Hydrogen is expected to play a key role in Sweden’s transition towards a fossil-free energy system. The interest in hydrogen has increased rapidly in recent years, with numerous projects in various areas, such as green steel production. However, many projects have been delayed or discontinued. The aim of this project is to identify which hydrogen projects are most suitable for Sweden. This is addressed by examining the current strengths and weaknesses of different hydrogen production technologies, as well as the future opportunities and challenges associated with hydrogen deployment in Sweden. The project examines four low-carbon hydrogen production technologies; electrolysis, steam methane reforming (SMR) with carbon capture and storage (CCS), methane pyrolysis, and biomass gasification. The results indicate that electrolysis can be considered “green” and is very developed, but it is expensive and energy-intensive. SMR with CCS is a mature and inexpensive technology, but it entails a natural gas dependency and faces public scepticism. Methane pyrolysis does not have any process emissions, but is not an especially mature technology. Biomass gasification is renewable, can be carbon negative and has low cost; however, it has relatively low energy efficiency and requires biomass availability. To examine opportunities and challenges, Sweden is compared to Norway, Germany, and Morocco. The results indicate that there are great opportunities for hydrogen in Sweden, due to great availability of low-cost, low-carbon electricity and biomass resources, as well as the industry being a strong and driving force. Challenges include limited government support, lack of long-term clarity, and insufficient infrastructure. In conclusion, Sweden is well suited for hydrogen projects, particularly hydrogen production via electrolysis or biomass gasification.

Vätgas förväntas spela en central roll i Sveriges omställning mot ett fossilfritt energisystem. Intresset för vätgas har ökat snabbt under de senaste åren, med ett flertal projekt inom olika områden, såsom grön stålproduktion. Många projekt har dock försenats eller avvecklats. Syftet med detta projekt är att identifiera vilka vätgasprojekt som är mest lämpliga för Sverige. Detta görs genom att undersöka de nuvarande styrkorna och svagheterna hos olika vätgasproduktionsteknologier, samt de framtida möjligheterna och utmaningarna som är förknippade med en storskalig användning av vätgas i Sverige. Projektet undersöker fyra teknologier för vätgasproduktion med låga utsläpp: elektrolys, ångreformering (SMR) med koldioxidinfångning och lagring (CCS), metanpyrolys samt biomassaförgasning. Resultaten visar att elektrolys kan betraktas som ”grön” och är en välutvecklad teknik, men den är dyr och energikrävande. SMR med CCS är en mogen och relativt billig teknologi, men medför ett beroende av naturgas och möter en viss skepsis i samhället. Metanpyrolys har inga direkta processutsläpp, men är inte en särskilt mogen teknologi. Biomassaförgasning är en förnybar teknologi, kan vara koldioxidnegativ och har låg kostnad, men har relativt låg energieffektivitet och kräver tillgång till biomassa. För att belysa möjligheter och utmaningar jämförs Sverige med Norge, Tyskland och Marocko. Resultaten visar att det finns stora möjligheter för vätgas i Sverige, tack vare en god tillgång på billig, koldioxidsnål el och biomassa, samt en stark och drivande industrisektor. Utmaningarna omfattar begränsat statligt stöd, brist på långsiktig tydlighet och otillräcklig infrastruktur. Sammanfattningsvis är Sverige väl lämpat för vätgasprojekt, särskilt för vätgasproduktion via elektrolys eller biomassaförgasning.