The healthcare field, just like any industry which is driven by people, their interactions and decisions, is affected by the social norms and biases. Historically being centred around the average white male, the healthcare structure, systems and process are not equitable. Pain Management is not an exception either, and with pain’s subjective nature, the road to equitable care delivery is longer. Pain and gender have a complex relation, and pain being a universal shared experience sees several gender norms established around it. Women’s pain has been disregarded for a very long tagging it is as hysteria and attributing their physical pain to psychological reasons. With lesser research on the female body, women being seen as weaker and emotional gender, and often blurred understanding of sex and gender lead to delayed and improper pain management for women. The work presented in this study captures how these biases exist and affect both the actors’ (patients and healthcare professionals (HCPs)) behaviours and actions throughout the pain management journey thus leading to a down-streaming effect on the treatment delivered. Service design approach with qualitative research methods has been used in the project to bring out the factors, enablers and impact of the bias existing in the pain management process. The insights and findings are used to establish a clear understanding of the entire pain assessment process which is summarised as perception-communication-assessment model in the work, with a focus on both the main actors and their interaction. Based on the findings, concepts were designed to enable an equitable delivery that aims at changing the decisions and actions of the patients and HCPs for a more gender intentional process. Further evaluation led to a final solution space with a focus on patients’ understanding of their own pain and enabling clearer communication with HCP thus bringing more trust to the process.

Sjukvårdsområdet, precis som alla branscher som drivs av människor, deras interaktioner och beslut, påverkas av sociala normer och fördomar. Historiskt sett är vårdstrukturen, system och processer inte rättvis, eftersom den är centrerad kring den genomsnittliga vita mannen. Smärtbehandling är inte ett undantag, och med smärtans subjektiva natur är vägen till rättvis vård längre. Smärta och kön har en komplex relation, och eftersom smärta är en universell delad upplevelse etableras flera könsnormer kring det. Kvinnors smärta har förbisetts under lång tid och då benämnts som hysteri och kvinnors fysiska smärta har tillskrivits psykologiska skäl. Med avsaknad av forskning om den kvinnliga kroppen där kvinnor ses som ett svagare och känslomässigt kön, och ofta med en suddig förståelse för kön har detta lett till felaktig smärtbehandling för kvinnor. Arbetet som presenteras i denna studie fångar hur dessa fördomar existerar och påverkar båda aktörernas (patienter och vårdpersonal (health care professionals, HCP)) beteenden och handlingar under hela smärtbehandlingsresan vilket leder till en nedströmseffekt på den behandling som levereras. En tjänstedesignansats med kvalitativa forskningsmetoder har använts i projektet för att få fram faktorerna, möjliggörarna och effekterna av den bias som finns i smärtbehandlingsprocessen. Insikterna och fynden används för att skapa en tydlig förståelse för hela smärtbedömningsprocessen som sammanfattas som perception-kommunikation-bedömningsmodell i arbetet, med fokus på båda huvudaktörerna och deras interaktion. Baserat på resultaten utformades koncept för att möjliggöra en rättvis smärtbedömningsprocess som syftar till att förändra patienters och hälsovårdares beslut och handlingar för en mer könsinriktad process. Ytterligare utvärdering ledde till ett slutgiltigt förslag med fokus på patienternas förståelse för sin egen smärta och möjliggör tydligare kommunikation med HCP vilket möjliggör mer förtroende till processen.