The aim of this article is to investigate the nature of information sharing in social media about missing persons by using social media data (mostly Twitter) and conventional media coverage (media archives), adopting a platial perspective to this geographical information. By focusing on the cases of three people gone missing, we report on ways in which civil society establishes relational networks through social media to collectively support local searches and share information in rural Sweden. Geographical information systems and visualization techniques underlie the methodology of this study. Findings show that the geography of information sharing in social media about a missing person is not random, revealing a globally dispersed pattern across the country. Information sharing contains more emotional than informational content, hitting a peak of spread after a person is found deceased. This finding indicates that the value of information shared by social media as a problem-solving resource might have so far been overestimated in the process of finding missing persons. In addition, tweets show indications that voluntary organizations constitute a valuable resource in rural contexts but not without impact on the existing networks of stakeholders delivering emergency services.

Syftet med den här rapporten är att ge en översikt på hur säkerhet och trygghet konceptualiseras och omsätts i praktiken i Sverige. Vi ger även tips på hur man går från ord till handling när man arbetar med situationsbaserade, brottspreventiva och trygghetsfrämjande åtgärder med fokus på individ och hänsyn till plats- och tidsdynamik. Vi gör detta genom att visa exempel på:

• Visioner och pågående projekt som implementeras i verkligheten mot bakgrund av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.
• Praktiska situationsbaserade brottspreventiva och trygghetsfrämjande åtgärder
• Innovativa metoder med stort fokus på evidensbaserade åtgärder.
• Hur planerare och trygghetsamordnare arbetar i kommuner och vikten av kontext i deras arbete mot brott och otrygghet.
• Hur man går från ord till handling när man jobbar med ett situationsbaserat fokus på situationsbaserade brottspreventiva och trygghetsfrämjande åtgärder.

Denna rapport som finansieras av FORMAS (Ett forskningsråd för hållbar utveckling) är en fortsättning på den tidigare rapporten, Trygg Stadsmiljö - Teori och praktik för brottsförebyggande & trygghetsskapande åtgärder (2019) av Ceccato och kollegor, och har ett större fokus på fallstudier och exempel på säkerhets- och trygghetsskapande arbete i praktiken. Den första rapporten var ett resultat av ett uppdrag som Avdelningen för Samhällsplanering och Miljö på KTH erhöll i februari år 2019 av Boverket för att kartlägga aktuell teori och praktik för brottsförebyggande och trygghetsskapande fysiska åtgärder i Sverige i ett internationellt perspektiv. Stort tack till Boverket som bidragit med delfinansiering av studien.

I februari år 2019 erhöll Avdelningen för Samhällsplanering och Miljö på KTH i uppdrag av Boverket att kartlägga aktuell teori och praktik för brottsförebyggande och trygghetsskapande fysiska åtgärder i Sverige. Målet med studien är inhämta och sammanställa kunskap om hur trygghetsskapande och brottsförebyggande perspektiv ser ut idag och vilka åtgärder som vidtas i utformningen av fysiska miljöer i de olika skedena av samhällsbyggnadsprocessen.

Den här rapporten bidrar till byggandet av kunskap inom hållbar stadsplanering med fokus på säkerhet och trygghet. Rapporten är en kartläggning av aktuell nationell och internationell teori och praktik för brottsförebyggande och trygghetsskapande fysiska åtgärder.