Today, the climate crisis has become a reality, and the EU has created tools such as the EU taxonomy, to achieve climate neutrality by 2050. With new directives and higher demands, the construction industry has been forced to act, and the focus on sustainability has increased. Since public clients hold a significant portion of the market in the Swedish construction industry, they have considerable power to drive change and sustainability forward through green public procurement (GPP). However, they often lack the technical expertise to manage the transition on their own, making them dependent on consultants to translate sustainability objectives into practical sustainability requirements.

Therefore, the aim of this study is to investigate how sustainability objectives are translated into sustainability requirements in public procurement in the Swedish construction industry and how consultants can support public clients in interpreting, translating and integrating sustainability requirements in contractor procurement. The study also examines the challenges and opportunities existing in collaboration between public clients and consultants for sustainable development in the procurement process. Finally, the study provides an insight into how public clients and consultants view the EU taxonomy as a tool for sustainability work in the public sector today.  

The study is qualitative and has collected data from pilot interviews with sustainability experts, as well as semi-structured interviews with consultants and municipalities within the construction industry in Sweden. The theoretical framework, translation theory, has been applied to study the process of translating sustainability objectives into sustainability requirements. Through its four stages, challenges, key actors, tools, and motivational factors were identified, while roles and processes were studied in the sustainability work. The study's results suggest that sustainability objectives are translated into sustainability requirements in various ways and that there is no common framework to rely on. Public clients have the ability to drive sustainability efforts but lack competence, time, budget, and the courage to set the necessary requirements. Here, consultants become crucial mediators who, if involved early on and trusted by public clients, can provide expertise to ensure that sustainability requirements in procurement are accurate and feasible. Furthermore, it is shown that knowledge of the EU taxonomy in the Swedish construction industry is generally low but views on its potential as a framework to create a common ground are positive. It is too early to comment on the direct impact of the EU taxonomy as a tool for sustainability, but it should be seen as a framework that complements certifications in sustainability efforts, not replaces them. 

Klimatkrisen har idag blivit ett faktum och EU har skapat verktyg, såsom EU Taxonomin, för att bli klimatneutrala till 2050. Med nya direktiv och högre krav har byggbranschen blivit tvingad att agera och fokuset på hållbarhet har ökat. Då offentliga beställarna besitter en stor del av marknaden i den svenska byggindustrin har de stor makt att driva förändring och hållbarhet framåt genom grön offentlig upphandling. Dock saknar de ofta den tekniska expertisen för att klara av omställningen på egen hand, vilket gör dem beroende av stödet från konsulter för att översätta hållbarhetsmål till praktiska hållbarhetskrav.  

Syftet med denna studie är därför att undersöka hur hållbarhetsmål översätts till hållbarhetskrav inom offentlig upphandling i den svenska byggindustrin och hur konsulter kan stödja offentliga beställare med att tolka, översätta och integrera hållbarhetskrav i upphandlingen av entreprenörer. Studien granskar även utmaningar och möjligheter som finns i samarbetet mellan offentliga beställare och konsulter för hållbar utveckling i upphandlingsprocessen. Slutligen ger studien insikt i hur offentliga beställare och konsulter ser på EU taxonomin som ett verktyg för hållbarhetsarbete inom den offentliga sektorn idag. 

Studien är kvalitativ och har hämtat data från pilotintervjuer med hållbarhetsexperter samt semi-strukturerade intervjuer med konsulter och kommuner inom byggbranschen i Sverige. Det teoretiska ramverket translation theory har applicerats för att studera processen där hållbarhetsmål översätts till hållbarhetskrav. Genom fyra moment av translation identifierades utmaningar, nyckelaktörer, verktyg och motivationsfaktorer för hållbarhet, samtidigt som roller, ansvar, processer och uppföljningsmekanismer i hållbarhetsarbetet studerades. Från studiens resultat kan slutsatsen dras att hållbarhetsmål översätts till hållbarhetskrav på många olika sätt och att det inte finns något gemensamt ramverk att luta sig mot. De offentliga beställarna har möjligheten att driva hållbarhetsarbete men saknar kompetens, tid, ekonomi och modet att ställa de krav som behövs. Här blir konsulter viktiga medlare som kan, om de involveras tidigt och får tilliten från de offentliga beställarna, stötta och komma med expertis för att hållbarhetskrav i upphandling ska bli korrekta och genomförbara. Vidare visas att kunskapen om EU taxonomin i den svenska byggindustrin är generellt låg men att synen på dess potential som ett ramverk för att skapa en gemensam grund är positiv. Det är för tidigt att säga något om EU taxonomins direkta påverkan som verktyg för hållbarhet men att det bör ses som ett ramverk som kompletterar certifieringarna i hållbarhetsarbete, inte ersätter dem.