Västertorpsbadet aquatic center in Stockholm, Sweden, opened in 1967, had its original hypochlorite-based water treatment system combined with a photocatalysis treatment for the water and blue light in the pool hall. This case study follows up the outcome of these installations. When chlorine was reduced from 0.8 to 0.4 mg Cl2/l levels of culturable bacteria did not raise, and also all other indicators remained well within the Public Health Agency of Sweden's guideline values. In addition, air quality in the pool hall was much improved because concentration of trichloramine in the air was reduced. When chlorine and chloride in the pool water is reduced, risk for corrosion is reduced, which will give extended service life both for reinforced concrete in the pool and in the building and in all steel details such as ducts, pipes and fixtures. In our literature research, we have not found any other similar approach to reduce chlorine addition in a swimming pool. In conclusion we found a good technical effect from supplementing the hypochlorite addition with these methods.

Den kriminella ekonomin kan redovisas enligt fyra delkategorier: svart ekonomi, illegal ekonomi, kriminella transaktioner och kriminella tjänster. Svart ekonomi, det vill säga aktiviteter som i grunden är lagliga, men sker utanför myndighetskontroll, exempelvis för att undgå skatt eller sociala avgifter, uppskattas omsätta cirka 224 miljarder kronor i Sverige (SMOB 2025). I dag lägger myndigheter, kommuner och företag betydande tid och resurser på att analysera företagsinformation i syfte att undvika svart ekonomi. Dessa analyser grundar sig ofta på kreditupplysningar, vilka fyller en funktion inriktade på betalningsförmåga, ekonomisk historik och bolagsfakta. Kreditupplysningar säger mindre om ett företags faktiska verksamhet, om det verkligen har arbetskraft, om dess struktur är rimlig i relation till verksamheten. Det är även så att det under senare år skett mycket lagstiftning i frågan om arbetslivskriminalitet. Frågan är hur mycket som sker med operativt arbete hos svenska myndigheter?

 I denna studie presenteras Strix som innebär är att företag frivilligt kan godkänna att verifierbar och av myndigheter utvald information om företagets verksamhet, regelefterlevnad och faktiska aktivitet, delas med en kund. Skatteverket bör få möjlighet att etablera en Strix-nod som möjliggör delningen. Processen blir: Företaget godkänner att delningen görs. All relevant data samlas via API-er. Strix-noden på Skatteverket verifierar att data överensstämmer med myndigheters registeruppgifter. Sedan blir det mottagaren som gör en bedömning av informationen. Strix kan exempelvis visa faktisk arbetskraft genom uppgifter om individredovisning; antal rapporterade individer och deras lönesummor och Strix kan visa uppgifter om inköp av tjänster. Eftersom företaget godkänner att information delas, begränsas inte denna information av de krav på sekretess som gäller för normalt sammanställd bolagsinformation. Strixförslaget borde därför kunna genomföras utan ändring av lagstiftning, så länge som inte namn, personnummer eller samordningsnummer redovisas (IMY 2025).

Strix kan användas i följande sammanhang:

·       Offentlig upphandling: En leverantör eller underleverantör delar ett Strix-utdrag som komplement till övriga kontroller.

·       Huvudentreprenör, exempelvis i byggsektorn kan begära ett Strix-utdrag från UE-led för att få ett enhetligt faktaunderlag.

·       Kommun eller region kan använda ett Strix-utdrag i uppföljning, utbetalning eller tillståndsnära kontroll.

·       Privatperson: kan begära ett Strix-utdrag av en hantverkare eller leverantör för att få ett tryggare underlag vid val av entreprenör.

·       Företag-företag kan använda Strix-utdrag inför samarbete, köp av tjänst eller ny affärsrelation.

Byggbranschen är lämplig som första Strix-pilot eftersom riskbilden är tydlig, kontrollbehoven är stora och flera relevanta datakällor, exempelvis hos Bolagsverket och Skatteverket redan identifierats.

Strix kan bli ett system som lägger ansvaret på ett företag att godkänna att myndighetsinformation visas på företaget. Detta blir enkelt för de företag som är seriösa och inte har något att dölja. Systemet kommer även att bli korrigerande för företag som är slarviga, men har ett seriöst uppsåt. Systemet kommer att göra det besvärligt för företag som är verktyg för kriminella. 

