In this article, we explore the transition discourses and values expressed and foregrounded in Swedish national policy documents on sustainable consumption. Values, as material-discursive practices, shape the pace and direction of transitions, and for deep, system-wide sustainability transformations, it is critical to strengthen intrinsic, sustainability-aligned values. Public policy is especially well-positioned in this regard since policy shapes the discourse as well as the space for action. Our findings, however, reveal how market connotations frame Swedish sustainable consumption policy within a growth logic, where the public is to facilitate the market by removing barriers for the consumer while encouraging business innovation. As such, the Swedish policy discourse essentially reproduces a so-called improve discourse on sustainable consumption and reinforces extrinsic values of power and achievement. The scope of sustainable consumption is occasionally expanded, particularly in alignment with a shift discourse that emphasizes the move toward a circular economy. However, despite elements of benevolence and universalism in the overarching framing of the Generational Goal, these efforts remain overshadowed and co-opted by the extrinsically focused dominant market framing. Thus, we find limited potential for the policy discourse to help foreground more diverse values essential for deep transformations. Acknowledging the challenges of disentangling values in written policy documents, we call for future research to explore value tensions in practical policy-implementation contexts.

Allt fler röster talar om behovet av transformativ förändring av samhället för att inte riskera allvarliga ekologiska kollapser på global skala. Om detta är vad som krävs, hur åstadkommer vi det? Vilka nya förhållningssätt behövs för att synliggöra de värderingar och antaganden som tas för givna?Det finns många organisationer inom offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle som på ett eller annat sätt arbetar för att bidra till en mer hållbar konsumtion. Det är dock mindre vanligt att göra det på ett mer djupgående sätt som adresserar behovet av värderingsskiften i samhället för att komma längre i omställningen. Värderingsforskningen pekar på vikten av att ha en levande relation med det som motiverar individers och organisationers agerande. Att veta varför vi gör det vi gör och kommunicera det på ett sätt som gör oss trovärdiga inför oss själva och varandra. I en omställningstid innebär detta ett ledarskap som inspirerar till handling.Den här skriften ger handledning för att utforska värderingar och hur de präglar verksamheter, samt belyser vikten av värderingar som en kompass för ett hållbart engagemang och handling.

The environmental impact of Swedish consumption is far too great and there is an urgent need to bring about sustainable consumption. The research programme Mistra Sustainable Consumption aims to contribute towards this end and has therefore identified ways to consume in the areas of food, home furnishing and vacationing which could be more sustainable than the ways that are common today. In this study, we have examined a selection of these potentially more sustainable niche consumption practices regarding their second order environmental effects. In addition to direct effects, i.e. the environmental impact arising from production, use and waste management, there are also environmental effects of the second order (secondary effects such as rebound effects) that can occur when a practice affects how people spend their money, their time or how they use space. However, although their impact can be significant, these second order environmental effects are commonly overlooked. Therefore, the purpose of this study was to identify the types of second order environmental effects that could arise if potentially sustainable niche consumption practices were scaled up and became mainstream. Nine consumption practices (reduce unhealthy consumption; switch animal based products to plant based products; cultivate by yourself or together; purchase directly from producers; train vacation; share/exchange homes; staycation; exchange furniture between individuals; live simply) were analysed by interviewing representatives from households who engage in the practices in question. This report presents the qualitative results from the study and describes the practices. Quantifications of the environmental impact from the second order effects will be presented in another publication. Based on the information from the interviews, assumptions were made to identify risks/opportunities for environmental effects in relation to direct and indirect economic rebound; induction; time rebound; learning about production and consumption; scale effects; and space rebound. In addition, it was noted whether the interviewees also engaged in other niche consumption practices. The result indicates that the various practices can lead to money, time and space being used in a different way than what is common today, and that household members can learn about production and consumption. Depending on whether the practices require or free up money or time, and whether they require any special equipment or change the way the household members use their homes and their surroundings, they can lead to both positive rebound effects (i.e. increased environmental impact) and negative rebound effects (i.e. reduced environmental impact). These insights can help to strengthen the work towards sustainable consumption as they indicate phenomena that should be counteracted or reinforced, for example by means of policy instruments. Nevertheless, the results presented in the report should be interpreted with caution, especially considering that the study has not taken into account socio-economic factors in combination with the fact that practices by their nature are context dependent and nested. The study's design also makes it impossible to say anything about environmental effects at the community level if the practices were scaled up and became mainstream. Still, the study contributes to increasing the knowledge of the practices by indicating risks and opportunities for the second order environmental effects and thus supplements the collection of potentially more sustainable consumption practices previously conducted within the research program.

Miljöpåverkan från svenskarnas konsumtion ligger på långt ifrån hållbara nivåer och det finns ett trängande behov att ställa om till hållbar konsumtion. Forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption ämnar bidra till detta och har identifierat sätt att konsumera inom områdena mat, heminredning och semestrande som skulle kunna vara mer hållbara än de sätt som är vanliga idag. I den här studien har vi undersökt ett urval av dessa potentiellt mer hållbara nischpraktiker beträffande andra ordningens miljöeffekter. Utöver direkta effekter, det vill säga miljöpåverkan som uppkommer vid produktion, användning och avfallshantering, finns även miljöeffekter av andra ordningen (sekundära effekter såsom rebound-/rekyleffekter) som kan uppstå då en praktik påverkar hur personer spenderar sina pengar, sin tid eller använder yta. Andra ordningens miljöeffekter förbises dock ofta, även om inverkan från dem kan vara betydande. Syftet med denna studie var därför att identifiera vilka typer av andra ordningens miljöeffekter som skulle kunna uppkomma om potentiellt hållbara nischpraktiker skalades upp och blev mainstream. Nio stycken konsumtionspraktiker (minska onyttig matkonsumtion; byta animaliska produkter mot växtbaserade; odla själv eller tillsammans; handla direkt från producenter; tågsemestrande; dela/byta boende; hemester; dela heminredning mellan privatpersoner; att leva enkelt) analyserades genom att intervjua representanter från hushåll som utövar praktikerna ifråga. Denna rapport presenterar de mer kvalitativa resultaten från studien och beskrivningar av praktikerna. Kvantifieringar av miljöpåverkan från andra ordningens effekter kommer att redogöras för i en annan publikation. Baserat på informationen från intervjuerna gjordes antaganden för att identifiera risker/möjligheter för miljöeffekter i förhållande till direkt och indirekt ekonomisk rebound; induktion; tidsrebound; ökade kunskaper om produktion och konsumtion; skalningseffekter; samt rumsrebound. Därtill noterades huruvida intervjupersonerna även utövar andra praktiker. Resultatet indikerar att de olika praktikerna kan leda till att pengar, tid och yta används på ett annat sätt än vad som är vanligt idag, samt att hushållsmedlemmarna kan få ökade kunskaper om produktion och konsumtion. Beroende på om praktikerna kräver eller frigör pengar respektive tid, samt om de kräver någon speciell utrustning eller ändrar sättet på vilket hushållet använder sina hem och sin omgivning kan de leda till både positiva reboundeffekter (ökad miljöpåverkan) och negativa reboundeffekter (minskad miljöpåverkan). Dessa insikter kan bidra med att stärka arbetet mot hållbar konsumtion eftersom de pekar ut fenomen som kan försöka motverkas respektive förstärkas, till exempel genom styrmedel. Resultatet som presenteras i rapporten ska dock tolkas med försiktighet, framförallt med tanke på att studien inte har tagit hänsyn till socioekonomiska faktorer i kombination med att praktiker till sin natur är kontextberoende och nästlade. Studiens design gör det inte heller möjligt att säga något om miljöeffekter på samhällsnivå om praktikerna skalades upp och blev vanliga. Likväl bidrar den till att öka kunskapen om praktikerna genom att indikera risker respektive möjligheter för andra ordningens miljöeffekter och kompletterar därmed insamlingen av potentiellt mer hållbara konsumtionspraktiker som tidigare genomförts inom forskningsprogrammet.