Purpose: This study applies an interactive resource perspective to explain how collaborative project relationships may evolve into network-level structures by enabling resource adaptation and long-term development across projects.

Design/methodology/approach: The paper presents an emergent longitudinal case study covering a long-term business relationship and its development across five interrelated construction projects, during which partnering is initiated, continued and developed. The main data set consists of 57 in-depth interviews with 37 respondents in managerial roles from key project actors, as well as site visits and project documentation. The paper applies an interactive resource perspective (resource interaction approach) in tracing resource constellations across a network of project actors.

Findings: The findings demonstrate how partnering can evolve from a project-centric mechanism to a relational infrastructure supporting sustained learning and long-term collaboration across temporal and organizational boundaries. Moreover, the findings contribute to a more nuanced understanding of partnering relationships as inter-organizational resources in themselves and also highlight the critical role of economic incentives - here termed “economies of adaptation”-in enabling long-term resource development in the construction context.

Originality/value: The paper applies an interactive resource perspective to conceptualize partnering as an inter-organizational resource used to both induce and govern project networks. Rather than viewing resources, and thus partnering relationships, as static assets to be optimized within single projects, this perspective emphasizes their dynamic and relational nature, developing through interaction across project networks over time.

Denna rapport undersöker samhällsbyggnadssektorns omställningsförmåga för digital transformation. Med digital transformation avses en förändringsprocess där digitalteknik inte enbart används för att effektivisera det befintliga, utan också för att omformaaffärsmodeller, arbetssätt och relationer i grunden. Rapporten bygger vidare på den tidigare studien av Löwstedt och Sundquist (2022),som analyserade framtidsscenarier för digitalisering i sektorn. Fokus i denna rapport äristället riktat mot de resurser och strategier som idag formar sektorns faktiska förmågaatt ställa om. Analysen bygger på intervjuer och workshops med aktörer från bådeetablerade och gränsöverskridande ekosystem, kompletterat med insikter från tillverkningsindustrin.

Resultaten visar att många aktörer gör framsteg genom digitalisering av internaprocesser, men att stark specialisering, invanda aktörsroller och sätt att relatera tillvarandra ofta försvårar omprövning av affärsmodeller och samarbetsmönster. För attstärka omställningsförmågan behöver digitalisering därför kopplas till strategiska måloch positionering i samspel med andra, snarare än i isolering, samt till gemensamtlärande och värdeskapande.Studien tar sin utgångspunkt i tre aktörskategorier från den tidigare studien –Samhällsbyggarna, Digitaliserarna och Game changers – som på olika sätt formar ochformas av sektorns digitala omställning. Inspirationsexempel från etablerade aktörersom lyckats ställa om visar hur branschkunskap tillsammans med nya perspektivinspirerade av andra branscher, i kombination med digital teknik, kan fungera som enstark drivkraft för omställning, eller att tidigare operativa funktioner kan lyftas somstrategiska ledningsfrågor. Detta visar att omställning i grunden handlar om att utmanainvanda strukturer – antingen genom att agera utifrån nya perspektiv eller genom attomvärdera vilka frågor som ges strategisk betydelse.

Analysen utgår från ett ramverk inom strategilitteraturen där sektorns omställningsförmåga förstås som tre speglande förmågor: sensing - being sensed – att upptäcka nya möjligheter och själv bli igenkänd som en relevant aktör; seizing - being seized – att ta tillvara på möjligheter i samarbete och bli inbjuden i andras initiativ; samtreconfiguring - being reconfigured – att omforma roller och resurser och samtidigtpåverkas av andras förändringsarbete. Detta visar att omställning är en ömsesidig process som formas i relationer. Rapporten presenterar en Omställningskompass somsynliggör hur organisationer kan förflytta sig mellan olika strategiska positioner – från att fördjupa sig i befintliga marknader till att bredda sin roll eller utveckla mer generelladigitala förmågor. De avslutande kapitlen ger praktiska rekommendationer för både enskilda aktörer och sektorn som helhet.

En central slutsats är att nästa steg inte handlar om fler initiativ på sektornivå, utan omatt koppla ihop befintliga satsningar och arenor så att nya och etablerade aktörer kanmötas och förstå varandras förmågor och drivkrafter. I det mötet finns potentialen attfrigöra innovation och bygga den omställningsförmåga som krävs för en långsiktigt hållbar digital omställning.

Purpose – The purpose of this study is to gain deeper insight into the nature of forced coopetitive relationships by investigating the aspects favouring cooperative and competitive interactions in relationships between third-party logistics (TPL) providers of mandatory construction logistics setups (CLSs) and contractors. Design/methodology/approach – The industrial network approach (INA) and the actors–resources–activities model is used in combination with the value net model and insights from the coopetition literature to analyse the coopetitive interactions between the TPL provider of a mandatory CLS and contractors in a case study, to highlight and problematise the value-creating role of TPL providers as complementors to contractors. Findings – The study reveals the coopetitive nature of the interactions between TPL providers and contractors by detailing the activities and resources they engage in, and how they relate to one another both formally and informally. It provides a more detailed understanding of how and why tensions arise in forced relationships and of the differing as well as evolving value-creating role perceptions in coopetitive relationships. This underscores the importance of understanding coopetitive interactions and role ambiguity in managing tensions within mandatory CLSs and in forced coopetitive relationships as such. Originality/value – By investigating the interactions through a coopetition lens, this study provides a new interpretation of the value-creating role of TPL providers as complementors to contractors and sheds new light on earlier research on CLS in logistics management. It also contributes to INA and the coopetition literature by examining interaction in forced coopetitive business relationships.

This study explores resilience as an empirical phenomenon from the interactive perspective of Industrial Marketing and Purchasing (IMP) in order to understand how firms build and manage interdependencies within their business environment to become and remain resilient in the face of turbulent change. The paper reviews managerial literature on resilience and relates it to IMP's basic tenets of firm interaction and resource interdependence within the contexts of business networks and business environment, as well as the concept of social capital. This analytical framework is used to analyse selected vignettes from an in-depth case study of a firm and its business network operating in a turbulent industrial market under chronically uncertain institutional conditions in Russia. This paper presents a context-bound model of firm resilience, explaining how it is achieved in a business network situated in a particularly turbulent business environment, specifically highlighting the role of social capital in accessing resources. The paper contributes to the conceptual base of IMP with a context-sensitive interpretation of resilience, while also nuancing the views of IMP on the function of business networks and the nature of resource interdependencies, as well as problematising the network logic that may encourage the development of resilience through shady means.

In response to a growing influence of patients, higher specialisation, technological advancement and the need to provide care services more efficiently, the issue of sustainability in healthcare has gained prominence. The purpose of this paper is to investigate how the social and economic sustainability of healthcare are dependent on interconnecting resources across organisational borders and in different settings over time. Adopting a product development process perspective, the paper explores the gap between a planned healthcare facility and how it actually came to be used, through a longitudinal case study of the Skandion clinic, a small, highly specialised, hospital in Sweden. The findings suggests that integration of healthcare resources over time is central to achieve social and economic sustainability goals. The results hereby contend the prevailing view of hospitals as inde-pendent organisational units and highlights the need for more holistic analyses of sustainability in healthcare. Analyses which take into account the complex interdependencies stretching across networks of interconnected facilities and organisational units.

As a part of supply chain management (SCM) initiatives to improve performance and productivity in construction projects, the use of construction logistics setups (CLSs) operated by third-party logistics (TPL) providers have increased. CLSs are often used in complex multi-project contexts, such as urban development districts, where extensive coordination of actors, resources, and activities is needed. The purpose of this paper is twofold: to investigate how main contractors engage in horizontal relationships with each other when coordinating activities and resources within and across projects in a multi-project context, and to investigate what role a TPL provider assumes when engaging in relationships with main contractors in a multi-project context. The findings are based on a case study of an urban development district with a mandatory TPL-operated CLS, and we apply the industrial network approach. In this multi-project context, the main contractors engage in coopetitive relationships, coordinating activities and resources within and across projects. The TPL provider coordinates actors, resources, and activities, facilitating smoother production by managing logistics and mediating coopetitive relationships. This can be understood as a multi-project coordination role and extends the role SCM can play in construction. In that role, a TPL provider can minimise tensions between coopetitive actors across a multitude of horizontal relationships and projects.