Följande direkta nyttor kan hypotetiskt vara:

·       Att seriösa företag stöttas på oseriösa företags bekostnad.

o   Detta medför i sin tur att kriminella bolags affärer och vinster begränsas.

·       Minskade kostnader för dubbel inhämtning av data och återköp av paketerad offentlig information.

·       Minskad behov av tid för att fråga, tolka och bearbeta data från flera olika källor.

·       Ökad träffsäkerhet genom att mottagare får verksamhetsnära uppgifter i stället för enbart ekonomisk historik. 

·       Stärkt transparens för seriösa företag som själva vill visa sin faktiska verksamhet.

·       Bättre förutsättningar att motverka arbetslivskriminalitet, osund konkurrens och felaktiga affärsrelationer.

Systemet kan ytterligare utvecklas med medgivande från organisationer som ID06, arbetsgivar-organisationer, byggbolag och fackföreningar. Dessa organisationer har visat intresse för Strix-idén. 

Det svenska samhället lyckas inte hålla arbetslivskriminaliteten stången, exempelvis i byggsektorn. Svenska regeringar och riksdagar har här under lång tid varit passiva, vilket medfört att byggbolag, byggherrar, banker, branschföreningar och fackföreningar har lämnats att försvara den svenska modellen på egen hand. Sammantaget visar vår rapport att Sverige inte lyckas stävja arbetslivskriminalitet, människohandel och svart ekonomi. Detta beror främst på att Sverige saknar operativa enheter på myndighets- och departementsnivå som kan främja laglydiga aktörer, exempelvis inom byggsektorn. Problemet ligger inte hos tjänstemän vid svenska myndigheter. Det beror istället på att lagstiftning och regeringsdirektiv inte blir av i sådan hastighet som vore önskvärt. Åtgärder som har tagits fram, som exempelvis Arbetskriminalitetscentra (AKC) och Bolagsverkets leverantörskontroll är små steg i rätt riktning men otillräckliga.

Skatteverket är den myndighet som i alla tider har hanterat känslig personlig data i och med att det har hanterat skattefrågor och har alltså kunnat behandla integritetsfrågor på ett ansvarsfullt sätt. Skatteverket har tidigare arbetat med intressanta initiativ, exempelvis FIFU, som var tänkt att analysera och bygga upp kunskap kring oseriösa aktörers agerande. Med denna kunskap skulle FIFU operativt kunnat diskvalificera oseriösa aktörer vid offentlig upphandling. Detta initiativ blev dock nedlagt, oklart varför. Skatteverket är den myndighet, som besitter mest kompetens i dessa frågor, vilket är väsentligt när svart ekonomi ska bekämpas. Skatteverket bör även kopiera finska Skattemyndighetens initiativ där data samkörs från åtta myndigheter i syfte att förse offentligt upphandlande enheter med information avseende kriminella bolag och deras huvudmän.

 En slutsats av detta arbete är att svenska regeringen bör ge Skatteverket direktiv att inrätta ett operativt kansli. Kansliet ska inhämta kunskap angående kriminellt agerande, information från olika myndigheters register och från andra länders myndigheter, exempelvis ländernas skatteverk och kansliet bör har så få begränsningar som möjligt. I detta kansli ska ingå experter med kompetens avseende bolagsanalys ekonomi, GDPR, juridik, människorättsfrågor, skattefrågor, upphandling, utstationering etc. samt relevanta forskare med omvärldsbevakning som specialitet. I sammanhanget är det viktigt att digitala problem löses, så att olika myndigheter kan kommunicera med varandra. Det är viktigt att arbetet sker operativt, det vill säga att det ska vara relevant för laglydiga aktörer inom privata sektorer och för enheter inom offentlig upphandling. 

Nu är laglydiga aktörer inom exempelvis byggsektorn tvungna att lösa problemet på egen hand och seriösa byggherrar, byggbolag och fackföreningar försöker hålla rent i sina egna byggen. Detta blir dock mycket kostsamt, jämfört med om en statlig aktör tar sig an uppgiften. En statlig aktör kan samla information över hela fältet, skaffa sig ett helikopterperspektiv och har dessutom sanktionsmöjligheter på ett helt annat sätt än enskilda aktörer. En för Sverige mycket viktig uppgift blir att utveckla lagstiftning och juridiska processer i denna fråga. Det kommer att behövas aktivt arbete för att skapa relevanta lagar.

