Detta examensarbete syftar till att öka förståelsen för hur erfarenheter hanteras, delas och återanvänds i gränssnittet mellan inköp och produktion i ett projektbaserat byggföretag. Studien baseras på en kvalitativ fallstudie av ett svenskt byggföretag, där elva semistrukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare i olika roller. Den teoretiska grunden utgörs av teorier om organisatoriskt lärande, kunskapshantering och Carliles modell för gränsöverskridande kunskapshantering. Fokus ligger på att identifiera hur lärande sker i praktiken, vilka hinder som uppstår och vilka organisatoriska förutsättningar som krävs för att erfarenheter från inköpsarbete ska bidra till långsiktig utveckling.

Resultaten visar att lärandet i huvudsak sker informellt, i nära samspel mellan projektrollerna. Denna typ av socialiserat lärande bygger på delaktighet, dialog och tillit, men dokumenteras sällan. Därmed riskerar värdefull kunskap att stanna inom enskilda projekt eller individer. Tre typer av gränser – syntaktiska, semantiska och pragmatiska – gör det svårt att överföra erfarenheter, särskilt i avsaknad av strukturellt stöd. Tidspress, otydliga ansvarsförhållanden och avsaknad av gemensamma rutiner förvärrar problemen.

För att möjliggöra organisatoriskt lärande rekommenderas samordnade insatser, såsom gemensamma mallar, strukturerade reflektionsmöten, tydlig ansvarsfördelning och ett digitalt system för att dela erfarenheter. Studien understryker att tekniska lösningar måste kombineras med en kultur som värdesätter och kräver lärande. Ledarskapets roll är avgörande för att ge legitimitet och kontinuitet åt lärandeinsatserna.

Vidare forskning föreslås med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder för att testa effekterna av lärandestrukturer och för att kartlägga förekomsten av kunskapsluckor i branschen som helhet. Studien bidrar därmed till både praktiska förbättringsförslag och ett teoretiskt ramverk för att förstå funktionellt lärande i byggprojekt.

This thesis aims to deepen the understanding of how procurement-related experiences are managed, shared and reused in the interface between procurement and production within a project-based construction company. The study is based on a qualitative case study of a Swedish construction company, where eleven semi-structured interviews were conducted with employees in different roles. The theoretical framework is based on concepts such as organizational learning, knowledge management and Carlile's model of transnational knowledge transfer. The study focuses on how learning takes place in practice, what obstacles arise and what organizational conditions are necessary for procurement knowledge to contribute to long-term improvements.

The results show that learning mainly takes place informally through close collaboration between project roles. This type of socialized learning is based on participation, dialogue and trust, but is rarely documented. As a result, valuable knowledge often stays within individual projects or people. Three types of boundaries – syntactic, semantic and pragmatic – were found to hinder knowledge transfer, especially in the absence of structural support. Time constraints, unclear responsibilities and lack of common procedures further compound the challenges.

To enable organizational learning, coordinated efforts are recommended, including common templates, structured reflection meetings, clarified responsibilities and a digital system for knowledge reuse. The study emphasizes that technological tools need to be combined with a culture that values and demands learning. Leadership plays a key role in legitimizing and sustaining learning initiatives over time.

Future research is suggested to include both qualitative and quantitative methods to evaluate the impact of learning structures and map the prevalence of knowledge boundaries across the industry. The study contributes both practical improvement proposals and a theoretical framework for understanding functional learning in construction projects.