 1980er und 1990er Jahren auf. Im Jahre 2010 wurde das Zwei-Grad-Ziel als UN-Ziel verankert. Als Grundlage der globalen Verhandlung und Steuerung blieb es jedoch wissenschaftlich und politisch umstritten, denn es kämpfte mit dem Vorwurf der Willkür. Zwei Grad schienen entweder als viel zu hoch oder als viel zu niedrig angesetzt. Die Zahl trägt schwer an den Unsicherheiten ihrer Bezifferung und an den Unwägbarkeiten der Folgen bei Überschreitung der Grenze, die sie markiert. Zwei-Grad-Ziel und Zwei-Grad-Grenze gelten weder als gewiss noch als sicher bzw. tolerabel.

     

    Es ist das Besondere der Zwei, dass sie wissenschaftliche Klimagrenzen und politische Klimaziele, formuliert im globalen Maßstab, in der Form einer einzigen Ziffer ausdrückt. Diese hochaggregierte Zahl wurde diskursiv einschlägig und global handlungsleitend, ohne lokal oder individuell erfahrbar zu sein. Das Faszinierende der Zwei ist zugleich ihr Problem. Es ist ein Paradox der globalen Zahl Zwei, dass sich der abstrakte globale Klimagrenzwert nicht auf die Vielfalt lokaler Klimaereignisse und Klimaerfahrungen abbilden lässt. Ein zweites Paradox liegt darin, dass sich in der Zwei Forderungen nach sozialer Veränderung konzentrieren, die auf naturwissenschaftlichen Prämissen beruhen. Leitwert und Grenzwert stehen dabei nicht notwendig im Einklang. Während der Zwei-Grad-Leitwert einen politischen Wendepunkt bezeichnet, markiert der Zwei-Grad-Grenzwert den ökologischen Umschlagpunkt, die Schwelle, an dem der ökologische Wandel unaufhaltsam zu werden droht. Wendepunkt und Umschlagpunkt beschreiben durchaus unterschiedliche Zukünfte. Der Wendepunkt markiert den sozialökologisch ‚elastischen’ Bereich, in dem sich der gewünschte Wandel vollziehen soll. Der Umschlagpunkt hingegen offeriert verschiedene neue Optionen, unter denen Stabilität nur eine Lösung ausweist. Alternative Optionen werden gegenwärtig unter der Vorstellung multistabiler sozialökologischer Systeme verhandelt.

     

    Mich interessieren zum einen die politischen Prozesse um das Zwei-Grad-Ziel. Dabei geht es mir weniger um die Frage, wer Recht bekommt und wer Recht behält. Mich interessieren die Möglichkeitsbedingungen und die Folgen der Quantifizierung selbst, mit der die Zahl Zwei zu einem globalen Maßstab werden konnte. Neben den genannten Paradoxien der Zwei als einem hoch aggregierten abstrakten globalen Durchschnittswert, der so schlagkräftig wie unsicher ist, sind mit der Zwei eine Reihe problematischer Annahmen verbunden. Diese Annahmen möchte ich gerne in der Form von Thesen diskutieren. Sie stehen in Bezug zu Konzepten, die gegenwärtig im Zusammenhang mit dem Problem des anthropogenen Klimawandels aufgeworfen werden und die eng miteinander verzahnt sind:

     

    1. Zwei aggregiert über Ungleichheiten der Verursachung wie der Folgen von Klimawandel hinweg. Die Zahl ist in ihrer wissenschaftlichen und politischen Reichweite global, keineswegs aber ist sie universell in ihrer Geltung. Zwei ist nicht für alle und überall gleich zwei.
    2. Zwei ist nicht nur anthropogen, sondern auch anthropozentrisch. Zwei geht der Frage nach, welcher Wandel für den Menschen erträglich sein wird. Im Zwei-Grad Ziel entfaltet das „Anthropozän“ eine seiner vielen problematischen Bedeutungen. Das geologische Zeitalter des Menschen ist kein geozentrisches, sondern ein anthropozentrisches; es rückt den Menschen selbst ins Zentrum.
    3. Zwei gibt der Vorstellung naturwissenschaftlich quantifizierbarer planetarischer Systemgrenzen Ausdruck, aus denen sich weitere globale Zahlen ableiten lassen. Zwei ist aus der Vorstellung eines Erdsystems heraus formuliert; Zwei folgt der Annahme der Stabilität des Systems innerhalb eines quantitativ bestimmbaren Rahmens. Inhärente Probleme des Systemdenkens, wie die Frage, wie mit globalen Durchschnitten auf lokale Differenzen geantwortet oder wie lokal gesteuert werden kann, bleiben ungelöst.
    4. Zwei verweist auf das aus der Erdsystemforschung entwickelte Konzept der Planetarischen Grenzen (Planetary Boundaries), die den „sicheren Handlungsraum“ (safe operating space) der Menschheit umreißen. Andere denkbare Fragestellungen und Vorstellungen von irdischer Habitabilität, etwa in Bezug auf Inter- und Multispezies-Beziehungen, bleiben unberücksichtigt, sofern sie nicht bereits ökologisch bestimmbar und als Teil des Erdsystems erfasst sind. Die Erdsystemforschung verstellt quasi systematisch den Blick auf disaggregierte, differenzierte Akteure, die ein System in unterschiedlicher Weise bewohnen.
    5. Zwei sieht den Bremsweg ohne Unfall vor und folgt damit der Idee einer Einteilung in für den Menschen gefährlichen und ungefährlichen Klimawandel. Eine Zwei-Grad-Welt lässt sich prinzipiell als eine lineare Extrapolation der gegenwärtigen Erde vorstellen.
    6. Zwei markiert die Kipp- oder Umschlagpunkte (Tipping Points) des Systems, wie etwa die Umkehr des Golfstroms. Zwei enthält das unwiderstehliche Imaginäre des Überschießens (Overshoot), das die Erde in Systemzustände mit für den Menschen ungewissen Folgen überführt.
    7. Zwei greift aus in das semantische und systemische Feld der „Resilienz“ sozial-ökologischer Systeme – die Annahme der Flexibilität und Adaptivität über den elastischen Auslenkungsbereich hinaus. Als Grenzwert kalkuliert die Zwei die Lernfähigkeit des sozial-ökologischen Systems als ultimative Konsequenz bereits mit ein.

