Detta projekt har fokuserat på inbyggd klimatpåverkan hos byggnader, i ljuset av den pågående regelutvecklingen om klimatdeklaration av byggnader. Flera delstudier har genomförts baserat på data om resursanvändning från ett större antal nybyggnads- respektive renoveringsprojekt. Inbyggd klimatpåverkan under hela livscykeln beräknades för nya byggnader vilket synliggjorde hur byggskedets klimatpåverkan dominerar livscykelns klimatpåverkan. Det betyder att en utvidgning av det svenska regelverkets klimatdeklaration till att omfatta hela livscykeln troligen inte skulle leda till väsentligt annorlunda styrning än idag. Vidare undersöktes sambandet mellan byggnadsegenskaper och klimatpåverkan på byggdelsnivå. Studien gav inget ytterligare stöd för att låg klimatpåverkan för byggskedet skulle kunna innebära lägre ljud- eller energiprestanda. Däremot betonades den komplexa relationen mellan byggnadsdesign och klimatpåverkan, vilket förstärker vikten av tidiga klimatberäkningar för att optimera utformningen i det enskilda projektet. Sammantaget visar dessa resultat att beräkningsmetodiken i det svenska regelverket för klimatdeklarationer kan betraktas som effektiv för att ge styrsignaler mot minskad klimatpåverkan iett livscykelperspektiv. Dock behöver klimatkrav kompletteras med andra prestandakrav som kan lägga en god grund för att minimera framtida klimatpåverkan. En annan delstudie jämförde byggskedets klimatpåverkan med andra miljö- och resursindikatorer. Resultaten visar att fler indikatorer bör beaktas framöver, även om osäkerheterna i dessa miljödata i nuläget försvårar robusta slutsatser om huruvida ensidigt fokus på klimatpåverkan riskerar att ge andra negativa miljöeffekter. Utvecklingen med klimatberäkningar i branschen kan dock förväntas bidra till ökat intresse för kunskapsuppbyggnad om annan miljöpåverkan, såsom biodiversitet och resursutarmning, vilket kan öka efterfrågan på tillförlitliga miljödata.Projektet inkluderade också en analys av ett större antal renoveringsprojekt. Här syntes stor variation i inbyggd klimatpåverkan, beroende på typen och omfattningen av åtgärder. Därför är generella referensvärden för renoveringsprojekt svåra att fastställa. Istället föreslås att referensvärden tas fram per åtgärdstyp, vilket kan underlätta identifiering av reduktionsmöjligheter och stötta klimatkrav vid renovering.Avslutningsvis konstateras att kunskapen om klimatpåverkan från nya byggnader är relativt god, men att det finns behov av fortsatt utveckling kring de delar som ännu inte täcks av det svenska klimatdeklarationsregelverket. Fortsatt arbete bör också inriktas på att skapa bättre förståelse för utvärdering och strategier för minskad klimatpåverkan på beståndsnivå. På så sätt kan också andra klimatstrategier bättre synliggöras som är nödvändiga för att få ner de totala utsläppen till en nivå som kan betraktas som hållbar.

This project focused on embodied greenhouse gas emissions (GHGe) in buildings, in light of ongoing regulatory developments regarding climate declarations for buildings. Several sub-studies were conducted using data on resource use from a large number of new-build and renovation projects.Embodied GHGe was calculated across the full life cycle for new buildings, showing that the modules A1-A5 dominate the building’s overall climate impact. This suggests that extending the Swedish regulatory framework for climate declarations to cover the full life cycle would likely not result in significantly different steering effects than today. Additionally, the relationship between a number of building characteristics and embodied GHGe at component level was examined. The study found no evidence that low embodied emissions compromises acoustic or energy performance. However, it highlighted the complex relationship between building design and climate impact, underlining the importance of early-stage calculations to optimize the design for the specific project.Overall, the results suggest that the current Swedish methodology for climate declarations is effective in signaling reductions in climate impact from a life-cycle perspective. However, climate requirements should be complemented with other performance criteria that help to lay a solid foundation for minimizing future emissions.Another sub-study compared embodied GHGe with other environmental and resource indicators. The findings indicate that additional indicators should be considered going forward. However, data uncertainties currently limit the ability to draw robust conclusions about potential negative side effects of a narrow focus on climate impact alone. Nevertheless, the growing use of climate calculations in the sector will potentially drive interest in broadening the understanding of other environmental impacts, such as biodiversity loss and resource depletion. This, in turn, may drive demand for more reliable environmental data.The project also analyzed a large number of renovation projects, revealing considerable variation in embodied GHGe depending on the type and extent of interventions. As a result, establishing general reference values for renovations is difficult. Instead, the study suggests developing reference values per intervention type, which could support identifying reduction potentials and shaping climate requirements in renovation projects.In conclusion, while knowledge of embodied GHGe in new Swedish buildings is relatively strong, further development is needed for components and activities not yet covered by the Swedish regulatory framework for climate declarations. Future efforts should also aim to improve understanding of climate impact evaluation and reduction strategies at the building stock level, making room for a higher diversity of low-carbon strategies, which is essential to achieving profoundly sustainable emission levels.