För ett decennium sedan inleddes det som ofta kallas ”den andra sjukhusvågen” med syftet att modernisera Sveriges befintliga sjukhusbestånd, uppfört under framför allt 70-och 80-talen. Dessa moderniserade sjukhus inrymmer ny medicinsk teknik och ska kunna möta både nutida och framtida utmaningar såsom en åldrande befolkning, multisjuka patienter, antibiotikaresistens och smittspridning. En central fråga inom alla byggprojekt, men inte minst i sjukhusprojekt, är hur den kunskap som krävs från ett flertal olika aktörer såsom byggherre, byggentreprenörer, vårdverksamhet, och olika tekniska discipliner ska integreras för byggprocessens, slutproduktens och skattebetalarnas bästa. Den kunskapsintegration som krävs innefattar både kunskapsutbyte mellan aktörer och en gemensam kunskapsutveckling i skapandet av nya hållbara lösningar. Erfarenhetsåterföring mellan projekt och enskilda organisationer är också av stor betydelse för att åstadkomma en systemisk kunskapsuppbyggnad över tid. De större sjukhusprojekt som har genomförts har ofta upphandlats som samverkansprojekt och därför omfattar studien även hur samverkan som arbetsform påverkar kunskapsintegration i sjukhusprojekt.För att förstå dagens decentraliserade struktur av hälso- och sjukvårdsystemet samt hur det påverkar moderniseringen av det befintliga sjukhusbeståndet, tar studien ett historiskt avstamp i den centraliserade kunskapshantering som rådde under ”den första sjukhusvågen” genom Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI). Genom en fallstudie av fyra sjukhusprojekt baserad på intervjuer och platsbesök samt flera workshops med erfarna branschrepresentanter har studiens mål varit att påvisa den effektivisering av byggprocessen som är möjlig för byggherrar och entreprenörer i sjukhusprojekt genom effektivare kunskapsintegration och erfarenhetsåterföring. I detta ingår hur samverkan mellan byggherre och entreprenör samt andra nyckelaktörer bidrar till dessa förutsättningar. Studien fokuserar på genomförandeskedet, men beaktar hur förutsättningar som skapats i tidiga skeden påverkar genomförandet. Studien fokuserar specifikt på att identifiera och analysera:1) vilken typ av kunskap som används och integreras av olika projektaktörer 2) hur samverkan i projekt påverkar kunskapsintegration 3) hur erfarenhetsåterföring till organisationerna genomförs inom och mellan projekt 4) möjligheter för kunskapsuppbyggnad kring vårdbyggandet över tidStudiens resultat omfattar tio huvudsakliga slutsatser som har konsekvenser för effektiv kunskapsintegration och erfarenhetsåterföring på projekt-, organisations- och systemnivå, där systemnivån motsvarar de olika aktörer som i ett ömsesidigt beroende är relaterade till vårdbyggandet i Sverige. Slutsatserna visar att: 1) sjukhusprojekt bygger på en integration av en mängd olika slags kunskapsbärare 2) erfarenhet och medvetenhet hos byggherre och huvudentreprenör har stor betydelse för byggprocessen, samverkansprocessen och slutprodukten 3) specialistkunskaper hos arkitekter, tekniska konsulter och installatörer är centrala och hur och när dessa integreras i processen har stor betydelse 4) det krävs aktiv styrning av hur, när och vilka verksamhetsrepresentanter som involveras och i vilken grad 5) återkommande relationer är viktiga kunskapsbärare 6) standarder och föreskrifter för vårdbyggnader är en viktig utgångspunkt men användandet av dessa kräver erfarenhet för att kunna anpassas till det specifika projektet 7) samverka är en kunskap och kompetens i sig, dvs. förmågan att kunna praktisera samverkan 8) gemensamt framtagna och projektspecifika organiserings- och styrningsprinciper har en positiv påverkan på hur samverkan upplevs och därmed den fortsatta viljan att samverka 9) olika affärsmodeller påverkar incitamentsstrukturen, vilket i sin tur påverkar genomförandet och utfallet av samverkan 10) ett silobaserat förhållningssätt hos de enskilda aktörerna begränsar möjligheterna till erfarenhetsåterföring och kunskapsutveckling över tid kring vårdbyggandet på projekt-, organisations-, och systemnivå. Det finns därmed ett stort behov av att i större utsträckning dela erfarenheter mellan byggprocessens olika aktörer och mellan regionerna. Behovet av kunskapsdelande arenor på systemnivå, oberoende av specifika projekt, är skriande stort och nödvändigt för att tillvarata sjukhusfastigheters systemiska karaktär som sammankopplade noder i ett större vårdsystem av olika vårdgivare. Det är just i beaktande av planering av sjukhusfastigheter utifrån ett sådant systemiskt perspektiv som det finns ett behov av vidare forskning, dvs. vidare studier av regionernas planeringsprocesser, behovet av större interregional koordinering samt hur detta påverkar fastighetsförvaltarnas byggherreroll i olika sjukhusprojekt. Rapportens resultat konkretiseras i den färdplan som tagits fram för att effektivisera kunskapsintegration i sjukhusprojekt och som riktar sig till olika aktörer, yrkesroller och befattningar relaterade till vårdbyggandet antingen genom medverkan i projekt, en funktion på central organisationsnivå och/eller genom involvering på systemnivå. Med utgångspunkt i ett antal utmaningar identifierar färdplanen fyra nyckelområden: Behov av kunskap i upphandling, Organisering och styrning i byggprocessen, Samverkan på riktigt, och Kunskapsuppbyggnad. En effektivisering av kunskapsintegration möjliggörs om: kunskap och kompetens kring vårdbyggnation tas tillvara i upphandlingsförfarandet,  byggprocessens organisering och styrning reglerar när och hur relevant kunskap används, samverkan praktiseras på riktigt utifrån att parterna kan och vill lösa uppgiften tillsammans, nyvunnen kunskap tillvaratas och erfarenheter återförs som en del i kunskapsuppbyggnad över tid. Varje nyckelområde innehåller ett antal centrala hållpunkter och ett samspel mellan dessa genererar en spiraleffekt där kunskapen som omsätts på projekt-, organisations- och systemnivå skapar en kollektiv kunskapsuppbyggnad över tid.

