Endre søk
Begrens søket
123 51 - 100 of 120
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Nationalekonomi i Marx anda1992Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 52.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Nya ägare - effektivare resursutnyttjande?: En studie av ägarförändringar på den svenska kommersiella fastighetsmarknaden 2000-20052005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 53.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Penningpolitiken och bostadsmarknaden: Några reflexioner2009Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 37, nr 8, s. 77-81Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 54.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Price bubbles in housing markets: Concept, theory and indicators2009Inngår i: International Journal of Housing Markets and Analysis, ISSN 1753-8270, Vol. 2, nr 1, s. 78-90Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to clarify the concept of bubble, what it means to explain a bubble and propose a list of bubble indicators.

    Design/methodology/approach – The paper is based on a literature review and some philosophical ideas to derive conclusions for the problems studied.

    Findings – A price bubble should be defined only in relation to the development of prices: a dramatic increase immediately followed by a dramatic fall. The traditional definition in terms of prices not determined by fundamentals is problematic primarily because the concept “fundamentals” is vague. A bubble can never be explained by a single factor, but is the result of the interaction of a number of factors. The explanatory factors proposed are used to derive a set of indicators working as warning signals whether a dramatic increase in prices will be followed by a dramatic fall. The list developed covers, for example, interest costs in relation to household incomes, the elasticity of supply, price expectations and credit conditions.

    Research limitations/implications – Both the explanatory framework and the list of indicators should be seen as preliminary and the starting point for further development through empirical testing.

    Practical implications – A developed list of bubble indicators could be useful for a number of actors, e.g. banks and authorities responsible for monitoring financial stability.

    Originality/value – The contribution is a clearer and more useful concept of bubble, a clearer separation of the question whether bubbles exist and how they should be explained. The proposed list of indicators goes far beyond earlier indicators.

  • 55.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Pricing principles and incentives for energy efficiency investments in multi-family rental housing: The case of Sweden2012Inngår i: Energy Policy, ISSN 0301-4215, E-ISSN 1873-6777, Vol. 49, s. 528-530Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Improving the energy efficiency of the existing housing stock is a high priority in Sweden. The focus of this viewpoint is on how incentives for improving energy efficiency are affected by pricing principles in two specific areas: housing rents and district heating fees. Many countries have regulations that affect how housing rent is determined. It has been shown that cost-based rents reduce incentives for energy efficiency. The same may occur if rent is related to qualities of the apartment, if these qualities do not include the indoor climate. There have been concerns that district heating companies might respond to lower sales by increasing prices, thus reducing any incentive to reduce energy consumption. It is argued that this will not happen if fixed and variable fees correctly reflect the cost structure. Empirical studies show that it is common to have a variable fee that is higher than the marginal cost, partly because of monopoly elements in the market. This type of pricing will actually strengthen the incentives for energy efficiency investments compared to theoretically correct pricing principles.

  • 56.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    RENT REGULATION: A CONCEPTUALAND COMPARATIVE ANALY SIS2001Inngår i: European Journal of Housing Policy, ISSN 1461-6718, E-ISSN 1473-3269, Vol. 1, nr 1, s. 41-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Rent regulations can take many forms and have different purposes. It is arguedthat the often-used distinction between Ž rst- and second-generation rent controlis too crude to be useful. Five main types of rent control are identiŽed instead.The Ž rst dimension concerns whether the control covers rent changes for sittingtenants or rents generally. The second dimension is whether the aim is to protectthe tenants against rents over the market level, against sudden big increases inrents or if the aim is to keep rents permanently below market levels in attractiveareas. The typology is used to classify and compare the rent control systems in anumber of European countries and North American cities. It is also used todescribe typical patterns of change from ‘harder’ to ‘softer’ rent controls.

  • 57.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Rent regulation and new construction: With a focus onSweden 1995-20012003Inngår i: Swedish Economic Policy Review, ISSN 1400-1829, Vol. 10, s. 135-167Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 58.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Security of tenure legislation in private rental housing2012Inngår i: International Encyclopedia of Housing and Home, Elsevier, 2012, s. 254-258Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Security of tenure legislation covers three areas: protection against unjust eviction, unreasonable increases in rents, and mismanagement of properties by landlords. There are large differences between countries concerning how far the tenant can get legal protection or if all protection must be in the form of clauses in the contract. The theoretical argument for some kind of tenant protection is the existence of high transaction costs that weaken the bargaining power of a sitting tenant. Side effects include higher initial rents and stricter screening by landlords when letting to a new tenant. However, a certain level of tenant protection might be necessary to make the rental market attractive to housing consumers.

  • 59.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Social Housing in Sweden2014Inngår i: Social Housing in Europe, Wiley-Blackwell, 2014, s. 91-102Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This chapter employs a broader interpretation of social housing, encompassing policies that focus on households with low incomes or major problems competing on the open market. The population in Sweden is divided into four groups. These are discussed in the chapter. Then the chapter provides an overview of the tenure forms in Sweden and how these have developed, as well as a description of the Swedish system of rent-setting as this is important for understanding the country's housing market. 'MHCs in Sweden' describes the MHCs and how their role has developed. The housing allowance is paid by the central government and administered by the Swedish Social Insurance Agency, which also handles other transfer payments like sickness benefit and benefits for the disabled. The allowance system has two strands, one for older people and one for households with children.

  • 60.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    The economics of green buildings2013Inngår i: Sustainable Stockholm: Exploring Urban Sustainability in Europe's Greenest City / [ed] Jonathan Metzger and Amy Rader Olsson, Taylor & Francis, 2013, s. 129-146Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 61.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    The effect of rent regulations and contract structure on renovation: A theoretical analysis of the Swedish system2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The standard view is that rent regulation leads to reduced maintenance as the landlord will be able to find tenants at the regulated rent even if the level of maintenance is low. In this article it is shown that the rent regulation system in Sweden interacts with a contract structure where the rent is allowed to increase only if the standard of the apartment is raised compared to when the apartment was new. Ordinary maintenance is included in the rent, and the rent is therefore not allowed to increase when such maintenance is carried out.  It is shown that when there is a housing shortage this system creates economic incentives for increasing the standard of the apartment even if this reduces total welfare. The result can be that quality is increased more than in a market system, and that it can increase gentrification compared to such a system. Policy proposals are also presented.

