KTH har infört en ny utbildningsstruktur, som innebär att de två sista åren på civilingenjörsutbildningen utgörs av masterprogram samt att studenterna ska vara behöriga att ta ut en kandidatexamen efter tre års studier. Man kan därmed säga att både kandidat och master ligger inbäddade i den femåriga civilingenjörsutbildningen. Kombinationen av utbildningsprogram, examina och utbildningsmål väcker några principiellt intressanta frågeställningar med långtgående konsekvenser för ingenjörsutbildningen. Vi har analyserat dessa frågeställningar och identifierat att vi står inför ett strategiskt vägval där det nu gäller att långsiktigt slå vakt om ingenjörsutbildningens värde som professionsutbildning. En väl genomförd implementering av den nya utbildningsstrukturen kan förena vetenskaplighet med ingenjörsmässighet och därmed väsentligt stärka ingenjörsutbildningen.

The solution of the flutter eigenvalue problem with mixed structural/aerodynamic uncertainty was examined. A delta-wing wind-tunnel model was used as a test case. The model had a simple structural design and was made of glass-fiber and carbon-fiber composite materials. It had a semispan of 0.88 m and mean chord of 0.70m and was mounted vertically in the low-speed wind tunnel L2000. The numerical analysis was based on a NASTRAN model with shell elements for the wing, mass elements for the missile, and aerodynamic panels for doublet-lattice aerodynamic loads. The relatively stiff missile was modeled as a rigid body attached to the wing tip. The nominal eigenvalue was always an interior point of the corresponding eigenvalue set. A parameter sweep taking only aerodynamic uncertainty into account was performed by solving the eigenvalue problem for a set of parameter values. The eigenvalue sets based on one patch and seven patches, respectively, showed only slight difference.