Sedan mitten av 1990-talet har produktiviteten i svensk byggsektor uppvisat en svag ökning, betydligt svagare än ekonomin i övrigt. Men utvecklingen är likartad eller till och med svagare i andra länder. Internationell och svensk litteratur pekar på behovet av åtgärder inom bland annat kompetensutveckling och förbättrad arbetsorganisation, digitalisering och standardisering samt utveckling av regelverk och regelefterlevnad. Här fokuserar vi på kompetens och regelverk i form av kommunernas planmonopol samt hyresreglering där det finns både direkta och indirekta förväntade effekter på produktiviteten. Samtidigt konstaterar vi att åtgärderna till stor del är välkända, och att det är handling som saknas.