  • 62.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    The Effect of Rent Regulations and Contract Structure on Renovation: A Theoretical Analysis of the Swedish System2015Inngår i: Housing, Theory and Society, ISSN 1403-6096, E-ISSN 1651-2278, Vol. 32, nr 4, s. 389-406Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The standard view is that rent regulation leads to a reduction in maintenance as the landlord will be able to find tenants at the regulated rent even if the level of maintenance is low. In this article, it is shown that the rent regulation system in Sweden interacts with a contract structure where the rent is allowed to increase only if the standard of the apartment is raised compared to when the apartment was new. Ordinary maintenance is included in the rent, and the rent is therefore not allowed to increase when such maintenance is carried out. It is shown that when there is a housing shortage, this system creates economic incentives for increasing the standard of apartments, even if this reduces total welfare. The result can be that quality is increased more than in a market system, and that it can increase gentrification compared to such a system. Policy proposals are also presented.

  • 63.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    The story and the model done: An evaluation of mathematical models of rent control2007Inngår i: Regional Science and Urban Economics, ISSN 0166-0462, E-ISSN 1879-2308, Vol. 37, nr 2, s. 183-198Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Eight studies of rent control, where the central part of the study comprises proofs of certain relations in a mathematical model, are evaluated using a Bayesian approach. The articles consist of two parts: a story that points out some aspect that has been neglected in earlier literature, and a proof that this story holds in the model. The proven propositions are in this article seen as new information and their evidential value is evaluated by how this information changes the relative probability of a number of hypotheses. The conclusion is that this new information only changes the probability of very simple and rather uninteresting hypotheses.

  • 64.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Transparenta och effektiva försäljningsmetoder för småhus och bostadsrätter2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under senare år har en rad aspekter rörande metoderna att sälja småhus och bostadsrätter diskuteras, t ex lockpriser och att stress under processen gör att köparna fattar mindre rationella beslut.I denna uppsats preciseras först ett fyra krav som kan ställas på en försäljningsmetod:- Att den är transparent: dvs deltagarna vet hur processen ser ut och kan förutsäga vad som händer i olika steg.- Att de direkta kostnaderna för att genomföra transaktionen är låga.- Att det blir rätt köpare, dvs att den som värderar objektet högst, i betydelsen, är villig att betala mest , också blir den som köper objektet.- Att metoden är etiskt bra, dvs bidrar till rationellt beteende hos aktörerna. Därefter formuleras fyra allmänna egenskaper som processen ska ha:- Att det ska finnas en standardiserad beskrivning av objektet.- Att det ska finnas information om vad liknande objekt nyligen sålts för, så att köparna bättre kan bedöma vad som är ett rimligt pris.- Att det inte ska vara några förhandlingar efter "avslut". Objektet köps i det skick som anges i den standardiserade beskrivningen.- Att både köpare och säljare ska betala (ett mindre) skadestånd om de hoppar av processen i ett sent skede.Tre alternativa försäljningsmetoder beskrivs sedan i detalj. Alla metoderna bygger på att accept/bud mm förmedlas elektroniskt över Internet. Metod 1 "Fast pris": Den som först accepterar ett angivet pris är den som får köpa objektet. Metod 2: "Vanlig öppen auktion": Utgångspris ska vara 30% under bedömt marknadsvärde, i förväg anges minsta budsteg och hur lång tid man har på sig att lägga ett nytt bud. Metod 3: " Sluten auktion i flera steg": Först lägger intresserade köpare ett indikativt bud. De med de tio högsta buden går vidare till en andra omgång, som genomförs 1-2 dagar senare..De som då lagt de 5 högsta budet går vidare till den sista omgången då slutna bud läggs och objektet säljer till den som då lagt det högsta budet.

  • 65.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Uppdelningen mellan markkostnad och byggnadskostnad: En felkälla i Byggnadsprisindex?2016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 66.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Vad är det egentligen som är ideologiskt?2005Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, nr 33, s. 57-58Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 67.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Value concepts, value information and cycles on the real estate market: A comment on Crosby, French and Oughton (2000)2005Inngår i: Journal of Property Investment & Finance, ISSN 1463-578X, E-ISSN 1470-2002, Vol. 23, nr 2, s. 141-147Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose - The purpose of the paper is discuss value concepts that can be a complement to current market value, and discuss whether information about these value types can reduce the risk of bubbles. Design/methodology/approach - The study is primarily a critical comment on concepts and arguments put forward in a recent article. Findings - The main theses in the article are: that there is no "market view" in a market as there always are entrepreneurs who assess the situation differently, and only the future can show who is right; that the valuer should not pretend to be an expert of the future development of a market, as no one can be an expert about the future; and that if any information can reduce the risk of bubbles it is information about past patterns in the market. More such information might reduce the risk of "irrational exuberance" in a market. Practical implications - The practical implication is that more historical information could be useful in a property valuation. Originaity/value - The value of the paper - for researchers, valuers and valuation clients - is that it questions some concepts often used, and points to a way to make valuation reports more useful.

  • 68.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Är allmännyttan subventionerad och är de privata fastighetsägarna missgynnade?2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det svenska hyressättningssystemet och de allmännyttiga bostadsföretagens roll på bostadsmarknaden är för närvarande under utredning inom EU. Orsaken är en anmälan från fastighetsägarna för ekonomiskt stöd som står i strid med EUs regler. Syftet med denna utredning är att närmare analysera vad som ska menas med stöd/subvention och kritiskt granska argumenten i några av de utredningar som tagits fram.Studiens utgångspunkt är hyressättningen och om olika åtgärder påverkar hyressättningen på ett sådant sätt att privata fastighetsägare missgynnas. Vidare understryks att den svenska bostadsmarknaden är mycket heterogen, och resonemangen fokuserar på två typfall när det gäller allmännyttan:- Det Starka Företaget som är verksamt på expansiva orter och som har en stark ekonomi.- Det Svaga Företaget som är verksamt på stagnerande orter och som har en svag ekonomi. Nästa viktiga distinktion är mellan frågan om ett enskilt projekt är subventionerat och om företaget som helhet är subventionerat. När det gäller ett enskilt projekt är det logiskt att tänka i termer av självkostnad och att hyran ska sättas så att den ger en rimlig avkastning på allt investerat kapital. Bedömningen i rapporten är att så i regel är fallet idag.När det gäller stöd till ett företag argumenteras för att ur ett självkostnadsperspektiv är det stöd om kommunen direkt skjuter till pengar, ger garantier som sänker lånekostnader och låter medel som genererats av "sidoverksamheter" stå kvar i företaget utan att begära avkastning på dessa medel. Det kan dock rimligen inte kallas subvention om kommunen inte begär utdelning på eget kapital som byggts upp av den löpande verksamheten eller på ickerealiserade värdestegringsvinster som sammanhänger med att det vore möjligt att sälja fastigheter till ett högt marknadsvärde (t ex pga boom på bostadsrättsmarknaden). Att begära att företaget ska höja hyran pga att "alternativkostnaden" stigit är i princip detsamma som att säga att företaget ska agera vinstmaximerande.Bedömningen i rapporten är att med denna definition av subvention är det i regel inte så att De Starka Företagen är subventionerade. Det existerandet regelverket har varit stabilt under en längre period och är välkänt för privata investerare och man kan därför anta att de priser de betalat och de investeringar som gjorts förväntas ge en rimlig avkastning på insatt kapital inom ramen för regelverket. På svaga orter förekommer dock subventioner, men det är inte självklart att detta missgynnar de privata företagen. Genom stödet kan de kommunala bostadsföretagen undvika konkurs, vilket kunde leda till att nya aktörer på marknaden pressar ner hyresnivån till nackdel för dagens privata fastighetsägare.

  • 69.
    Lind, Hans
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Är det problem i byggsektorn?: Reflexioner ur ett nationalekonomiskt perspektiv2011Inngår i: Hur står det egentligen till med den svenska byggsektorn?: Perspektiv från forskarvärlden / [ed] Anne Landin och Hans Lind, Sveriges Bygguniversitet , 2011, s. 9-22Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 70.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Andersson, Roland
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Ekonomporträtt: Peter Bohm 1935–20052011Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 39, nr 3, s. 69-77Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 71.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Annadotter, Kerstin
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Björk, Folke
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Byggnadsteknik.
    Högberg, Lovisa
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Af Klintberg, Tord
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Byggnadsteknik.
    Sustainable Renovation Strategy in the Swedish Million Homes Programme: A Case Study2016Inngår i: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 8, nr 4, artikkel-id 388Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Sweden has a large multifamily housing stock that was built between 1960 and 1975. An important current issue is how this stock can be renovated in a sustainable way. The article analyses a strategy used by a suburban municipal housing company that had clear social ambitions and offered the tenants three options of renovation: Mini, Midi and Maxi. Most tenants chose the Mini alternative which meant that they could afford to stay and that there was no increase in costs for the social authorities. An investment analysis showed that the Mini alternative had a positive net present value, but that the Midi and Maxi alternatives were more profitable. Even though there was no clear environmental focus in the renovation, energy use was reduced by 8%. As a conclusion, the study shows that a sustainable renovation is possible but that there are a number of conflicts between the different dimensions of sustainability.

  • 72.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Annadotter, Kerstin
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Björk, Folke
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Byggnadsteknik.
    Högberg, Lovisa
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    af Klintberg, Tord
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Byggnadsteknik.
    Sustainable renovation strategy in the Swedish Million HomesProgramme: A case study2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 73.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande.
    Blomé, G.
    Slumlords in the Swedish welfare state: How is it possible?2012Inngår i: International Journal of Housing Markets and Analysis, ISSN 1753-8270, Vol. 5, nr 2, s. 196-210Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this paper is to try to explain how long-term mismanagement of a housing estate could arise in a country with a strong legal framework aimed at preventing such situations. Design/methodology/approach: Assuming that both tenants and landlords are rational, the paper presents a set of hypotheses that is consistent with the information available. Findings: It is argued that the tenants stayed even though the rent was higher and the quality was lower than in neighboring areas because of a combination of three factors: rents were paid by different forms of welfare payments; lack of alternatives because of queues to other areas; and because some tenants saw an advantage in the "no-question" asked policy that the slumlord followed. It is further argued that the property owner found this slum-strategy profitable either because he hoped to find a "bigger fool" to sell to and/or because the decision makers in the company had not invested their own money. Both tenants and investors were, in the end, losers, but not the company managers. Social implications: The Swedish legal framework is, to a large extent, based on the idea that tenants should take action when there are problems. For several reasons the tenants in the area did not do that and it indicates that a more active role for the local authorities is necessary. Originality/value: The paper focuses on an interesting case that most people thought could not occur and tries to explain this within a framework of rational actors.

  • 74.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Borg, Lena
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Behövs allmännyttan för att lösa bostadsfrågan för hushåll med sociala problem: - en pilotstudie2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den grundläggande frågan i studien var hur viktigt det är med ett kommunalt bostadsbolag för att lösa bostadsproblemen för hushåll med allvarligare sociala problem. Studien gjorde som en tvillingstudie i Stockholmsregionen där vi först identifierade ett antal kommuner som inte hade något kommunalt bostadsföretag. Därefter letade vi efter "tvillingkommuner" som liknade de förstnämnda kommunerna men som hade ett relativt stort kommunalt bolag.Denna process ledde till ett urval av kommuner där inkomstnivån var relativt sett hög. Intervjuer gjordes med ansvariga personer på socialförvaltningen i respektive kommun. Det följande var de huvudsakliga resultaten:- Intervjupersoner var i allmänhet nöjda med den rådande situationen och tyckte att det fungerade bra både i kommunerna med respektive utan kommunalt bostadsföretag.- I ett fall fanns en klausul i försäljningsavtalet att köparen skulle tillhandahålla ett visst antal lägenheter. I de övriga kommuner var det ett frivilligt samarbete från de privata företagens sida.- Alla kommunerna använde en bostadskedjemodell där klienten, t ex en person med drogproblem, började i ett mer institutionaliserat boende. Målet var att personen efter ett antal steg skulle ha ett eget boende. En viktigt del av kedjan är försökslägenheter där socialförvaltningen är förstahandshyresgäst och där klienten har ett särskilt andrahandshyresavtal.- Både de kommunala bolagen och privata företagen kräver denna kontraktsstruktur för att vara säkra på att de vanliga hyresgästerna inte störs.- Socialförvaltningen har ett mycket nära löpande samarbete med fastighetsägarna, och har kontakt på daglig basis för att hantera nya fall och olika situationer som uppstår. Socialförvaltningen har en klar bild av vilka hushåll som fastighetsägaren kan tänkas acceptera och vilka som måste vara kvar i mer institutionaliserade former, eller i provisoriska bostäder som socialförvaltningen själv har eller hyr in via särskilda privata företag. Dessa "egna" bostäder som socialförvaltningen har är dock mycket få. En sak som oroade socialförvaltningarna i båda typerna av kommuner är att fastighetsägarna har vad de tyckte var omotiverat höga krav i vissa avseenden. Det handlade t ex om personer som hade betalningsanmärkningar och trots att dessa var flera år gamla så kunde de fortfarande vara ett hinder för ett eget kontrakt. Socialförvaltningarna var rädda för att de i för hög grad får fungera som bostadsförmedlare och även bygga upp ett eget bestånd åt hushålls. Alternativet för dessa hushåll är andrahandsmarknaden där hyrorna ofta är högre.