     

     

  • 348.
    Höhler, Sabine
    Filosofi och historia, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Filosofi och teknikhistoria, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö.
    Turning Point oder Tipping Point?: Die Zwei-Grad-Grenze im Klimadiskurs2016Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 349.
    Höhler, Sabine
    Filosofi och historia, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Filosofi och teknikhistoria, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö.
    Two Degrees: A Global Climate Accord and its Disparities2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the discourse of global climate change the figure two (2) plays a prominent role. When the Copenhagen Accord anchored the two-degree-goal in 2009 the figure became a powerful target guiding international climate politics and a publicly comprehensible symbol of urgency. Based on scientific conjectures of planetary boundaries the figure quantifies the objective to limit the average global temperature increase to two degrees Celsius compared to the pre-Industrial Era. Although the figure continues to be contested it continues to mark the space for humanity that is safe to operate in, maintaining present ecological and social conditions on Earth.

     

    The two-degree-goal’s most attractive aspect is also its most problematic: a single numeral gathers ecological thresholds and political ambitions. This paper explores the promises and shortcomings of consigning an aggregated number to describe a temporally and spatially complex condition. It will do so by focusing on two paradoxes in the construction of the global target. First, the global average does not disperse into the diversity of local specificities. The figure two quantifies climate change on the global scale; by definition it cannot be experienced locally. The paper will discuss how the focus on temperature increase in aggregate diverts from the inequalities of causes and effects of climate change. The figure may be global in its scientific and political reach but is by no means universal in its impact. Secondly, the political guide value and the scientific threshold value do not necessarily correspond. While the guide value marks a political turning point the threshold value marks an ecological tipping point at which climate change may become uncontrollable. Two points, two futures: one relying on nature’s ‘elasticity’, the other experimenting with ‘overshooting’ the limits, suggesting a set of options among which stability is only one, and possibly not the most desirable route. The paper will discuss the two-degree-goal as putting the readiness for uncertainty and flexibility to the test on the scale of global humanity by counting on the adaptive abilities of a global system that lacks local correspondence.

  • 350.
    Höijer, Anna
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi (flyttat 20130630).
    Utvärdering av metod för ökad mikrobiell aktivitet i avloppsslam2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Actina is a nutritive agent that is being used to increase the microbial life in septic tanks,grease separators and manure tanks. This is supposed to result in resolving potential plugs inthe pipes and prevent new ones, reducing the amount of sludge and also that unpleasantsmells disappears or diminishes. Micromiljö of Scandinavia sells the product in Sweden andthe other Nordic countries and the purpose of this masters theses is to propose directions ofdosage for use in septic tanks and grease separators. The agent can be supplemented by a bioculture, Avloppsstart, if one suspects that the microbiological life in the tank for some reasonis weakened.Tests were performed both at laboratory and in field in a septic tank of a private person and ina grease separator at restaurant Hasselbacken in Stockholm. In both cases the agent has beenused previous in the tanks, and before the studies began a break in dosage was done to restorethe environment in the tanks. In field Actina and Avloppsstart was dosed approximatelyaccording to recommendation from Micromiljö and in laboratory different amounts of Actinawas dosed at different interval. In laboratory different kind of cleaning agents was added tooin some of the tests to see if, and in that case also how these effect the bacterial life in thesludgeIn the examination with the grease separator no apparent changes occurred either in field or inlaboratory. The fat sludge was hard to filtrate and dry and therefore no percentage of drysubstance could be estimated. The sludge from the septic tank started to ferment already thefirst days, but it cannot be proved that this was a result of adding Actina, since thefermentation was most active in the reference tests. If the activity in spite of this depends ofActina, this means that there were traces of the agent and the bio culture left in the tank fromprevious use. In that case it does not take much Actina to maintain the microbial activity. Theestimation of percentage of dry substance showed that the amount of sludge had ratherincreased after the treatment. This could depend on fast growth of bacteria and that the deadbacteria give rise to additional sludge. The results from laboratory also showed that the sludgehave a good buffering ability, adding of strong basic cleaning agents did not effect pH of thesludge.Since no differences in effect can be proved at different dosage, no direction of dosage hasbeen proposed.

45678910 301 - 350 of 842
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf