Efter flera år av stöd har sol- och vind-el blivit ekonomiskt konkurrenskraftiga och börjat konkurrera ut stora termiska anläggningar för elproduktion. Det stängs nu kol- och kärnkraftverk i flera länder i världen och förespråkare för dessa teknologier hävdar, på olika sätt, att marknaden styr fel och att dessa kraftverk ”behövs” av olika skäl.

I denna rapport har vi undersökt om det finns någon grund för ett sådant ”behov” av kärnkraftverk i Sverige som motiverar att det sker nyinvesteringar trots att konkurrensen på marknaden håller på att slå ut dem.

Syftet med denna rapport är inte att fastslå om man bör ha ett framtida elsystem med eller utan kärnkraft, utan att analysera grunderna, dvs kunskapsläget, för påståendet att det är nödvändigt att ha kärnkraft. Alla diskussioner om framtiden är osäkra, så vi gör heller inte anspråk på att förutse hur framtiden kommer se ut. Upplägget är att gå igenom olika frågeställningar, och koppla dessa till frågan om huruvida kärnkraften är nödvändig för framtiden, så som framförts med exempelvis följande argument:

a) Kärnkraft behövs av ekonomiska skäl

b) Kärnkraft behövs för att vi inte ska vara importberoende

c) Kärnkraft behövs eftersom det finns kapacitetsbrist i t ex Malmö och Stockholm

d) Kärnkraft behövs för att klara elektrifieringen av transporterna och industrin

e) Kärnkraft behövs för att klara klimatmålet

f) Kärnkraft behövs för att vi ska få el alla timmar, dvs klara leveranssäkerheten

g) Kärnkraften behövs för att klara frekvensstabiliteten

h) Kärnkraft behövs för stödtjänster till elsystemet

I avsnitt 2-7 finns en genomgång av dagsläget. I avsnitt 8 finns en mer detaljerad genomgång av listan a)-h) ovan. Mer tekniska detaljer om systembalansering och effektbalansberäkningar finns i Bilaga A-C.

Den slutsats vi drar är att kärnkraften inte är nödvändig för att vi ska kunna få ett stabilt, säkert och fossilfritt elsystem i Sverige i framtiden. Ett elsystem med stor mängd sol- och vindkraft ser dock annorlunda ut än ett med stor mängd kärnkraft. Frågan är då om detta system blir dyrare. Ingen vet vad olika kraftslag kommer att kosta år 2045, men under senare år har det skett en kraftig minskning av kostnaderna för sol- och vindkraft. Samtidigt har kärnkraftens kostnader istället ökat kraftigt. Den är nu betydligt dyrare än ny vindkraft.

In the political arena, natural resources activities – including mining– are generally viewed as low-tech and are not associated with the technological innovations that serve as the precursors of competition. In old industrialized nations, mining is limited to a few countries and mining-related activities are typically considered low-tech endeavours that rely on old and outdated technologies. In addition, mining districts are seen as lacking the prerequisites of economic development, such as an entrepreneurial spirit, knowledge formation mechanisms and diverse human capital formation. This paper discusses mining in the old industrialized nation of Sweden where mining is an important contributor to national competitiveness. Through a case study of two mines and the mining district, we argue that in orderto understand the processes underlying the competitiveness of the natural resource-based sector, that is, mining sector in the context of a high-income nation, Sweden, it is important to dig deeper as regards mechanisms such as overall economic and institutional conditions as well as industrial adoptions of generic technologies, learning and upstream collaborations. The paper concludes with suggestions for further research and provides policy implications in the context of competence development.

Europe today is confronted by fundamental changes in its external environment as well as internally, giving rise to several daunting policy challenges. First, there is the economic challenge manifest in slow growth or even stagnation in many countries, which, although also present in other parts of the world, is particularly severe in Europe. Second, there is the challenge posed by the climate crisis, the solution of which requires nothing less than a fundamental transformation from carbon-based growth to a new, sustainable economy. Without this, future generations will be in dire straits. The third challenge concerns the governance and policy crisis now facing Europe and the difficulties this poses for policy making and implementation. It might be argued that the recent rapid growth of immigration to Europe represents a fourth challenge.

Europe is confronted by an intimidating triple challenge-economic stagnation, climate change, and a governance crisis. What is required is a fundamental transformation of the economy to a new, "green" trajectory based on rapidly diminishing emission of greenhouse gases, the authors contend. Much greater emphasis on innovation in all its forms (not just technological) is an answer. Following this path would mean turning Europe into a veritable laboratory for sustainable growth, environmentally as well as socially.

This paper explores the processes of indigenous (global South) innovation, particularly of the “high-tech” and “radical” kind, which have spurred technological catch-up, using the example of a third-generation (3G) Chinese mobile communications technology standard. Three hypotheses were generated from this study: (a) modularity-in-design opens new windows of opportunity for technological catching-up; (b) the lack of essential intellectual property rights acts as a key inducement, or a factor-saving bias, that influences the rate and direction of indigenous innovation in the global South; and (c) the long tail of an old technology affects the take-off of a new indigenous innovation, essentially by shortening the technological distance to be covered.

This article discusses the determinants of technology diffusion among the low-income adopters, i.e. those belonging to the bottom of the pyramid market. Our aim is to analyse the variables that determine the adoption rate of Solar Home Systems. The analysis is drawn from a qualitative case study in Bangladesh based on interviews, observation and documents. We re-conceptualize diffusion process into three basic components: source, innovation and adopter. In particular, we focus on the characteristics of the source that are specific to the low-income market. In our case, the source is a social entrepreneur who seeks social wealth rather than economic wealth. Our empirical study may help to illuminate diffusion processes conducted by social entrepreneurs at the bottom of the pyramid because it contributes to a more comprehensive list of variables that affect the innovation adoption rate.