Finland har mindre problem, jämfört med Sverige eftersom dess regering och även myndigheter förstått att detta är deras ansvar och haft ett målinriktat arbete. Finska regeringar och myndigheter har även lyckats etablera samarbete med arbetsmarknadens parter, forskning och civilsamhället. Den finska skatteförvaltningen lyckas operativt hjälpa offentligt upphandlande parter att välja bort kriminella företag. Finsk forskning har bedrivits på ett samlat sätt och kunnat påverka finsk lagstiftning i rätt riktning. Det är dock alldeles för tidigt att säga att Finland har löst krisen och detta är finländarna medvetna om själva.

The Swedish society is failing to keep workplace crime in check, for example in the construction sector. Swedish governments and parliaments have been passive for a long time, so construction companies, developers, banks, trade organisations and unions must defend the Swedish labour market model on their own. Overall, our report shows that Sweden is failing to curb workplace crime, human trafficking and black economy. This is mainly because Sweden lacks operational units at authority and ministry levels that can promote law-abiding actors, for example in the construction sector. This is not due to officials at Swedish authorities. It is instead due to the fact that legislation and government directives have not been taken at a desirable pace. Some measures are taken by setting up Workplace Crime Centers (AKC) and Swedish Companies Registration Office function for Supplier Control. Although these are initiatives in the right direction, they are not sufficient.

The Swedish Tax Agency is the authority that always has handled sensitive personal data such as tax issues and thus has been able to handle privacy issues in a responsible manner. The Tax Agency has also had interesting initiatives, such as FIFU, which was intended to analyse and build knowledge about actions of criminal actors. With this knowledge, FIFU would have been able to disqualify these actors in public procurement. However, the FIFU initiative was cancelled for unclear reasons. In summary the Tax Agency possesses interesting expertise in order to combat black economy. The Swedish Tax agency should also copy the Finnish Tax Authority´s initiative. The Finnish Tax Authority collects data from eight Finnish authorities, with the aim of providing procuring entities with information regarding criminal companies and their principals.

One conclusion from this work is that the Swedish government should give the Swedish Tax Agency a directive to establish an operational office. This office should gather knowledge about criminal activity, information from various authority registers and from other countries´ authorities, for example tax authorities, with as few restrictions as possible. This office should include experts of company analysis, economy, GDPR, law, human right issues, posting, procurement, etc. together with relevant researchers with expertise in external monitoring. In this context, it is important that various digital problems are solved, so that different authorities can communicate. It is also important that the work is done operationally, benefitting law-abiding actors in private sector and public actors that make procurements

Now, law-abiding actors for example in construction sector are forced to solve the problem on their own and good law-abiding developers, construction companies and unions are trying to keep their construction sites clean. However, this is very costly, compared to if a governmental entity takes on the task. Such an entity can collect information across the entire field, get a broad overview and have sanction options in a more powerful way compared to actors in private sector. Sweden will also have an important task to develop legislation and legal processes in this field. 

Finland has fewer problems, compared to Sweden, because Finnish government and authorities have understood their responsibility and have a goal-oriented work. Finnish governments and authorities have also managed to establish cooperation with labour market counterparts, research actors and civil society. The Finnish Tax Administration manages to operationally help public procurement entities to exclude criminal companies. Finnish research has been conducted in a comprehensive way and has influenced Finnish legislation. However, it is far too early to state that Finland has solved this crisis, which the Finns themselves are aware of.

Byggbranschen har länge setts som en problembransch med bristande innovationsförmåga, konkurrenskraft, och produktivitet, belastad med byggfel, svartarbete och dålig lönsamhet. Under de senaste decennierna har även begrepp som arbetslivskriminalitet, och människohandel tillkommit. De olika problemområdena har utretts genom olika initiativ, ofta genom olika SOU-er, men även från arbetsmarknadens parter. Utredningarna har i vissa fall blivit grund för åtgärder.

 Det finns olika grupperingar som ”äger” olika problemområden, vilket kan ses som en självklarhet. Byggföretag kan peka på problem avseende lönsamhet, osund konkurrens, svårigheter med upphandling, beställare kan peka på problem med kartellbildning, byggfel, bristande produktivitet. Staten kan å sin sida också peka på byggfel, bristande produktivitet och innovationsförmåga, men även på svartarbete och skatteundandragande. Ur fackligt perspektiv finns problem med löneutveckling och löner nedpressade under nivån för kollektivavtal. Byggmarknadskommissionen och Delegationen mot arbetslivskriminalitet har behandlat frågorna avseende arbetslivskriminalitet och människohandel. Ingen instans förefaller rangordna problemen i sin helhet.

This is a study about damage resulting in rework in residential construction in Sweden. They are assorted under 13 headings that mention physical facts without taking a position on cause of the problem. This second part of the report presents information considering water freezing in the building envelope, water in the facades, stained facades, construction parts that not fulfil the system performance anticipated and also real disasters. Preparation before casting concrete takes care because any need for demolishment consumes considerable resources. In general, to avoid damage it is good to; have up to date knowledge about problems that emerge; have a leadership that favours commitment to a well-built product; and to follow up the details that are critical, like those that could result in leakage of water. We also think it is good to be open about things that go wrong. In case skill is missing, education would contribute to a better outcome and less need for rework. In case violation to any instruction or principle is the reason, it should be very clear who is responsible, and important to place responsibility with the person who can influence the outcome.

We collected testimonials about cases ending up in the need for rework. People working at construction sites and from a provider of insurances gave us the information. Some of the cases show how damp when released from young concrete results in the need for rework. Other cases show how leakages not only result in repair for membranes, roofs and faulty pipes but also need for drying of concrete and replacement of damaged material. When slopes and altitudes in the structures or in the sewer lines are faulty considerable costs for rework will follow. The trade rules for plumbing work point out actions that could help to avoid some of the problems that recurrently occur among the cases in the testimonials. Education is a way to avoid rework in case of skill-based reasons. When violation to any instruction or principle is the reason responsibility should be placed with the person who can influence the outcome. All cases show the need for great care in the construction process.

We previously reported that indoor odorous chloroanisoles (CAs) are still being emitted due to microbial methylation of hazardous chlorophenols (CPs) present in legacy wood preservatives. Meanwhile, Swedish researchers reported that this malodor, described since the early 1970s, is caused by hazardous mold. Here, we examined to what extent CP-treated wood contains mold and if mold correlates with perceived odor. We found no studies in PubMed or Web of Science addressing this question. Further, we investigated two schools built in the 1960s with odor originating from crawlspaces. No visible mold was evident in the crawlspaces or on the surfaces of treated wood samples. Using a microscope, varying amounts of mold growth were detected on the samples, all containing both CP(s) and CA(s). Some samples smelled, and the odor correlated with the amount of mold growth. We conclude that superficial microscopic mold on treated wood suffices produced the odor. Further, we argue that CPs rather than mold could explain the health effects reported in epidemiological studies that use mold odor as an indicator of hazardous exposure.

Västertorps simhall, byggd på 1960-talet, har försetts med partikelräkning och fotokatalys i reningsverket samt blått ljus i simhallen till en investeringskostnad på cirka två miljoner kronor. 

·       Fotokatalysen utförs med AOT-apparaturen, vilken består av en UV-lampa inuti ett rör, som på insidan är täckt med titanoxid. När UV-ljuset träffar titanoxiden splittras vattenmolekyler till väteatomer (H) och väteoxid (OH), där båda är starka radikaler. Dessa vattenradikaler oxiderar organiska ämnen till koldioxid och vatten och dödar mikroorganismer. Ungefär 20 % av det cirkulerande vattnet har gått igenom fotokatalysen.

·       Det blå ljuset i simhallen aktiverar porfyrinmolekyler inuti bakterier och detta skapar även här vattenradikaler, som dödar bakterien från insidan. Det blå ljuset har varit tänt på nätterna, alltså en tredjedel av dygnets alla timmar.

·       Partikelräknaren räknar partiklar i bakteriestorlek i denna studie och hypotesen var att det snabbt skulle gå att detektera en ökad bakterieförekomst i badvattnet. Det blev dock bakterietillväxt i slangen som leder till räknaren och slangvattnet kan inte antas vara representativt för bassängvattnet. 

