Den akuta klimatkrisen kräver handling från alla aktörer i samhället, inklusive universiteten. KTH har förbundit sig till ambitiösa klimatmål som stödjer Parisavtalet och har som mål att bli utsläppsneutrala 2045. Eftersom tjänsteresor, särskilt flyg, är den största källan till utsläpp på KTH är ett centralt fokus i denna strategi att minska koldioxidutsläppen från tjänsteresor med flyg. För att åstadkomma en sådan förändring initierades under 2023 ett pilotprojekt för att undersöka hur implementeringen av en koldioxidbudget på KTH skulle kunna stödja organisationen i att nå dessa mål.

Genom tre workshops tillsammans med en avdelning på ABE-skolan kom pilotprojektet fram till flera insikter som beskrivs i en rapport (se Biørn-Hansen och Nilsson, 2023), där de viktigaste resultaten poängterade i) hur viktigt det är med transparens i vem som reser vart och när, ii) vikten av att fördela resandet jämt mellan anställda, och iii) nyttan med att inrätta buffertar för att hantera oväntade händelser och variationer i utsläpp. Rapporten presenterar också ett förslag på hur man kan arbeta med en koldioxidbudget i verksamheten, där fokus ligger på att ge avdelningar mandat till att själva planera, genomföra och följa upp budgeten på lokal nivå.

Under hösten 2024 har vi arbetat med att validera insikterna från detta pilotprojektet och ytterligare förankra idén i organisationen inför ett förslag om implementering till rektor 2025. Som en del av detta arbetet har vi genomfört workshops med fyraavdelningar ute på skolorna samt med en avdelning på verksamhetsstödet. Resultaten stärker tidigare slutsatser och ger även ytterligare förslag på hur man kan arbeta med att minska flygresandet, till exempel genom att skapa incitament för resandet med tåg, skapa verktyg och guider för hur man kan värdera nyttan av en resa, samt strategier för att minska beroendet på laboratorier och forskningsinfrastruktur i andra länder. Arbetet belyser också flera svåra utmaningar och målkonflikter, så som den mellan internationalisering och hållbarhetsfrågor, vilket kommer bli nödvändigt att bearbeta för att kunna nå KTHs klimatmål.

Circular public procurement (CPP) is one way to increase sustainability and circularity in public spending. As previous research focuses primarily on procurement, more insight is needed on the latter stages CPP. Real-life examples of CPP implementation are also required to promote the concept to practitioners, improve governance, and add depth to the literature. This study, therefore, provides in-depth knowledge of CPP implementation and management by analyzing a case of circular furniture flows and its implications for the procuring organization. The focus on furniture is motivated by the large volumes sent to landfills every year despite its remanufacturing potential, as well as the large environmental impact for production, a potentially long lifetime, and an often-high purchasing price. The results show that strategic decisions to prioritize sustainability are necessary when resource efficiency and cost reductions do not align in a short-term perspective. A more centralized governance structure facilitates decisions on reuse, remanufacturing and disposal in an organization, e.g., coordination of products for remanufacturing, pooling products for reuse, and standardization of design choices. Follow-up and inventory systems are crucial tools for integrating previously installed products with CPP, keeping track of circular flows, and providing feedback to improve subsequent procurements. Crucial elements in the follow-up include adaptation to circularity in the economy system and accounting for the prolonged life and reuse of furniture. The study's results emphasize how an organization's prerequisites play an essential part in the implementation of CPP and that contextual solutions are needed for circular challenges. The study contributes to the fields of policy implementation, CPP, and the use of circular business models in a public context, as well as to the less explored field of procurement in a circular economy context. Suggestions for future research include studies on product categories with other environmental impact profiles, and on waste management regulations that can make or break circular systems.

In this nation-wide initiative, the Higher Education sector in Sweden has created a Climate Framework to serve as the basis for climate strategies at individual Higher Education Institutions (HEIs). The Climate Framework is the product of 38 HEIs with the aim of contributing to both national and international commitments to reach the 1.5 °C target. Although several universities in different countries have made similar commitments, this unique initiative brings the whole sector in a country together under a common aim. Higher education institutions have a central role in efforts to combat climate change. An important task is to contribute through teaching and research, but HEIs also need to contribute by reducing the impact of their own operations. The HEIs that have signed the framework consider the climate to be a crucial and prioritized issue and will take action in line with national and international targets and allocate resources for it. The Climate Framework includes a commitment and a guideline document that list several key areas for climate impact from HEIs. This paper will describe the process for developing the Climate Framework as well as the framework itself.