In Sweden, more than half of the building stock's greenhouse gas emissions (GHGe) are linked to the maintenance, renovation and rebuilding of the existing stock. While life-cycle based climate regulations have focused on new-build so far, this suggests the urge to address embodied GHGe related to existing buildings. Research on life cycle assessment on building renovations' GHGe have so far mainly focused on the trade-offs between operational and embodied GHG. However, the nature of contemporary renovation practices and associated embodied GHGe remains largely unresearched. This study aims at building knowledge on Swedish building renovation projects as to identify drivers and parameters of influence on associated embodied GHG and resource consumption, and to define benchmark values. Bill-of-materials and complementary project specific parameters, e.g. geometry data materials, were collected from public and private developers of 30 recent Swedish renovation projects. To complete the datasets, qualitative data was collected consulting public and private property owner and developer representatives. The data was processed using Swedish generic environmental data and used to perform embodied GHGe assessments at both the renovation project scale and the renovation measure scale. Results show the complexity and variety of the nature of renovation projects and of associated embodied GHGe. Results explore the definition of GHGe benchmarks and novel metrics to characterize renovation measures and renovation projects. This leads to provide useful knowledge regarding mitigation strategies and the potential introduction of life cycle-based regulations for renovation projects.

Accounting for 37% of global CO2 emissions in 2023, buildings and the constructionsector’s contribution to climate change is now well documented and acknowledged. Theneed to reduce these emissions is emphasised and increasingly reflected in regulation.Scholars have advocated for the use of life cycle based regulatory mechanisms to reducebuildings’ greenhouse gas emissions (GHGe), especially in relation to national andglobal climate goals. In the past decades, raising awareness have led to the developmentof life cycle based regulations in Europe. In parallel, research have been directed toinvestigate the trade-offs between operational and embodied GHGe. However, littleattention has been given to the investigation of trade-offs between upfront and futureembodied GHGe. This means that potential different practical steering effects whenconsidering upfront only or jointly with future embodied GHGe in regulatoryperformance requirements need further investigation. Besides, a common feature ofthese preparatory works is the focus on new-build while research and policy work onassessing renovation project is still at its infancy. This leads to question potentialmethodological challenges and related practical implications in implementing climateregulations for renovation projects in a similar fashion as for new-build.Therefore, this licentiate thesis has the aim of investigating the effect in practice of lifecycle based climate regulations regarding embodied GHGe from new buildings’ usestage, and renovation of existing buildings. In response to this aim, quantitative analysesusing GHGe assessments based on the EU standard EN 15978:2011 are performed onreal cases of new-build and on one real renovation project case. The GHGe assessmentsperformed are following three Nordic countries’ life cycle based methods andapproaches for climate regulations in the form of climate declarations and limit values(preliminary for renovation projects).A first point of investigation concerns if, how and why different system boundaries forlife cycle based GHGe assessment lead to differences in practical steering effects.Assessment of embodied GHGe for new-build is of focus, to analyse practical effects ofclimate regulations with limit values regarding building envelope design. A comparativeanalysis on a sample of Swedish real new-build cases of apartment, office and schoolbuildings is performed, based on GHGe assessment results for two different systemboundaries (SBs). The two SBs differ in how embodied GHGe are included in thecalculations, between upfront and future GHGe. Results show buildings’ capacity torespect suggested Swedish limit values does not differ between the two SBs. Further,results suggest that the choice of system boundary would have very limited impact onthe choice of building envelope materials in the