Västertorps simhall har kunnat sänka sin klortillsats till hälften, men ändå haft acceptabla låga bakteriehalter med inverkan av det blå ljuset och fotokatalysen, även om det blev större spridning av bakterienivåerna vid den lägsta klornivån (0,4 mg Cl/liter). Bakterienivåerna har alltså varit låga trots att hydrauliken (vattenflödet från bassäng till reningsverk och vice versa) i simhallen är uttalat dålig. Alla vattenkemiprover i studien visar också på i stort sett oförändrade resultat, jämfört med normal klorering. Dock har kloridhalten sänkts till signifikant lägre nivåer, vilket med hög grad av sannolikhet leder till längre livslängd för anläggningen. Det förefaller också som om luftkvaliteten har förbättrats med lägre klornivåer, mätningar visar på låga nivåer av den ohälsosamma gasen trikloramin. Med denna metod finns en risk att bakterieväxt sker i badets rörsystem och för att förhindra detta bör Västertorps simhall extrakloreras med jämna tidsintervall, med en tidsfrekvens som bör provas ut. 

Blått ljus innebär en risk för ögon, men om det blå ljuset kan vara på alla dygnets timmar och om mer vatten kan gå genom fotokatalys, så skulle förmodligen klortillsatsen kunna sänkas ytterligare. Då skulle simhallen bestå längre tid och halten av ohälsosamma gaser minska ytterligare. Detta kommer dock i konflikt med myndigheters riktlinjer. Arbetsmiljöverket saknar relevanta riktlinjer för blått ljus i simhallar och Folkhälsomyndighetens riktlinjer avseende klorhalter avråder från ytterligare klorsänkningar. Relevant vetenskapligt arbete behövs för att myndigheterna ska kunna ändra sina riktlinjer, enligt frågorna:

·       Kan det blå ljuset vara på dygnet runt? Ett vetenskapligt utredande arbete krävs för att komplettera Arbetsmiljöverkets riktlinjer. Detta kan genomföras av forskare vid ST: Eriks Ögonsjukhus i samarbete med optiska forskare vid KTH.

·       Vilka bakterier växer under blått ljus, dels i badvattnet, dels på gångytor? Detta går att utröna med metodstudier av forskare på Karolinska Sjukhuset, som har metoder att jämföra simhallens bakterier med ett bibliotek med patogena bakterier.

·       Vad sker i fotokatalysen? En hypotes är att den ohälsosamma gasen trikloramin bildas tillsammans med urinämne, som avges i svett. Fotokatalysen kan eventuellt bryta ner urinämne till koldioxid och ammoniak och på så sätt bryts bildandet av trikloramin. Detta kan studeras med metodförsök på KTH/Kemi, som har tillgång till LC-MS (Liquid chromatography–mass spectrometry) där urinämne kan detekteras.

·       Vad kan ge ytterligare minskad korrosion? Klorering bildar löst klorgas i badvattnet, som är mycket korrosivt, frånsett korrosion som sker via klorider. Sambandet kan undersökas av Rise/Korrosionsinstitutet vid olika klorid- och pH-nivåer med Institutets flödesmetod.

Vidare visar denna studie att ytterligare försök med blått ljus och fotokatalys kan utföras på andra simhallar inom Stockholms Stad, i ett samarbete mellan Fastighetskontoret, Idrottsförvaltningen och Miljöförvaltningen. Förmodligen är det en fördel om även KTH kan engageras i detta arbete. Olika simhallar kan antas ha särskilda möjligheter och problem och då kan de forskningsperspektiv och kunskaper, som KTH erhållit vara till nytta.

This paper investigates novel computational methods for Regenerative Design by developing further on the European Daylight Standard EN 17037, to make it useful at both urban and architectural scales. Case studies are evaluated for sunlight, daylight and quality views. A computational method, compliant with EN 17037, is introduced for the evaluation of sunlight. An assessment of daylight metrics, for an office building in Helsinki, with a 300 lux target, demonstrates a 12% difference between spatial Daylight Autonomy (sDA; occupied hours) and Illuminance levels (EN 17037 method 2; daylight hours), 37% between sDA and Daylight Factor (EN 17037 method 1), and 25% between methods 1 and 2. A new computational method for evaluating ‘views’ on the floorplan is proposed that considers ‘view content’ (EN 17037 View Out layers), ‘view access’, the potential viewpoint-based ‘outside distance’, and can be extended to add the ‘quality of environmental information’. Further research directions and use of spatial metrics are discussed for sunlight, daylight, and view quality.