  • 75.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Borg, Lena
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    De allmännyttiga bostadsföretagens roll på bostadsmarknaden2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 76.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Brunes, Fredrik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Explaining cost overruns in infrastructure projects: a new framework with applications to Sweden2015Inngår i: Construction Management and Economics, ISSN 0144-6193, E-ISSN 1466-433X, Vol. 33, nr 7, s. 554-568Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim is to both develop a new theory-based framework for analysing cost overruns, and to use this for an empirical study of cost overruns in infrastructure projects in Sweden. The conceptual part is based on a literature review and the empirical part is primarily based on a questionnaire to project managers. The framework has a descriptive part comprising two dimensions: when, during the process, the cost overrun arose and what part of the cost function was responsible: change in the product, change in quantities of the inputs and change in price of inputs. The explanatory part is a development of Flyvbjerg’s theories and identifies four possible explanations: political/strategic aspects, psychological aspects, competence-related aspects and bad luck. The result from the empirical study is that most cost overruns occur in the initiation and planning stages up to the final design and are related to design changes and increases in the amount of inputs needed because of technical and administrative problems. Of the explanatory factors, there is most support for lack of competence and optimism bias.

  • 77.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Brunes, Fredrik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Policies to avoid cost overruns in infrastructure projects: Critical evaluation and recommendations2014Inngår i: Australasian Journal of Construction Economics and Building, ISSN 1835-6354, Vol. 14, nr 3, s. 74-85Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Many infrastructure projects have cost overruns and there has been a lot of research both on why these cost overruns occur and what can be done to reduce hem. Bent Flyvbjerg is the leading researcher in the area and in this article his proposals are used as the starting point. Besides a literature review, a questionnaire was sent out to experienced Swedish project managers to find out what they thought could reduce cost overruns. The literature review and the questionnaire were the foundation for the proposals formulated in this article. Proposals concerned three areas: (1). Organisational macro-structure, e.g. using more PPP projects but also decentralisation of budgets where cost overruns in one project in a region lead to less alternative projects in the specific region. (2). Organisational quality: It should be easy to see when and where cost overruns occur and who was responsible. There should be a well-developed knowledge management system in the organisation and an organisation culture of openness with a focus on improvements. (3). Organisational processes, e.g. a systematic use of external reviewers in different stages of a project.

  • 78.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Brunes, Fredrik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Äga eller hyra verksamhetslokaler?: Strategier för konsekvensbedömning och beslut2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    I denna rapport beskrivs de viktigaste för- och nackdelarna vid bedömningar av fortsätt ägande och att sälja för att sedan hyra tillbaka verksamhetslokaler. Vilka konsekvenser får en försäljning? Hur avgörs om det är rationellt att sälja en fastighet? Rapporten innehåller en enkel kalkylmodell för att beräkna de ekonomiska effekterna och en checklista för att bedöma förutsättningarna inför en eventuell transaktion.

  • 79.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Eriksson, Kimmo
    Vad vet vi om hyresregleringens effekter?2005Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 33, nr 4, s. 31-44Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 80.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Eriksson, Per-Erik
    Luleå Tekniska Universitet.
    Hur undviker man att bli lurad?: Metoder att motverka "Moral hazard" vid upphandling inom byggsektorn2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är skriven inom projektet "Upphandling för ett hållbart och innovativt samhällsbyggande" (www.procsibe.se) och bygger på en engelsk uppsats med namnet "Moral hazard and construction procurement: A conceptual framework" som kan hämtas från http://swopec.hhs.se/kthrec/abs/kthrec2015_002.htm. I denna förkortade svenska rapport har vi t ex inte redovisat litteraturreferenser mer än undantagsvis men den intresserade kan alltså hitta dessa i den engelska versionen.

     

    Även om de problem som uppsatsen diskuterar är generella så ligger fokus på bygg-relaterade kontrakt, särskilt inom infrastruktursektorn. Det handlar då både om nyinvesteringar, större underhållsinsatser och löpande driftskontrakt. Utvecklingen i Sverige har under senare decennier gått i riktning mot att offentliga aktörer upphandlar dessa verksamheter från fristående (privata) företag. Att byggande upphandlas gäller dock i hög grad även för privata företag som behöver ha bygg- eller underhållsinsatser på sina anläggningar.

     

    I den ekonomiska kontraktslitteraturen diskuteras sk Moral hazard och/eller Opportunistiskt beteende mycket. Opportunistiskt beteende kan i sin tur påverka normer, viljan till samarbete och i hur hög grad man litar på andra parter -  vilket i sin tur påverkar kvaliteten på den färdiga produkten. Att utforma upphandlingar så risken för Moral hazard och opportunistiskt beteende minskar är därmed en viktig aspekt vid en diskussion om hur upphandlingsstrategier ska utformas och implementeras.

    En viktig utgångspunkt för denna studie är vidare att risker för opportunistiskt beteende även finns inom en organisation. Detta komplicerar analysen ytterligare eftersom det inte längre finns bara två eller flera direkta kontraktsparter utan även olika grupper av aktörer inom en och samma part. Även om ledningen hos en part bedömer att ledningen i en annan part är trovärdig och pålitlig så kan man ju vara osäker rörande om detsamma gäller den andra partens anställda eller till och med de egna anställda. Men det kan också vara så att effekterna av en opålitlig ledning motverkas av ansvarstagande personal! Allt detta påverkar vad som är ett rationellt kontrakt och vilken metod för att minska Moral hazard som är lämpligast i situationen.