context of respecting a climate limit.Consequently, the choice of SB is not expected to lead to different overall steeringeffects on envelope building design in the current context and practice for calculatingclimate impact in a life cycle perspective. This thesis discusses the applicability of theseresults to other contexts and the practical relevance of considering recurring embodiedGHGe in regulatory performance requirements.A second point of investigation concerns the method-related challenges of GHGeassessment for building renovation projects, in the context of life cycle based climateregulations and their practical implications. The Swedish, Finish and Danish preliminaryapproaches for GHGe assessments in climate regulations for renovation projects, asunderstood in January 2023, are applied on a real renovation project. The renovationconcerns a Danish apartment building from the 1970s. The results show that for this casestudy, renovation leads to less GHGe than demolishing and building new regardless ofwhich of the three approaches to calculating GHGe is applied. However, methodologicaldifferences regarding the inclusion of existing building products and biogenic carbon orconsideration of operational GHGe lead to differences in results. This thesis discusseshow this can impact decision processes based on GHGe assessments in climateregulations for renovation projects especially regarding renovation versus new-build orreuse practices. The benefits of better visualization of when in time GHGe take placeare also highlighted.This study concludes in suggesting that introducing a limit value on upfront GHGe canbe a first and important step to effectively and rapidly address GHGe from new-build.Similarly, initially introducing climate declarations for upfront embodied GHGe forrenovation projects is the least practically complex while still most effective approachto address current GHGe. Including embodied future GHGe in climate declarationscould raise awareness on the impact of design and a first step towards better consideringthe emissions associated with the future life of the building. Developing climateregulations for renovation projects show potential in incentivizing reuse practices andrenovation rather than demolition and building new. However, this also depends onmethodological choices such as the inclusion of the existing building products,operational energy or biogenic carbon.This study, however, also points to the shortcomings of current methods for modellingfuture emissions to effectively steer towards considering building products ‘life span anddesign for adaptability, disassembly or reuse. Finally, based on the result of the study, itis advisable to better visualize when in time GHG are emitted in climate declarations forboth new-build and renovation projects. This can improve the understanding on theorigin, type and timing of GHGe and differentiate verifiable calculations for currentGHGe from future scenario-based GHGe calculations and related inherent uncertainty.To conclude, this thesis reveals shortcomings regarding current methodologicalapproaches of life cycle based GHGe assessment regarding embodied GHGe from newbuildings’ use stage and renovation of existing buildings. These shortcomings hinderlife cycle based climate regulations’ ability to promote climate reduction strategies theyare expected to steer. Additionally, this thesis emphasizes the importance of carefullyconsidering which incentives are to and can be promoted, and the practical complexitiesinvolved when designing calculation methodologies for these regulations.

Byggnader och byggsektorns bidrag till klimatförändringarna innefattar 37 % av deglobala CO2-utsläppen 2023 och är numera väldokumenterade och erkända. Behovet avatt minska dessa utsläpp har blivit mer erkänt vilket återspeglas i lagstiftning ochtillämpning. Forskare har förespråkat användningen av livscykelbaserade regelverk föratt minska byggnaders utsläpp av växthusgaser, särskilt i relation till nationella ochglobala klimatmål. Ökad medvetenhet har lett till en utveckling av livscykelbaseraderegelverk i Europa. Parallellt har forskningen framför allt inriktats på att undersökaavvägningarna mellan driftenergirelaterade och materialrelaterade utsläpp. Dock harbegränsad uppmärksamhet tillägnats avvägningar mellan framtida och närtida inbyggdaväxthusgasutsläpp eller klimatpåverkan. Det vill säga utsläpp kopplat till att produceramaterial och uppföra en byggnad jämfört med framtida utsläpp kopplat tillmaterialanvändning och avfallshantering i samband med underhåll, utbyte och rivning.Detta väcker frågor om skillnader i styrningseffekter kan uppstå beroende på om manendast tar hänsyn till närtida utsläpp i regulatoriska prestandakrav, eller om ävenframtida utsläpp inkluderas. Ett gemensamt drag för arbetet hittills om byggnadersinbyggda klimatpåverkan är att fokus legat på nybyggnad, medan forskningen ochpolicyarbetet för att bedöma renoveringsprojekt fortfarande är i sin linda. Därmedkvarstår frågor kopplade till metodmässiga utmaningar och relaterade praktiskaimplikationer vid implementering av klimatdeklarationer för renoveringsprojekt.Syftet med denna licentiatuppsats är därför att undersöka effekten i praktiken avlivscykelbaserade prestandaregler för inbyggd klimatpåverkan från nya byggnadersanvändningsskede och renovering av befintliga byggnader. För att uppnå detta syfteutförs en kvantitativ analys av klimatpåverkan baserat på EU-standarden EN15978:2011för verkliga nybyggnadsfall och på ett verkligt renoveringsprojekt. Beräkningarna avklimatpåverkan följer tre nordiska länders metoder och tillvägagångssätt (preliminär förrenoveringsprojekt) för livscykelbaserade klimatdeklarationsregelverk i form avklimatdeklarationer och gränsvärden.Till att börja med undersöks om och hur olika systemgränser för livscykelbaseraderegelverk för inbyggd klimatpåverkan för nybyggnad kan ge olika praktiska incitamentpå design av klimatskäl. En jämförande analys görs på ett urval av verkliga fall medsvenska nybyggda flerbostadshus, kontors- och skolbyggnader baserat på beräkning avklimatpåverkan med två olika systemgränser. De två systemgränserna skiljer sig åtrörande vilka delar av inbyggd klimatpåverkan som ingår i beräkningarna, om det ärendast närtida eller även framtida utsläpp som inkluderas. I studien ingår enbartberäkning av inbyggd klimatpåverkan, inte växthusgasutsläpp från driftsfasen.Resultaten visar att fallstudiebyggnadernas förmåga att leva upp till de gränsvärden somBoverket föreslagit inte skiljer sig åt beroende på vilka systemgränser som ansätts.Resultaten visar även på att valet av systemgräns inte tydligt spelar någon roll för val avbyggprodukter till klimatskälet, för att hålla sig inom ett särskilt gränsvärde. Därmedkan inte valet av systemgräns förväntas leda till olika övergripande styrningseffekter påutformning av klimatskälet i dagens kontext och med nuvarande praxis för beräkning avklimatpåverkan i ett livscykelperspektiv.Avhandlingen undersöker även metodrelaterade utmaningar kopplat till beräkning avklimatpåverkan för byggnadsrenoveringsprojekt, relaterat till tillämpning avlivscykelbaserade g prestandaregler och implementering av dessa. De svenska, finskaoch danska preliminära tillvägagångssätten för beräkning av klimatpåverkan avrenoveringsprojekt, så som de förstods vid tidpunkten för studien (tidigt 2023),genomförs på ett verkligt renoveringsprojekt av ett danskt flerbostadshus från 1960-talet. Resultaten för fallstudien visar att renovering leder till lägre klimatpåverkan än omrivning med efterföljande nybyggnad skulle ske, oavsett vilket av de tre angreppssättenför klimatberäkning som används. På grund av metodmässiga skillnader i de tretillvägagångssätten, leder dock valet mellan att beakta eller inte beakta befintligabyggnadsprodukter och biogent kol till skillnader i allokeringen av klimatpåverkanmellan byggnadens livscykelskeden. Detta kan ha en inverkan på vilken typ av beslutanvändningen av lagstadgad klimatdeklaration av renoveringsprojekt kan leda till,särskilt när det gäller renovering kontra nybyggnad eller för återbruk av komponenteroch produkter. I avhandlingen betonas också fördelarna med att bättre synliggöra när itid växthusgasutsläppen sker under referensstudietiden.Denna studie avslutar med att föreslå att ett snabbt införande av gränsvärden för närtidainbyggd klimatpåverkan (vanligen kallat byggskedets klimatpåverkan i Sverige) kanvara ett första och viktigt steg för att effektivt ta itu med klimatpåverkan kopplat tillnybyggnad. På liknande sätt kan klimatdeklaration av renoveringsprojekt i termer avutsläpp kopplat till materialanvändning och avfallshantering vid självarenoveringstillfället vara den enklaste och mest effektiva metoden för att styra motminskad klimatpåverkan. Framtida inbyggd klimatpåverkan kan inkluderas iklimatdeklarationer för att öka medvetenheten om designens påverkan och som ett förstasteg mot att bättre förstå omfattningen av klimatpåverkan sett över hela livscykeln.Lagstadgad klimatdeklaration för renoveringsprojekt har potential att främja återbrukoch renovering framför rivning och nybyggnad, men beror på metodval såsominkludering av befintliga byggprodukter, energianvändning i driftfasen och biogent kol.Studien pekar på bristerna i nuvarande livscykelmetoder avseende beräkning av framtidautsläpp för att på ett bra sätt styra byggnadsutformning som beaktar byggprodukterslivslängd och design för anpassningsbarhet, demontering eller återanvändning.Slutligen, baserat på resultatet av studien, rekommenderas att synliggöra när i tidväxthusgasutsläppen under referensstudietiden sker, i klimatdeklarationer förnyabyggnader såväl som för renoveringsprojekt. Detta kan bidra till en djupare förståelseför ursprunget och tidpunkten för utsläppen och skilja beräkningar på närtida frånframtida scenariobaserade utsläpp och den osäkerhet som är förknippad med dessa.Genom att undersöka potentiella styreffekter i praktiken av olika metodval ochsystemgränser för klimatdeklaration och gränsvärden i livscykelbaserade regelverk förnya byggnader och renovering av befintliga byggnader, visar denna avhandling på hurnuvarande beräkningsmetodik för byggnaders användningsskede brister i att gestyrsignaler för sådana reduktionsåtgärder som metoderna förväntas vägleda. Dessutomunderstryker avhandlingen vikten av att noggrant överväga förväntade incitament ochkomplexiteten i praktiken vid utformningen av beräkningsmetoder för dessa regelverk,för att effektivt styra mot det akuta behovet att minska klimatpåverkan från vårabyggnader.

Rapidly reducing the climate impacts of the construction and use of buildings is acknowledged as a key lever to meet European and national climate goals. Life cycle-based regulations, in the form of mandatory declaration of the climate impact of new-build, are being introduced, often planned to be or already complemented with performance-based limit values. This development has increasingly raised questions on how different system boundaries for similar limit values applied in various countries might lead to diverging implications in practice. A sample of 50 real-life case buildings of different typologies, representative of contemporary Swedish construction, is used to compare implications of two different system boundaries for embodied GHGe assessment: SB1) life cycle modules A1-A5 i.e. initial, that is upfront GHGe and SB2) life cycle modules A1-A5 + B2–B4, i.e. adding recurring GHGe, according to the European EN 15978 standard. The results show that for the two system boundaries applied, no difference is seen concerning the sample buildings' ability to perform below a limit value as defined in current Swedish regulatory plans, nor would it lead to different design choices to ensure that a building performs below the limit value. The results of sensitivity analyses along with the relative nature of the results, suggest these conclusions are also relevant for other regulatory contexts. As a conclusion, this study shows that implementing LCA-based regulations focusing on initial embodied GHGe is an important step to rapidly and effectively address GHGe associated with new-build.

A variety of life cycle assessment (LCA) calculation methods and rules exist in European countries for building performance evaluation based on new-build. However, the increased focus on the retention and renovation of the existing building stock raises questions about the appropriateness of these the methods and rules when applied to renovation cases. Using a real renovation case, Danish, Finnish and Swedish LCA-based greenhouse gas emissions (GHGe) assessments are assessed for how they position building renovation in relation to demolition and new-build reference values. The influence of these three different methods is examined for future development policies. Results show that upfront emissions for renovation are significantly lower for all approaches. The Swedish approach had the lowest GHG emissions compared with a scenario with demolition and new-build due to the method, which only includes upfront emissions of new materials. The Danish and Finnish renovation cases each performed worse in comparison with the new-build future emissions, specifically from operational energy use. Therefore, method development should consider incentives for upfront and future emissions. Furthermore, methods could account for the existing materials in the building, which are included in the Danish and Finnish approaches. This would provide incentive for renovation and reuse.