Kemisk bindning är ett av de mest centrala begreppen inom kemin. Allt inom kemi handlar om interaktioner och transformationer mellan olika atomära, molekylära och joniska strukturer som resulterar i fysiokemiska förändringar. Detta inkluderar skapandet av olika kemiska föreningar, vilkas egenskaper beror på föreningarnas intra och intermolekylära bindningar. Trots dess oundvikliga betydelse för förståelsen av kemin kan den pedagogiska bristen i att förklara och representera kemisk bindning i läroböcker orsaka problem för elevernas förmåga att lära sig om området, att missuppfattningar skapas, vilket kan leda till ett framtida bristande intresse för kemiämnet. Sådana missuppfattningar inkluderar bildandet av egna och vilseledande tolkningar av och sätt att ”förstå” kemisk bindning. Dessa misskonceptuella uppfattningar hindrar elever från att utveckla djupare kunskaper i kemi och hindrar dem från att intuitivt och begripligt förstå kemi ämnet. De huvudsakliga missuppfattningarna är kopplade till antingen regelbaserade förklaringsmodeller eller att likna kemin med mänskliga känslor och strävanden, istället för att använda den verkliga och grundläggande, fysikaliska förklaringen som grundar sig i de elektrostatiska interaktioner som uppstår mellan områden med elektronunderskott och elektronöverskott, såväl som energiminimering hos system. Syftet med studien var att undersöka och analysera huruvida läromedel som används i undervisningen inom Kemi 2 - kursen i gymnasieskolan innehåller förklaringar till kemisk bindning som tidigare forskning visar på kan leda till missuppfattningar och feltolkningar hos elever. Resultatet var att trots den över tio-årigt långa perioden mellan de läroböcker som analyserades, förblir innehållet, förklaringsmodellerna och förhållningssätten till hur kemisk bindning fungerar och hur den representeras, oföränderligt inom flertal aspekter. Ofta är förklaringarna vagt skrivna och formulerade på ett sätt som är främmande för eleverna och därför svårt att förstå. Dessa kopplar till bildandet av elevernas missuppfattningar om kemisk bindning.

Chemical bonding is one of the most central concepts in chemistry. Everything in chemistry is about interactions and transformations between different atomic, molecular and ionic structures resulting in physio-chemical changes. This includes the creation of different chemical compounds, which properties depend on the intra and intermolecular bonding of the compounds. Despite its inevitable importance for understanding chemistry, the pedagogical lack in explaining and representing chemical bonding in the textbook literature, may counteract students’ abilities to learn about the field, which may lead to misconceptions and future lack of interest in the subject. Students development of misconceptions and creation of their own, misleading ways of interpreting and ”understanding” chemical bondning, prevents them from deepened knowledge and from learning chemistry in an intuitive and understandable way. The main misconceptions are connected to either rule-based explanation models or parabling it to human feelings and strives, instead of using the real and fundamental, physical explanation rooted in the electrostatic interactions between areas of electron deficiencies and electron surpluses, as well as system energy minimization. The purpose of the study was to investigate and to analyse whether commonly misinterpreted content are present in several chemistry education textbooks of the chemistry course, Kemi 2, in the swedish upper secondary school. The result was that, although a time-span of more than ten years between the textbooks, the content, explanatory models and approaches to how chemical bonding works and how it is represented remains invariant in many ways. Often the explanations are vaguely written and formulated in a foreign way to students conception and students’ misconcepts of chemical bondning are formed.