     

    I denna uppsats finns en översikt av olika metoder att motverka Moral hazard med inriktning både på företags- och individnivå. Att fokusera särskilt på byggrelaterade kontrakt kan motiveras av flera skäl: Det rör komplicerade kontrakt där riskerna för Moral hazard kan vara större och det rör en sektor där det finns frågetecken kring effektiviteten och där det kan finnas behov av nya mer samarbetsinriktade arbetsformer.

  • 81.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Gavric, Alexander
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Framtiden för mindre stadsdelscentra (bostadsområdescentra)2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detaljhandeln har under senare år haft en snabb expansion och genomgått stora strukturella förändringar. Denna process har både haft vinnare och förlorare, men större köpcentra, gallerior och externa köpcentra som vinnare och lokala mindre centrum anläggningar som förlorare. Dessa mindre centra är dock viktiga ur flera perspektiv, inte minst för attraktiviteten hos närliggande bostadsområden. Ur ett fastighets ägar perspektiv kan det därför vara viktigt att följa dessa centrums utveckling och engagera sig i deras utveckling. I denna rapport redovisas resultat från en empirisk studie rörande ett antal mindre köpcentra, främst i södra Stockholmsregionen. I huvudsak är det centra i områden med relativt låginkomst. Intervjuer har gjorts med fastighetsägare, kommunen och centrumen har besökts flera gånger för att få ett mer direkt intryck av centrumet och för informella intervjuer med handlare och besökare. Litteratur rörande detaljhandelsutvecklingen har studerats och analyserats. Slutsatserna är i huvudsak följande:- Allmän inrikting: Att på något mer fundamentalt sätt vända trenden för dessa köpcentra framstår inte som realistiskt. Det gäller att acceptera deras roll som komplement där den lokala kundkretsen är helt avgörande, både de som handlar regelbundet och de som mest använder centrat som komplement. Slumpen kan ibland göra att det kommer någon butik med större upptagningsområde, men det är i regel inte något man kan planera för, särskilt inte i områden med relativt låg status.- Butikssammansättning: Det absolut viktigaste är att det finns en eller flera väl fungerande livsmedelsbutiker i centrumet..- Tillgänglighet: Bra skyltning kring centrumet, bra placerade parkeringsplatser i anslutning till livsmedelsbutik.- Förvaltning: Fastighetsägaren skall ha en tydlig strategi med sitt ägande och bedriva en aktiv förvaltning . På kort sikt är a och o att liksom för andra fastigheter att det är helt, rent, snyggt och tryggt. Ett bra samarbete mellan handlare, ägare av centrumet, ägare av närliggande bostadsfastigheter och kommunen är viktigt för att skapa och behålla ett bra bostadsområdescentrum.

  • 82.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Granqvist, Roland
    Excess Burden of an Income Tax: What do mainstream economists really measure?2005Inngår i: The Review of Radical Political Economics, ISSN 0486-6134, E-ISSN 1552-8502, Vol. 37, nr 4, s. 453-470Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    An income tax can have side effects like decreased labor supply and lower effort levels. These side effects are important to consider in the decision of whether to introduce the tax. The terms deadweight loss and excess burden are used by mainstream economists in this context. In this article, it is argued that according to the measures they use, an excess burden is registered, even if there are no actual side effects. The explanation is that they actually measure the difference between the situation with the income tax and a situation with a hypothetical lump sum tax. Because lump sum taxes are not realistic alternatives, for administrative and political reasons, the conventional measurements are irrelevant from a policy perspective.

  • 83.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Hellström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Komponentavskrivning i kommuner och landsting2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 84.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Hellström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Market Rents and Economic Segregation: Evidence From a Natural Experiment2006Inngår i: European Journal of Housing Policy, ISSN 1461-6718, E-ISSN 1473-3269, Vol. 6, nr 2, s. 167-189Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    One argument against deregulating the rental housing market is that high market rents in attractive areas would increase economic segregation. During the 1990s one major city in Sweden (Malmö) increased rents step by step in attractive areas, while another (Stockholm) did not do so. This 'natural experiment' makes it possible to get new evidence about the relation between market rents and economic segregation. The development in different types of areas within the cities is compared over a ten-year period. The results indicate that segregation increased in almost the same way in both cities. Possible counteracting factors are discussed, but the conclusion is that the result must be seen as important evidence against the hypothesis that a (slow) move towards market rent would drastically increase economic segregation.

  • 85.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Hellström, Anders
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Vart tog eleverna vägen?: metoder att hantera svängningar i elevantal2005Bok (Annet vitenskapelig)
  • 86.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Hungria-Gunnelin, Rosane
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Utgångspris och slutpris: En studie av "lockpriser" vid försäljning av bostadsrätter2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under senare år har s.k. ”lockpriser” inför försäljning av främst bostadsrätter diskuterats flitigt i media. Syftet med denna studie är att analysera orsaker till uppkomsten av lockpriser och hur mäklare och säljare resonerar beträffande prissättning på bostadsrätter samt att föreslå tänkbara åtgärder till problemet. Studien omfattar dels en empirisk analys av utgångspriser och försäljningspriser i Västerås och Stockholms innerstad för att kvantifiera förekomsten av lockpriser och dels intervjuer av mäklare verksamma i dessa geografiska områden för att få deras syn på prissättningsmekanismer och problematiken med lockpriser. Studien bygger på: Matchning av utgångspriser på Hemnets internetsida och Mäklarsamfundets databasinnehållande slutliga försäljningspriser. Intervjuer med mäklare från Stockholm och Västerås Genomgång av tidigare forskning Huvudresultaten från denna studie kan sammanfattas i följande punkter: Det har varit betydligt större skillnad mellan slutpris och utgångspris i Stockholm jämfört med Västerås. I Stockholms innerstad var den genomsnittliga skillnaden, under tidsperioden januari 2007 – oktober 2007, 28 % - 35 % beroende på stadsdel. I Västerås var skillnaden i genomsnitt ca 10 %. Skillnaden mellan slutpris och utgångspris sjönk i Stockholms innerstad from september i takt med att marknadsläget försämrades. I november var skillnaden ca 10 %. I Västerås däremot låg skillnaden på en konstant låg nivå under hela undersökningsperioden. En majoritet av de tillfrågade mäklarna i Stockholm ansåg att nedkylningen under senaste del av året var en självreglering av marknaden. Aktörer på marknaden (köpare och säljare) lär sig ganska snabbt förhållandet mellan utgångs- och slutpris så att ett lågt utgångspris troligen har lite betydelse om man vet var slutpriset kommer att hamna i. Ett sätt minska riskerna med för låga utgångspriser är att mäklarna åläggs att publicera mer information om noterade priser. Lockpriserna behöver inte vara en medveten strategi från mäklarens sida utan det kan uppstå som en följd av en spelsituation där det är riskfyllt för den mäklare som ändrar sitt utgångspris först - både när marknaden går upp och när den går ner. Utgångspriserna kommer du att svänga betydligt mindre än priserna på marknaden.