Theories of business relationships and networks suggest that a firm's relationships with other organizations matter for its performance and survival (Hakansson & Snehota, 1995). Inspired by business relationship and network perspectives, we expand Teece's (2007) dynamic capabilities model and develop an interactive dynamic capabilities framework with three pairs of capabilities: sensing and being sensed, seizing and being seized, and reconfiguring and being reconfigured. Conducting process data analysis of two cases, we shed light on how firms can change and enhance their business performance through the three pairs of interactive dynamic capabilities. The framework adds to the theory of dynamic capabilities by conceptualizing how they can operate across firm boundaries, in inter-organizational relationships, networks or ecosystems populated by many organizations involved actively, and interactively, in sensing, seizing and reconfiguring themselves and each other.

Public clients’ procurement strategies are central in facilitating innovation towards sustainability. In the infrastructure sector, the three main project activities—design, production, and maintenance—are traditionally not procured in an integrated way, which results in sub-optimizations and a lack of life cycle perspective. As project actors are accustomed to traditional, non-integrated forms of contract, implementing integrated contracts imposes fundamental changes to the interdependencies among actors, resources, and activities. This study analyzes the interfaces among key project actors and the related interdependencies across design, production, and maintenance in Design–Build–Maintain contracts, and initiates a discussion on how to manage these interdependencies when implementing integrated contracts. This study of circular public procurement (CPP) focused on three infrastructure projects using integrated contracting and applied the industrial network approach (INA) to analyze interdependencies in how they may influence innovation and sustainable development. The study found significant obstacles to clients obtaining the benefits of integrated contracting and concludes that understanding interdependencies is necessary to implement integrated contracts successfully. The study contributes to the construction management literature by adapting the INA to contracting, and to the CPP literature by providing empirical evidence of sustainability and circularity in infrastructure projects.

Purpose: This paper aims to explore corrupt exchange as a type of socioeconomic interaction in private–public relationships and its effects on material flow in connected private-private relationships. Design/methodology/approach: The paper is based on a case study of a private–public network of an import firm in Russia. It focusses on corrupt exchange in routine interactions between the firm’s managers and officials in three regulatory authorities. Findings: The study reveals how different types of corrupt exchange between firm managers, officials and intermediaries serve as a problem-solving tool that facilitates material flow through bureaucratic gates. Research limitations/implications: The paper contributes to the industrial marketing and purchasing research by showing how the social capital concept is useful for explicating mechanisms of socioeconomic interaction in business networks and how the interaction context conditions actors’ roles and interdependencies. Practical implications: The paper raises practitioners’ awareness of corrupt exchange in business networks and enables them to anticipate and manage upcoming challenges in bureaucratic procedures. Social implications: The study shows how networks’ non-transparent and manipulative tendencies may provide favourable conditions for corruption in the business landscape. Originality/value: The study provides a unique empirical insight into the socioeconomic mechanisms of corrupt exchange in business networks. It contributes theoretically by conceptualising corrupt officials as taking on the role of quasi-business actors in the personal possession of administrative authority as a resource and by using a novel conceptualisation of social capital to study private–public interaction in business networks.