Andelen avhopp från svensk civilingenjörsutbildning är oroväckande hög, omkring 50 %. Orsaken anges ofta kunna hänföras till matematikkurser inom programmen. Ingenjörsstudenter är ofta inte tillräckligt väl förberedda för att klara den höjda abstraktionsnivån och de höjda kraven, jämfört med matematikkurser på gymnasiet. Forskning har påvisat skillnader i matematik mellan gymnasieutbildning och högre utbildningm, som sannolikt orsakar problem för oförberedda studenter. Denna studie syftar till att identifiera några specifika problem som eleverna möter under övergången och föreslå för matematiklärare på gymnasiet hur de kan underlätta övergången för sina elever. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med matematiklärare vid universitetet för att få insikter om universitetets förväntningar och matematikområden där de nya studenternas förkunskaper inte är tillfredsställande. Resultaten användes sedan för att analysera kursplanen och en lärobok i kursen Matematik 4. Resultaten tyder på att det finns flera perspektiv på övergångsproblemet och flera orsaker till skillnaderna mellan utbildningsnivåerna. Vissa skillnader skapas på grund av olika syn på matematik som ämne. Andra skillnader förklaras av bristande överensstämmelse mellan läroboken, läroplanen och universitetets förväntningar. Fyra möjliga sätt att minska övergångsproblemet föreslås för gymnasielärare: att (1) använda välplanerade läxor, (2) arbeta med olika matematiska texter, (3) kontrollera tillgången till miniräknare och formelblad och (4) hålla kontakt och samarbete med ett universitet.

The drop-off rate from Swedish engineering education is worryingly high, at about 50 %. The reason is commonly stated as pertaining to mathematics courses within the programmes. Engineering students are often not prepared well enough to handle the increased abstraction level and requirements, as compared to mathematics courses in Swedish upper secondary school. Research has shown that there are indeed differences in mathematics between secondary and tertiary education which are likely to cause problems for unprepared students. This study aims to identify some specific issues that students face during the transition and propose to upper secondary school math teachers ways of easing the transition for their students. Four semistructured interviews were carried out with university math teachers in order to gather insight about university expectations and areas of mathematics where the new students’ prior knowledge is not satisfactory. The findings were then used to analyze the course syllabus and a textbook in the course Mathematics 4. Results indicate there are several perspectives on the transition problem and several reasons for the differences between the education levels. Some differences are created due to different views on mathematics as a subject. Other differences are explained by lacking correspondence between the textbook, the course syllabus and university expectations. Four possible ways of lessening the transition problem are proposed for upper secondary school teachers: (1) using well-planned homework, (2) working with different mathematical texts, (3) controlling the availability of calculators and formula sheets and (4) maintaining contact and cooperation with a university.