The public sector’s development and maintenance of public infrastructure is often characterised byinefficiency and limited resources, which has led to an increasing adoption of co-creation processesboth globally and in Sweden. However, previous research on public value co-creation has mainlyfocused on the planning phase or public-land development, creating a knowledge gap regardingco-creation throughout the entire process of private land development. The purpose of this study istherefore to investigate how developer-led delivery of public infrastructure under municipalresponsibility is carried out in practice and how co-creation between municipalities and private actors.The theoretical framework is based on Public Value Co-Creation theory, in which public value refersto the societal benefits pursued by municipalities through collaboration. Co-creation is defined as aprocess where public and private actors combine knowledge and resources to develop public solutionsthat neither could achieve alone. The study applies a qualitative method based on three case studies,using data from documents and semi-structured interviews with representatives from bothmunicipalities and developers, which were analysed thematically.

The findings show that municipalities are primarily driven by a desire to achieve efficiency gains andresource savings through coordinated development, while developers are driven by greater controlover time and costs, as well as the opportunity to establish a reference project. A joint value arises inthe shared goal of creating an attractive living environment, which contributes to a faster projectdelivery that benefits both parties. However, challenges must be managed to avoid cost increases anddelays. Ensuring the quality of infrastructure requires clear contracts, guidelines and follow-upprocesses, which may reduce some of the efficiency gains made possible by the developer’sflexibility. Additional challenges include the risk that municipalities lose internal capacity to manageinfrastructure development themselves, as well as value conflicts over cost and standards ifrequirements change during the process. Success factors highlighted by interviewees include earlyinvolvement with clearly defined agreements, continuous dialogue and mutual trust, which enable abalance between the municipalities' public interest and the developer's objectives to achieve long-termpublic value. According to the results, the model requires certain preconditions to function optimally:1) the developer owns the majority of the land 2) the area is not connected to existing infrastructure orresidential areas 3) the developer is reliable and competent. Furthermore, municipalities need clearinternal processes and the capacity to manage contracts, follow-up, and coordination.

In conclusion, when these conditions are met, the model can enable public value co-creation. Bycombining the knowledge, resources, and objectives of municipalities and developers, the modelcreates a platform for achieving shared value that neither actor could accomplish alone. Under theseconditions, the model can contribute to efficient, innovative, and sustainable projects that surpasswhat traditional delivery methods can achieve.

Den offentliga sektorns utbyggnad och underhåll av offentlig infrastruktur präglas ofta avineffektivitet och begränsade resurser, vilket har lett till att samskapande processer blivit allt vanligarei Sverige och internationellt. Tidigare forskning om offentligt värdeskapande har främst fokuserat påplaneringsfasen eller projekt på kommunal mark, vilket lämnar en kunskapslucka om samskapande ihela processen när marken är privatägd. Syftet med studien är därför att undersöka hur exploatörsleddutbyggnad av allmänna anläggningar med kommunalt huvudmannaskap genomförs i praktiken ochhur samskapandet mellan kommuner och exploatörer fungerar. Det teoretiska ramverket bygger påteori om offentligt värdeskapande, där samhällsvärde är den samhällsnytta kommunen eftersträvargenom samverkan. Samskapande innebär att privata och offentliga aktörer kombinerar kunskap ochresurser för att utveckla offentliga lösningar och nå resultat som ingen aktör kan åstadkomma ensam.Studien tillämpar en kvalitativ metod baserad på tre fallstudier med data från dokument ochsemistrukturerade intervjuer med representanter från både exploatörer och kommuner, vilka analyserades tematiskt.

Resultaten visar att kommunernas drivkrafter är att uppnå ökad effektivitet och resursbesparingargenom samordnad utbyggnad, medan exploatörernas drivkrafter är större kontroll över tidplan ochkostnader samt möjligheten att skapa ett referensprojekt för framtiden. I projekten uppstår ettgemensamt värde i att uppnå ett attraktivt bostadsområde för slutanvändarna, vilket även skapar ettprojektspecifikt mål där båda aktörerna gynnas av ett snabbare genomförande. Samtidigt identifierasutmaningar som måste hanteras för att undvika kostnadsökningar och förseningar. Tydliga avtal ochuppföljning krävs för att säkra kvalitet, men detta kan begränsa de effektivitetsvinster som följer avexploatörens flexibilitet. Andra utmaningar är risken att kommunen tappar intern kompetens för attsjälva driva utbyggnaden av anläggningarna, samt målkonflikter kring kostnader och standard omkraven ändras under processens gång. Respondenterna betonade att framgångsfaktorerna är tidiginvolvering med tydliga överenskommelser, kontinuerlig dialog samt ett ömsesidigt förtroende ochtillit, vilket möjliggör balans mellan kommunens samhällsintresse och exploatörens mål för att uppnålångsiktiga samhällsvinster. För att modellen med exploatörsledd utbyggnad ska fungera optimaltkrävs rätt förutsättningar: 1) exploatören äger huvuddelen av marken 2) området gränsar inte tillbefintlig infrastruktur eller andra bostadsområden och 3) exploatören är pålitlig och har tillräckligkompetens. För kommunen är det viktigt att ha tydliga interna processer och kapacitet för att hanteraavtal, uppföljning och samordning.

Slutsatserna visar att modellen kan möjliggöra offentligt värdeskapande när rätt förutsättningar finns.Genom att kommuner och exploatörer kombinerar kunskap, resurser och mål skapas en plattform därman kan uppnå gemensamma värden som ingen part kunnat på egen hand. Under dessaförutsättningar kan modellen leda till effektiva, innovativa och hållbara projekt, som överträffar vadtraditionella genomförandeformer kan uppnå.