  • 87.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Högberg, Lovisa
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Incitament för energieffektivisering i 60- och 70-talets bostadsbestånd2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Startpunkten för det projekt som sammanfattas i denna rapport var ett antal observationer och hypoteser. Det första konstaterandet var att den stora del av vårt bostadsbestånd som byggdes under det sk miljonprogrammet nu står inför omfattande renoveringar. Det ligger då nära tillhands att se detta som en möjlighet att samtidigt göra insatser som minskar energiförbrukningen. En andra utgångspunkt för projektet var dock att bostadsföretagen agerade väldigt olika i denna situation. Vissa gjorde stora insatser för att minska energiförbrukningen medan andra inte gjorde det. Frågan uppstod hur incitamenten egentligen såg ut för att energieffektivisera i samband med upprustningen av miljonprogramshus.Lite tillspetsat kan man säga att det fanns två konkurrerande huvudhypoteser. Den ena hypotesen sa att orsaken till att inte mer gjordes helt enkelt var att det inte var lönsamt att göra så mycket. Den andra hypotesen sa att det fanns många lönsamma åtgärder men att företagen av olika anledningar inte genomförde dem.Resultaten från studien kan sammanfattas i följande punkter:- Det finns en stor potential för energieffektivisering i bostadsbeståndet från 60- och 70-talen Även om det naturligtvis finns stora variationer beroende på hur husen fungerar idag kan det handla om besparingar på kring 30%. Många företag har redan gjort betydande insatser och fler planerar åtgärder.- Resultaten i denna studie talat enligt vår mening för att den andra hypotesen ovan: Orsaken till att inte mer görs är helt enkelt att det inte är mer som är lönsamt. Kan det vara en tillfällighet att inga privata företag i denna studie klassats som ”ambitiösa”, dvs gjort eller planerar mycket genomgripande insatser för att minska energiförbrukningen? Kan alla dessa företag ”räkna fel”? Och varför verkade de företag som gjort mest vara minst intresserade av att diskutera ekonomiska kalkyler och ekonomiska resultat? Den metod som sägs visa att många åtgärder är lönsamma – genom att man räknar med ”paket” av åtgärder innebär i praktiken att man sänker avkastningskravet på investerade medel.- När det gäller kalkylering rekommenderar vi att nuvärdesmetoden används eftersom den är tydlig och transparent så att antaganden om investeringskostnader, besparingar ochavkastningskrav blir tydliga. Det är också viktigt att skilja mellan lönsamheten hos själva åtgärden och hur det kan påverka företagets redovisade resultat. Kalkyler handlar dock inte bara om att bedöma om en åtgärd är lönsam utan också om vad som är den rätta tidpunkten för en åtgärd. Samspelet mellan tekniska åtgärder, ekonomiska incitament ochbeteende förändringar måste också tas hänsyn till i kalkylen.- Det finns incitamentsproblem när det gäller energieffektiviseringar men dessa är enligt vår mening inte så allvarliga. Genom förhandlingar mellan hyresvärd och hyresgäst kan man hantera de problem som har att göra med kallhyra/varmhyra. Ju mer kvalitetsinriktad som hyressättningen generellt blir, desto mer gynnsamt är det ur ett incitamentsperspektiv. Fjärrvärmetaxor har ofta en rörlig del som är större än marginalkostnaden vilket stärker energisparincitamenten. Om vår bedömning är korrekt, och det inte sker några stora tekniska genombrott, krävs ytterligare statliga åtgärder för att nå de långsiktiga målen.

  • 88.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Kellner, Johnny
    Varför har de nya husen kunnat bli så mycket grönare?2011Inngår i: Byggsektorns förmågor / [ed] Tina Karrbom Gustavsson, Stockholm: KTH , 2011, s. 32-38Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 89.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Kulander, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Belåningsgrader och lånevillkor: en studie av husköpare våren 20082009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den internationella utvecklingen när det gäller huspriser och en kraftig ökning av antalet hushåll som tvingas sälja sin bostad leder naturligtvis till frågan om samma sak kommer att hända här. Utifrån den negativa internationella bilden kan man säga att resultaten av denna studie i huvudsak ger skäl till en mer optimistisk bild av situationen:- Den genomsnittliga belåningsgraden är relativt låg (drygt 60%) , även om det var en fjärdedel som hade en belåningsgrad på över 88%.- En mycket liten grupp av hushållen oroar sig för inte klara sina boendekostnader. Endast 2% kände en stor oro och förklaringen är rimligen att inkomstnivå är relativt hög bland de hushåll som köpt bostad under den aktuella tiden. I media har rapporterats att det skett en kraftig procentuell ökning av antalet exekutiva auktioner, men det är viktigt att notera att detta räknas från en mycket låg nivå i absoluta tal och därför motsäger inte detta resultatet i denna studie som pekar på att enbart en mycket liten grupp av hushåll kommer att drabbas av detta. Även om det är en tragedi i det enskilda falletär det därför inte troligt att det blir ett stort samhällsekonomiskt problem eller att det blir storakreditförluster för bankerna.Ska man peka på några oroande drag är det:- Många hushåll har alla lån på rörlig ränta vilket kan ge stora utgiftsökningar om räntorna stiger. Eftersom räntehöjningar normalt sker i uppåtgående konjunkturer kan det dock mycket väl vara så att hushållen klarar dessa höjningar.- Många hushåll amorterar inget och det gör att den långsiktiga belåningsgraden kan bli ett problem. Även om huspriserna inte fallit nämnvärt hittills, bedömer de flesta experter att huspriserna även i Sverige långsiktigt kommer att falla och då kan amorteringsbehovet öka. Avslutningsvis kan man säga att en orsak till husköparnas relativt goda ekonomiska situation är att man har gjort en "boendekarriär". De allra flesta har ägt en bostadsrätt eller egnahem redan innan och prisökningarna under de sista 5-10 åren har rimligen bidragit till att denna grupp har kunna bygga upp ett betydande eget kapital. Samtidigt har naturligtvis denna utveckling gjort det svårare att ta steget från hyresrätt till ägd bostad.

  • 90.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Kulander, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den svenska fastighetsbeskattningen har flera olika komponenter. När man talar omfastighetsskatt är det i första hand den löpande beskattningen som åsyftas, men det finns ocksåskatter som är knutna till själva transaktionen, främst realisationsvinstbeskattning ochstämpelskatten. I debatten har det lyfts fram att dessa skatter kan ha negativa konsekvensergenom att det uppstår inlåsningseffekter av olika slag.Syftet med denna rapport är i första hand att i detalj beräkna hur stora merkostnader somskattesystemet skapar i samband med en flytt. Kalkyler görs för- två städer med olika prisnivå (Stockholm resp Gävle)- för ett pensionärshushåll (som flyttar från en villa till en bostadsrätt) och för en barnfamilj(som flyttar från en bostadsrätt till en villa)- för pensionärshushållet görs en uppdelning efter hur länge man bott på orten- för barnfamiljen görs en uppdelning utifrån om man har uppskov på tidigarerealisationsvinstbeskattning eller ej.Detta ger totalt 8 olika fall.I samtliga fall antas att inkomsterna hos hushållen är sådan att inga särskilda bidrag utgår.Kalkylen är uppbyggt så att alla engångskostnader, t ex stämpelskatten, finansieras med lånoch det som redovisas är förändringen i hushållets löpande månadskostnad före respektiveefter flytten. I tabellerna nedan sammanfattas resultatet. Det antas att hushållen köper enbostad som kostar lika som det som de får för den som de säljer (5 miljoner i Stockholm,2 miljoner i Gävle).Översikt pensionärsalternativFörändring i månadsutgiftStockholm - bott länge +4618, varav amortering: 1 925Stockholm - bott ca 10 år + 1510, varav amortering: 550Gävle- bott länge +475, varav amortering: 92Gävle- bott ca 10 år +17, (ingen amortering pga inget lån)Översikt barnfamiljFörändring i månadsutgiftStockholm - inget tidigare uppskov +2405, varav amortering: 592Stockholm - tidigare uppskov +3369, varav amortering: 1203Gävle- - inget tidigare uppskov +1047, varav amortering: 139Gävle- tidigare uppskov +1047, varav amortering: 139Som framgår av tabellerna är det betydande kostnadsökningar pga de transaktionsrelateradeskatterna, särskilt vid höga prisnivåer som de som antogs i Stockholmsfallet. Den störstakostnadsökningen uppstår för pensionshushåll som bott länge i sitt hus och för barnfamiljersom redan tidigare har ett uppskov med en realisationsvinstskatt.

  • 91.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Kulander, Maria
    Högskolan i Gävle.
    Gebert Persson, Sabine
    Mitthögskolan.
    Bellman, Lina
    Mittuniversitetet.
    Boende för äldre: En studie av 10 kommuner2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre personer i det svenska samhället ökar. I Sverige finns boendeformer som på olika sätt är anpassade efter äldres behov. Hur utbudet av dessa för äldre individer anpassade boendeformer ser ut och vilken information kommuner ger till äldre kan ses som viktiga för att förstå om äldre väljer att bo kvar eller flytta.  I denna rapport kartläggs hur nuvarande utbud av de tre boendeformerna vård- och omsorgsboende, trygghetsbostäder och seniorbostäder ser ut på bostadsmarknaden vad gäller den äldre befolkningen i tio utvalda kommuner. I rapporten ligger tonvikten på kommunala företrädares uppfattningar och på kommunernas planer. För att få en större förståelse görs jämförelser med siffror från samtliga kommuner hämtade från Boverkets Bostadsmarknadsenkät (2014). Denna rapport är den första delen av en större studie som syftar till att undersöka push- och pullfaktorer som påverkar äldres val av boende. Av kartläggningen framgår att bostadsutbudet i de olika kommunerna skiljer sig åt, där vissa har bostadsöverskott medan andra har bostadsunderskott men där majoriteten av kommunerna erbjuder de tre olika boendeformerna. I storstadsregionen och i de större städerna finns ett utbud av samtliga tre boendeformer medan flera av glesbygdskommunerna saknar trygghetsbostäder. Rådgivning i de flesta kommuner är reaktiv snarare än proaktiv. I rapporten väcks frågan om hur vi ska se på boendet för de äldsta.                      

  • 92.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Lindqvist, Ted
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Real estate management in the Swedish public sector2005Inngår i: Journal of Corporate Real Estate, ISSN 1463-001X, E-ISSN 1479-1048, Vol. 7, nr 2, s. 178-190Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish central government has implemented a radical market-oriented reform of its real estate management. Authorities are free to rent premises from private firms, and stateowned properties have been allocated to a number of entities that lease their properties to authorities on conditions similar to those on the open market. The background and experience from these reforms are described in this paper. Local authorities and county councils have also reformed their real estate management systems in the same direction, but not as radically. There were many unexpected problems with implementing these systems, related for example to difficulties in writing good contracts for special purpose buildings, conflicts about rent setting and differences in bargaining power between the property-owning units and the tenants/authorities. The general view is, however, that the reform created necessary economic incentives for the authorities in the public sector to economise on premises, but that it is very important to think through the details and to adjust the system to changing circumstances. An example is that the introduction of school vouchers created problems for some systems of setting internal asset rents.

