kth.sePublications KTH
Operational message
There are currently operational disruptions. Troubleshooting is in progress.
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Absolute measurement of Cherenkov Diffraction Radiation in the visible range
KTH, School of Engineering Sciences (SCI), Physics.
2025 (English)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesisAlternative title
Absolut mätning av Cherenkov-diffraktionsstrålning i det synliga området (Swedish)
Abstract [en]

In this report, we present our contribution to the ongoing investigation of the radiation emitted by a relativistic charged particle traveling in the vicinity of a dielectric medium, known as Cherenkov Diffraction Radiation (ChDR). Previous studies have identified ChDR as a promising candidate for non-invasive beam diagnostics in future accelerators, primarily due to its large emission angle and high directivity. However, the feasibility of employing ChDR-based diagnostic instruments remains uncertain, largely because of significant discrepancies between theoretical predictions of the radiated spectrum. Although in previous years, ChDR has been experimentally observed in a variety of settings, these efforts have not focused on measuring the absolute radiation yield.

The first attempt to measure the absolute radiation yield was carried out in 2023 at the Accelerator Test Facility (ATF2) at KEK, Japan. The beam in this facility, has a high Lorentz factor and a transverse size on the order of micrometers. As a result, when the radiator is brought sufficiently close to the beam, Cherenkov Diffraction Radiation (ChDR) is emitted in the visible range.However, the measurements revealed that the signal at such close distances is heavily contaminated, with beam halo particles identified as the likely source of this signal pollution. Indeed, when a halo particle enters the radiator, it emits conventional Cherenkov radiation at intensities several orders of magnitude greater than that of ChDR, drowning the desired signal.

The first part of the work presented in this report focuses on improving the data processing pipeline and characterizing the experimental setup. A detailed understanding of the response of each component in the setup is essential for achieving an absolute measurement of the radiation yield. The photon-counting detection system consisted of optical filters, polarizers, a lens, an image intensifier, and a CMOS sensor. The transmission spectra of the optical filters and polarizers were measured, as was the efficiency of the intensifier unit in combination with the lens and CMOS sensor. Additionally, the photon-counting process was refined through the use of neutral-density filters during data acquisition and the implementation of a segmentation-based detection algorithm.

The second part of this work presents the design of a collimator system capable of shielding the radiator from halo particles without generating problematic secondary radiation. This study was grounded in the theoretical understanding of electron–matter interactions in the GeV energy range and supported by Monte Carlo simulations. The shielding effectiveness was evaluated numerically for materials of varying density and subsequently tested experimentally using a ten centimeter tungsten block at ATF2.

Abstract [sv]

I denna rapport presenterar vi vårt bidrag till den pågående undersökningen av strålningen som utsänds av en relativistisk laddad partikel som färdas i närheten av ett dielektriskt medium, känt som Cherenkov Diffraktionsstrålning (ChDR). Tidigare studier har identifierat ChDR som en lovande kandidat för icke-invasiv stråldiagnostik i framtida acceleratorer, främst på grund av dess stora emissionsvinkel och höga riktverkan. Dock är möjligheten att använda ChDR-baserade diagnostiska instrument fortfarande osäker, främst på grund av betydande skillnader mellan teoretiska förutsägelser av det utsända spektrumet. Även om ChDR har observerats experimentellt i en mängd olika miljöer under tidigare år, har dessa ansträngningar inte fokuserat på att mäta den absoluta strålningsutbytet.

Det första försöket att mäta det absoluta strålningsutbytet genomfördes 2023 vid Accelerator Test Facility (ATF2) vid KEK, Japan. Strålen i denna anläggning har en hög Lorentzfaktor och ett tvärsnitt i storleksordningen mikrometer. När radiatorn bringas tillräckligt nära strålen, utsänds Cherenkov Diffraktionsstrålning (ChDR) i det synliga området. Mätningarna visade dock att signalen vid sådana nära avstånd är kraftigt förorenad, där halo-partiklar identifierades som den troliga källan till denna signalförorening. När en halo-partikel tränger in i radiatorn, utsänder den konventionell Cherenkovstrålning med intensiteter flera storleksordningar större än ChDR, vilket överväldigar den önskade signalen.

Den första delen av det arbete som presenteras i denna rapport fokuserar på att förbättra databearbetningen och på att karakterisera den experimentella uppställningen. Fotondetekteringen bestod av optiska filter, polarisatorer, en lins, en bildförstärkare och en CMOS-sensor. Transmissionsspektrat för de optiska filtren och polarisatorerna mättes, liksom verkningsgraden för förstärkarenheten i kombination med linsen och CMOS-sensorn. Dessutom förfinades fotonräkningsprocessen genom användning av neutraltäthetsfilter och implementering av en segmenteringsbaserad detektionsalgoritm.

Den andra delen av detta arbete presenterar designen av ett kollimatorsystem som kan skydda radiatorn från halo-partiklar utan att generera problematisk sekundärstrålning. Denna studie grundades i den teoretiska förståelsen av elektron-materieinteraktioner i GeV-energiområdet och stöddes av Monte Carlo-simuleringar. Skyddseffektiviteten utvärderades numeriskt för material med varierande densitet och testades därefter experimentellt med ett 10 cm tjocktvolframblock vid ATF2.

Place, publisher, year, edition, pages
2025.
Series
TRITA-SCI-GRU ; 2025:320
National Category
Physical Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-368649OAI: oai:DiVA.org:kth-368649DiVA, id: diva2:1990380
External cooperation
CERN
Subject / course
Physics
Educational program
Master of Science - Engineering Physics
Supervisors
Examiners
Available from: 2025-08-20 Created: 2025-08-20 Last updated: 2025-08-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(12478 kB)45 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 12478 kBChecksum SHA-512
80a24d20e12fd87fff236a5ad521167f5188c8e768ee33349191889f44edf99420f5e77a158960c98185ea57dc4d81308b5cb9fd5cefc8266d259abf3427e606
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Physics
Physical Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 45 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 764 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf