Change search
Refine search result
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Blomé, Gunnar
    et al.
    Chef för Samhällsplanering i Malmö kommun.
    Annadotter, Kerstin
    KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Real Estate and Construction Management, Real Estate Business and Financial Systems.
    Urban utvecklingsarbete i Landskrona: Balanserad gentrifiering i samverkan, i riktning mot integration2020 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Åren 2012 till 2018 har vi, tekn. dr i bygg- och fastighetsekonomi Gunnar Blomé, Malmö Universitet och tekn. dr i fastighetsekonomi Kerstin Annadotter, Kungliga Tekniska Högskolan, på uppdrag av Boverket följt Landskrona stad och arbetet i Landskrona Stadsutveckling AB (LSAB). Målet för bolaget var att genom urbant utvecklingsarbete vända filtreringen och segregationen som har pågått i många år, innebärande stort socialt utanförskap och fysiskt nedgångna miljöer i de två stadsdelarna Centrum-Öster i Landskrona. Situationen var alarmerande med hög kriminalitet, otrygghet, slitna och i många fall utdömda bostäder. Vårt uppdrag var att följeforska Landskrona Stadsutveckling AB och ingick som en del av Boverkets nationella bevakning av kunskapsläget i det urbana utvecklingsarbetet i 15 stadsdelar i nio kommuner med en liknande social problembild.

    Landskrona kommun och de största privata fastighetsägarna bildade tillsammans Landskrona Stadsutveckling AB (LSAB) i slutet av augusti år 2012. Bolaget bestod till en början av sex fastighetsägare och ägarsammansättningen har därefter förändrats och ökat till nio fastighetsägare i bolaget år 2018. Fem mål formulerades redan i dokumentet Landskronas vägval Centrum/ Öster och det övergripande målet var: “att med riktade insatser förbättra såväl den fysiska som den socioekonomiska statusen i framförallt Landskronas centrala och östra delar”. I LSAB:s första årsredovisning från år 2013 beskrevs fem prioriterade målsättningar och strategier för det urbana utvecklingsarbetet: (1) Påverka inflyttningen till staden i syfte att skapa en mer hållbar social utveckling. Utforma gemensam uthyrningspolicy, samt tillsätta en grupp för samråd för uthyrningsärenden. (2) Åtgärder mot oseriöst fastighetsägande. Kartläggning av fastigheter med eftersatt underhåll, samordning av myndighetsutövning. (3) Balans i olika upplåtelseformer. Öka andelen bostadsrätter. (4) Tillföra nya verksamheter. Upprustning som skapar fler attraktiva miljöer för verksamheter. (5) Motverka segregation. Dialog med de boende samt samverkan med fastighetsägarna.

    Resultaten visar att Landskrona och utvecklingen i Centrum- Öster i stort är på rätt väg, men mycket arbete återstår. Försörjningsstödet har minskat kraftigt, vilket till del kan förklaras av den kommungemensamma uthyrningspolicyn och det gynnsamma konjunkturläget. Andra orsaker har varit att Individ- och Familjeförvaltningen ändrat sina rutiner för ansökan om försörjningsstöd och positiva effekter av den lokala arbetsmarknadssatsningen, så kallade ”Landskronamodellen”. Utvecklingen har generellt varit bättre i Centrum-Öster än i Landskrona i sin helhet. Åtgärder mot oseriösa fastighetsföretag, exempelvis det uppmärksammade ”juridiska fallet” med tvångsförvaltning år 2014 har medverkat till att vissa fastighetsägare börjat underhålla sina fastigheter. Delar av fastighetsbeståndet har också utvecklats, vilket inneburit miljöförbättringar, ökad trygghet och minskad brottslighet. Upplåtelseformerna har ännu inte märkbart förändrats och hyresbostäder dominerar fortfarande. Arbetet med att tillföra nya verksamheter har resulterat i ett utvecklat lokalt näringsliv med ny handel och nya verksamheter som haft positiv påverkan på stadens tillväxt och attraktivitet. Andelen förvärvsarbetande har ökat och andelen arbetslösa har sjunkit, men behörigheten till gymnasium och högskola har också minskat, vilket inte är i linje med kommunens ambition och målsättning. SCB:s boendesegregationsindex visar på en minskad segregation i hela Landskrona vilket är en indikation på att LSAB genom samarbetet i uthyrningsgruppen med privata fastighetsägare och AB Landskronahem har stora möjligheter att fördela bostads- sociala lägenheter jämnare i hela kommunen. Aktuell forskning från Malmö Universitet visar likväl att den socioekonomiska hushållssammansättningen i Centrum-Öster, liksom i andra stadsdelar i Landskrona, inte nämnvärt förändrats under våra följeforskningssår. Resultaten visar också en ganska jämn fördelning av låginkomsttagare mellan allmännyttan och det privata hyresbostadsbeståndet, när dessa två bestånd jämförs. Andelen låginkomsttagare har dock under senare år ökat något i det kommunala bostadsföretaget AB Landskronahems bostadsbestånd. Det är sannolikt en effekt av de senaste årens försäljningar. Dessa motiveras framförallt av kapitalbehov i syfte att möjliggöra planerad framtida stadsutveckling i Karlslund. 

    57 av samtliga fastighetsägare med flerbostadshus i Landskrona intervjuades (bilaga 1). Cirka 25 procent av de mindre fastighetsägarna står utanför samarbetet, men flertalet har en önskan om att bli mer delaktiga. Samtidigt var det tydligt att många fastighetsägare i vår undersökning saknade underhållsplan och ekonomisk kapacitet att fastighetsutveckla samt hade svårt att engagera sig i frågor utanför fastigheten på grund av begränsad kunskap eller brist på resurser. Få av fastighetsägarna gjorde någon form av strukturerad kunduppföljning och de flesta förmedlade sina bostäder lokalt via egna kontakter och ibland med hjälp av hem- sidor. Fenomenet oönskad förmedling bekräftades. En tredjedel av fastighetsägarna kontaktades varje vecka av etableringslotsar och andra kommuners socialtjänster för att lösa bostadssituationen för hushåll med socialbidrag eller för gruppen flyktingar.

    Våra slutsatser ger stöd för att en balanserad gentrifiering kan vara en nödvändig åtgärd för att utveckla de filtrerade och segregerade stadsdelarna Centrum-Öster och för att Landskrona ska kunna utvecklas ekonomiskt samt bli mer integrerat. Samtidigt är det viktigt att framhålla Statens ansvar att reglera immigrationen hållbart över tid för att möjliggöra integration och genom insatser på utbildning och arbetsmarknad i Landskrona, såväl som i andra kommuner, motverka segregation och social utsatthet. När Landskrona har utvecklats och den sociala situationen normaliserats, det vill säga att de fem målen har uppnåtts, vilka behöver definieras tydligare, kan kommunen igen ta ett större nationellt och regionalt bostadssocialt ansvar.

    Slutsatserna i vår rapport visar att Landskrona och LSAB är på rätt väg. Genom LSAB uppnås en nära samverkan mellan kommun och privata fastighetsägare, som även arbetar nära verksamhetsägare, myndigheter och invånare. Detta har möjliggjort att en stor del av staden är med i det gemensamma arbetet att förändra Centrum-Öster. Omfattande gestaltningsprojekt och trygghetscertifiering har genomförts i syfte att skapa en mer attraktiv och trygg innerstad. Många fastigheter, parkmiljöer, gator och gångstråk har gjort centrala delar i staden både tillgängligare och tryggare. Det kommer krävas fortsatt fokuserat arbete för att engagera fler fastighetsägare med litet fastighetsbestånd, mobilisering av boende och ideell sektor i samarbete med fastighetsägare och LSAB samt särskilda satsningar på strategiska fastighetsutvecklingsprojekt. Det blir även viktigt att fortsätta utveckla skolan och rikta insatser mot gruppen barn och unga. Landskrona har påbörjat en strukturell omvandling som behöver fortsätta under många år framöver.

    Kunskaper om uthyrningspolicys och förmedlingsstrategier Ett av LSAB:s första initiativ i stadsutvecklingsarbetet i mars 2013 var att utforma en uthyrningspolicy för staden. För att öka kunskapen på detta område påbörjade vi som forskare arbetet med en bok som innehöll en genomgång av uthyrningspolicys i tio strategiskt utvalda bostadsföretag med olika ägarstrukturer. Fastighetsbolagens arbete med uthyrningspolicys visade sig skilja i omfattning och innehåll (Annadotter, K. och Blomé, G. (2014); bilaga 2). De så kallade grundkraven består av krav angående ålder, inkomstnivå, inkomsttyp, hyresskulder, betalningsanmärkningar, boendereferenser, hemförsäkring, hur många personer som högst får bo i en lägenhet samt folkbokföring. Reglerna för vilka typer av inkomster som företagen godkände skilde sig väsentligt. Frågan som bör ställas är om företagen verkligen tillämpar det som står i dokumenten i praktiken och av vilka orsaker man inte godkänner vissa typer av inkomster samt bidrag?

    Vår sammanställning visar att det kan finnas skäl att granska frågan om ekonomisk diskriminering på bostadsmarknaden då området idag inte omfattas av diskrimineringslagstiftningen (Diskrimineringslag (2008:567). Eventuellt kan nu en ny lag – Barnkonventionen, Lagen (2018:1197) – som gäller från den 1 januari år 2020, prövas när det gäller ekonomisk diskriminering. Lydelsen i artikel 2, punkt 1, i lagen har flera ord som handlar om ekonomi, exempelvis ”sociala ursprung”, ”egendom” samt ”börd eller ställning i övrigt”.

    I Stockholm har de privata fastighetsägarna uthyrningspolicys som kräver att hyresgästen har 3–4 gånger hyran i inkomst medan de allmännyttiga fastighetsägarna har kravet att hyresgästens inkomst ska ha Kronofogdens normalbelopp samt kostnaden för bostadshyran (se bilaga 5).

    Att ha så olika krav på hyresgästernas inkomst för att få en hyreslägenhet leder till segregation och den strukturella hemlösheten kan öka. Det är nu hög tid att kommuner och kanske även regioner antar samma uthyrningspolicy. Landskrona har nu en policy som kräver att individen ska ha en inkomst som motsvarar tre gånger hyran eftersom kommunen i många år har haft inflyttning av personer som inte haft egen försörjning. Men varför just tre gånger hyran?

    Strategier för förmedling och renovering i kommuner och bostadsföretag visar på betydelsen av att en kommun i segregerade stadsdelar stödjer samarbete och kunskapsinhämtning mellan privata fastighetsägare, kommunens olika verksamheter, ideella organisationer, myndigheter, invånare och kommunala bolag. Exempelvis har Landskronas modell handlat om att tillsammans organisera uthyrningen och ta ansvar för bostadssociala behov samt att sprida dessa kontrakt över hela staden och att samverkan möjliggörs i stadsutvecklingen (bilaga 3). Det kan finnas skäl att exkludera försörjningsstöd som inkomst i en uthyrningspolicy i en kommun eller ett bostadsområde under en tid. Det kan till och med vara en nödvändig åtgärd för en kommun, exempelvis för att hantera en negativ social utveckling och stor inflyttning av försörjningsstödstagare till ett område som har många lediga lägenheter, vilket successivt kan leda till andra grupper flyttar ut. Kommunen kan då som i Landskronas exempel hamna i en långvarig nedåtgående ekonomisk spiral vilket är samhällsekonomiskt kostsamt och tar mycket lång tid att komma till rätta med.

    Kunskaper om upprustnings- och renoveringsstrategier

    Att som i Landskronas fall kraftsamla i samverkan med flera aktörer i en gemensam strategi i en kommun, i ett bostadsområde eller i ett bostadskvarter ger helt andra resultat än när organisationer väljer att agera ensam eller inte agerar alls. Det är alltid grundläggande i utvecklingsprojekt att utgå från platsen, att boende involveras genom dialog och att kvarboende finns som alternativ vid renoveringar. Men det är samtidigt viktigt att skapa variation i standard och koncept för att möjliggöra boendekarriär eller att nya grupper vill flytta in. Det kan ibland finnas särskilda skäl att ta ett större grepp i den strukturella miljön eller i fastig- heter för att stärka attraktiviteten och möjliggöra utveckling, exempelvis för att locka bostadsrättsutvecklare till ett område där sådana saknas eller i syfte att möjliggöra förtätning och att ett avskilt område öppnas upp och kopplas till övriga staden. Omfattande investeringar kräver kapital och innebär risk för fastighetsutvecklaren –  för att investeringen ska bli lönsam krävs högre hyror. Vilken fastighetsutvecklare skulle ensam våga investera i Centrum-Öster? Många fastigheter var så nedgångna att Hyresgästföreningen slog larm och Socialförvaltningen fick flytta hyresgäster till andra fastigheter. LSAB har genom sin samverkansmodell och aktiva arbete reducerat riskfaktorn och synliggjort potentialer i marknaden som tidigare inte fanns, vilket bidrar till nya satsningar i Centrum-Öster och i hela Landskrona.

    Avslutningsvis vill vi framhålla att det krävs utökat regionalt samarbete för att undvika att kommuner spelar ”Svartepetter” och ägnar sig åt så kallad ”social dumpning”, vilket betyder att en kommun försöker att ”exportera” bostadssociala hushåll till en annan kommun. Det behövs en statlig reglering som medför en hållbarare immigration över tid, jämnare fördelning av bostadssociala hushåll i kommunernas bostadsområden samt erforderlig ekonomisk kompensation för ”samtliga kostnader” som en kommun eller region har för en flykting . Det behövs också nationellt kunskapsstöd för att kunna effektivisera och följa upp de lokala samhällsinsatser som görs på integrationsområdet.

     

    Download full text (pdf)
    Urbant utvecklingsarbete i Landskrona Balanserad gentrifiering i samverkan, i riktning mot integration
  • 2.
    Hernwall, Patrik
    et al.
    DSV, Stockholm university.
    Söderberg, Ingalill
    KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Real Estate and Construction Management, Real Estate Business and Financial Systems.
    Teaching about Personal Finance in HCS: Suggestions from a Design-Based Research Approach2020In: Designs for Learning, ISSN 1654-7608, Vol. 12, no 1, p. 29-44Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Supported by the notion of concept-driven design and design-based research, as well as the tradition of critical pedagogy and the idea of sociomaterialism, the aim of this article is to explore and develop a didactic tool for education in personal finance to be used within the formal education system. The object studied is an artefact for teaching about personal finance among Swedish middle school pupils in the subject area Home and Consumer Studies (HCS). We define personal finance as economizing with (limited) private resources.

    In this article, we (a) describe the process of developing a prototype for teaching about personal finance and (b) discuss qualities of platform and content in relation to such an artefact. The design process is based on three assumptions (Hernwall & Söderberg, 2019): in contrast to many statistical/assessment studies, children this age have at least an initial understanding of basic principles of personal finances and of economizing; HCS teacher education in Sweden has little (to no) focus on personal finance; and Swedish HCS teachers are confronted with an almost complete lack of teaching material in the domain.

    Conceptualized as a design-based research methodology, the focus is therefore a didactic interest in supporting teachers’ possibilities to teach personal finances to their pupils in a way that supports learning based on the pupils’ own understanding of the basic principles of economization. Framed by design-based research, the artefact developed within the project is a prototype of a digital tool to be used as a teacher support in teaching about personal finance. One acknowledged aspect of the use of digital tools is that they allow multimodal literacy. The development of a prototype with the purpose of creating a tool for teaching about personal finance followed an iterative cycle of three stages and four interpretative revisions.

    The parallel process of developing and testing a technological artefact has resulted in seven proto-theories on essential qualities for a didactic tool that supports learning about personal finance. This entails not only the appropriation of economy as “economization with (limited) resources”, but also guides the transition from understanding to a useful repertoire of teaching activities.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ho, Cynthia Sin Tian
    KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Real Estate and Construction Management, Real Estate Business and Financial Systems.
    The Effect of Bank Branch Closure on New Firm Formation: The Swedish Case2020In: The annals of regional science, ISSN 0570-1864, E-ISSN 1432-0592Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper, the effect of local bank branch closures on new firm formation in Sweden is analysed using a panel database that captures the geographical locations of all Swedish bank branches in 2007 and 2013. The previous research has shown that the further a firm is located away from the bank, the higher the monitoring costs will be for the banks. Furthermore, an increase in the distance to the banks will also increase information asymmetry because of the banks’ eroded ability to collect and analyse soft information. Due to the high risks associated with the lack of information and uncertainty, banks might not be as willing to extend credits to a distant firm compared to a nearby firm. Using spatial econometric analysis at a municipal level, it is shown that bank proximity to firms, unemployment rate, industry structures, income growth, change in housing price and percentage of immigrants are vital for new firm formation in Sweden. From the spatial Durbin model with fixed effects, an increase in the weighted distance to the nearest bank branches is shown to affect new firm formation negatively.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Mjornell, Kristina
    et al.
    RISE Res Inst Sweden, S-41258 Gothenburg, Sweden.;Lund Univ, Dept Architecture & Built Environm, S-22100 Lund, Sweden..
    Femenias, Paula
    Chalmers Univ Technol, Dept Architecture & Civil Engn, S-41296 Gothenburg, Sweden..
    Annadotter, Kerstin
    KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Real Estate and Construction Management, Real Estate Business and Financial Systems.
    Renovation Strategies for Multi-Residential Buildings from the Record Years in Sweden-Profit-Driven or Socioeconomically Responsible?2019In: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, no 24, article id 6988Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    An important part of the multi-family housing stock in Sweden was built during the record years 1961-1975 and is in need of extensive renovation to be modernized. The stock is also at the center of political discussion of how to sustain 'good housing for all', especially in the rental sector. These renovation needs coincide with present energy targets and provides an opportunity to combine renovation with energy efficiency measures. Common for many of these buildings are that neglected maintenance has led to technical shortcomings, such as high energy use and low thermal comfort due to bad insulation, unsatisfactory air tightness and leaky windows, inefficient heating systems and insufficient ventilation, and moisture damage due to leaking building envelope and leaking pipes. However, the people living in these buildings are not willing to or cannot afford to pay the higher rents that extensive renovations would entail. Earlier research has highlighted the broader societal problem of energy renovations, but also that of housing companies' priority of measures with short payback times, and those that give the possibility to raise rents. However, recent observations indicated a tendency towards more holistic approaches to housing renovation, and this study was initiated to investigate how public and private housing companies deal with renovation levels, rent increases and related social problems. The main conclusions are that sustainability and social responsibility are moving up on agendas in the public sector, but also, apparently, in the renovations strategies among the private companies. What is also seen is a trend moving from extensive total renovations to more tenant-adapted and step-by-step renovations. Renovation options which do not entail such large rent increases are increasingly being seen. Implications are that housing owners favor gentle renovation with reasonable rent increases of 10%-20%, which at the same time, may be a drawback for reaching energy efficiency targets.

1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf