The planet is embroiled in multiple crises that threaten to destabilize the biosphere and permanently harm the possibility for a good life on this earth. To make sense of the human impact on the climate, we collect a wealth of environmental data. However, facts seem to not easily move us, leading to little practical action in terms of curbing global greenhouse gas emissions. Urgent transformational change is needed to enable a transition toward more sustainable futures.

Two key challenges hinder this transition. The first is the challenge of translating knowledge about our impact on the climate into meaningful insight and action, with both climate change as concept and data as a material being abstract and complex phenomenon. A second obstacle is how change is understood in the paradigm of western modernity, with rational thinking being seen as the epitome of how people understand and act upon the world. In HCI, this has led to a much critiqued focus persuasive technologies targeting individual behaviour change. 

It is important to stress that the measuring of our impact on the environment do provide an important indication of harm, mediating our understanding of the world. However, such data is fragmented and incomplete, capturing only a limited view of a very wicked and entangled problem. As social practice theory posits, people do not operate in isolation, but are embedded within larger ecologies of stuff, meanings and skills that together constitute everyday life. 

In this thesis, I investigate what a more social and relational engagement with environmental data can entail when the aim is to support a transition to sustainable futures. In particular, the goal of this work has been to invite multiple stakeholder into processes of collectively questioning and challenging unsustainable practices. Drawing on HCI research arguing for relational engagements with immaterial materials like carbon emissions, and employing the concept of middle-out proposed in the sustainable transitions literature, my work spans multiple design-oriented interventions studying social interaction with data at the workplace. Weaving together the different strains of this work, this thesis contributes with practical knowledge for identifying where and how we can facilitate a translation of knowledge into insight and action on the climate crises. 

Världen står ovanför en mängd allvarliga kriser som hotar destabilisera biosfären och skada möjligheterna till ett gott liv på jorden. Överkonsumtion har gjort att mänskligheten överstigit många av planetens gränser. För att förstå vår påverkan på klimatet samlar vi in stora mängder data. Trots detta sker lite praktisk handling för att begränsa växthusgasutsläppen. En hållbar omställning är därför nödvändig och kräver djupa förändringar på alla samhällsnivåer.

Det finns (minst) två utmaningar som hindrar oss från att agera i klimatfrågan. Den första är svårigheten med att översätta den abstrakta kunskap vi har om vår klimatpåverkan till insikt och handling. En ytterligare utmaning är det nuvarande paradigmet vi befinner oss i, moderniteten, och dess förståelse för hur förändring sker, med ett fokus rationellt tänkande. Detta har inom människa-data interaktion lett till ett mycket kritiserat fokus på design av teknologier fokuserat på informationsåtgärder för att motivera beteendeförändringar. 

Det är viktigt att poängtera att mätandet av vår påverkan på klimatet ger en viktig indikation på den skada som sker, men data är begränsad i sin förmåga att avbilda väldigt komplexa, levande system. Enligt praktikteori agerar människor inte i isolation, utan är sammanvävd med omgivningen och vardagslivets olika praktiker. 

I denna avhandlingen undersöker jag vad ett mer socialt och relationellt förhållningssätt till klimatdata kan innebäre för en hållbar omställning. Mer specifikt har mitt mål varit att utforska hur man kan bjuda in ett flertal olika aktörer til processer där man konfronterar och ifrågasätter ohållbara praktier, till exempel akademiskt flygande, och på så sätt stödja en rörelse från kunskap till handling i klimatfrågan. Genom ett flertal studier och interventioner med klimatdata på arbetplatser har jag undersökt var och hur man kan ge liv till sådana processer. Resultaten från detta arbetet bidrar med praktisk kunskap om var vi bör rikta vårt fokus för att skapa transformativ förändring och hur vi kan stödja detta arbetet genom sociala interaktioner med data.