  • 93.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Lundström, Patrik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Tuvene, Anna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Information på marknaden för hyreslägenheter idag och i framtiden - hur kan konsumenter och domstolar skaffa sig information?2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 94.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Lundström, Stellan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Affären Gårdsten - Har förnyelsen av Gårdsten varit lönsam?2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Omvandlingen av bostadsområdet Gårdsten i Göteborg startade 1996 med en medveten strategi att omvandla ett bostadsområde som kännetecknades av drygt 2000 tekniskt nergångna lägenheter, hög vakans och en stigmatise-ring av de boende. Målet var att skapa en ur alla synvinklar väl fungerande stadsdel.Gårdsten har över tiden varit föremål för omfattande uppmärksamhet och ett flertal kartläggningar och utvärderingar. En pusselbit har dock saknats i form av det ekonomiska utfallet.Utvärderingen av ekonomin utförs i två steg. Först görs en rent företagseko-nomisk utvärdering där värdet av alla ekonomiska insatser från koncernen Framtiden ställs mot det marknadsvärde som skapats vid årsskiftet 2006/2007. Efter detta sker en samhällsekonomisk bedömning där värdet av minskad arbetslöshet, minskad kriminalitet etc. uppskattas och räknas om till ett kapitalvärde per 2006/2007. Avslutningsvis vägs det företagsekonomiska resultatet samman med det samhällsekonomiska.Kalkylerna visar att totalt sett har omvandlingen av Gårdsten varit lönsam. Den samhällsekonomiska vinsten överstiger väl den företagsekonomiska förlusten. Det samhällsekonomiska värdet av de åtgärder som inte direkt hamnar i företaget Gårdstensbostäders balansräkning ligger kalkylmässigt i intervallet 280 till 950 miljoner kronor med ett försiktigt räknat värde på 300 miljoner kronor. De omfattande byggnadsinvesteringar som utförs är i sig inte lönsamma. Investeringarna ger ett underskott på i storleksordningen 150 till 250 miljoner kronor givet att Gårdstensbostäder per årsskiftet 2006/2007 värderas till drygt 600 miljoner kronor som företag.Av de slutsatser vi drar kan särskilt följande framhållas: Omvandlingen av Gårdsten är lönsam främst därför att människor kommit i arbete och att samhällsbygget är uthålligt. Lönsamheten klingar snabbt av och förbyts i minus om det uppbyggda sociala kapitalet eroderar. Uttryckt på ett annorlunda sätt så är det sannolikt inte lönsamt att enbart byggnadstekniskt förnya miljonprogramsområden som Gårdsten. Det krävs ett helt batteri med systematiska åtgärder för att bygga ett hållbart samhälle.

  • 95.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Lundström, Stellan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Bostäder på marknadens villkor2007Bok (Annet vitenskapelig)
  • 96.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Lundström, Stellan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Fastighetsföretagande i offentlig sektor: Strategiska frågor och den samlade kunskapen2010Bok (Annet vitenskapelig)
  • 97.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Lundström, Stellan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 98.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Lundström, Stellan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Kommersiella fastigheter i samhällsbyggandet2009Bok (Annet vitenskapelig)
  • 99.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Lundström, Stellan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Owning vs leasing of real properties in the Swedish public sector2010Inngår i: Journal of Corporate Real Estate, ISSN 1463-001X, E-ISSN 1479-1048, Vol. 12, nr 3, s. 175-184Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to give an overview of a number of studies about owning vs leasing in the Swedish public sector and relate this to more general determinants of the choice between owning and leasing.

    Design/methodology/approach – The empirical results presented are primarily based on a number of case studies.

    Findings – The research shows that there have been a number of “rational” reasons for moving from owning to leasing: primarily better risk allocation and more efficient management of complex properties with both public and private tenants. In other cases, the excess supply of capital and the need to strengthen the balance sheet seems to have been more important.

    Research limitations/implications – The result is based on a rather small number of case studies and this limits the possibility to generalise the results.

    Practical implications – The results also indicate that moving from owning to leasing can reduce flexibility and that it is very important for careful analyses about the pros and cons in specific situations.

    Originality/value – The paper offers insights into the choice between owning and leasing in the Swedish public sector.

  • 100.
    Lind, Hans
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Lundström, Stellan
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Bonde, Magnus
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Hur värderas energieffektiva och miljöanpassade kommersiella fastigheter?2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Energimyndigheten påbörjade vi i januari 2009 en förstudie med frågeställningen ”Hur värderas energieffektiva och miljöanpassade kommersiella lokaler” .Syftet med denna studie var att:- Analysera och beskriva de miljöklassningssystem som används för att bedöma en byggnads energi- och miljöprestanda.- Undersöka hur olika aktörer på fastighetsmarknaden tar hänsyn till en byggnads miljöprestanda.- Undersöka vilka värdepåverkande faktorer som eventuellt kan påverkas av byggnadens miljöprestanda.Metoden innebar främst en internationell litteraturöversikt. För att erhålla information om svenska förhållanden har examensarbeten med intervjuer använts och dessutom har en enkätundersökning till fastighetsvärderare genomförts.Gällande miljöklassningssystemen upptäckte vi att det fanns ett stort antal och därför valde vi att fokusera på de tre större, internationella, system (LEED, BREEAM och Green Star) samt det svenska systemet ”Miljöklassad byggnad”, vilket arbetats fram inom initiativet Bygga Bo-Dialogen. Vi valde även att beskriva EU GreenBuilding, trots att detta system endast beaktaren byggnads energiförbrukning, då det har fått stort genomslag på den svenska marknaden.Ett resultat var att många fastighetsföretag vill ha ett internationellt gångbart systemeftersom många utländska företag är verksamma på den svenska marknaden. "Doublebranding" är också en trolig utveckling med både en svensk och en internationellklassificering.När det gäller marknadens syn på "gröna byggnader" har vissa fastighetsägare och fastighetsutvecklare blivit allt mer intresserade av ”gröna” byggnader. Många menar dockatt efterfrågan idag är liten, men att det i framtiden kan bli ett krav från hyresgäster. Att dåinte kunna erbjuda ett ”grönt” alternativ kan innebära stort inkomstbortfall i form av ökadevakanser. Vår uppfattning är också att det skett en mycket snabb förändring under desenaste halvåret med ett klart ökat intresse, trots en lågkonjunktur som förväntades leda tillett minskat intresse för gröna byggnader.Våra resultat visar på att det finns ett antal teorier om hur byggnadens miljöprestanda kanpåverka en byggnads värde, både via intäktssida, kostnadssida och via avkastningskravet påfastigheterna. Vissa empiriska studier, utförda på den amerikanska marknaden, gerindikationer på en värdeökning. I dessa studier har dock märkningen av byggnaden varit inriktad på byggnadens energiprestanda, vilket bara utgör en liten del av miljöpåverkan. Vid fastighetsvärdering i Sverige fokuseras i dagsläget främst på lägre drift- och underhållskostnader. Många tillfrågade värderade menar dock att större hänsynstaganden, exempelvis lägre riskpremie, skulle tas vid värderingar om 5 – 10 år. I dag görs bara justeringar i avkastningskrav om investeraren särskilt efterfrågar en ”grön” byggnad.

123 51 - 100 of 120
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf