This study compares official energy declarations from Boverket with results from a transparent model that follows the same overall methodology. The analysis focuses on three housing cooperatives (BRFs) in Hammarby Sjöstad: Sjöstaden 2, The Village, and Strandkanten. Due to limited transparency in the official procedure, the model applies several explicit assumptions. It uses real-time data from the DigiCityClimate project’s Digital Control Room. Key results, such as the primary energy number and energy class,are then compared with those stated in the declarations.

Differences between modeled and declared values are discussed based on likely causes. For Sjöstaden 2 and The Village, the results align well with the declarations, and neither building has changed significantly since certification. Strandkanten, however, improves from class F to D, mainly due to a heating system change from district heating to groundsource heat pumps that is not yet reflected in its declaration.

To assess the influence of different inputs, a sensitivity analysis was performed. Both measured and assumed parameters were varied, including total electricity use, heat pump SCOP, indoor temperature, household electricity use and more. The results show that electricity use in general has a strong impact on the outcome, particularly because of its high weighting factor in the calculation. While total electricity use is typically measured,household electricity must often be estimated and excluded according to current rules. This introduces additional uncertainty: if household electricity is overestimated, too much is deducted from the total, which can lead to an unrealistically low primary energy number and a better energy class than warranted.

The model also includes regulatory elements like weighting factors for electricity and district heating. These have a strong influence, and future changes could significantly affect energy class outcomes. This is especially relevant under the revised EPBD, which places greater emphasis on climate impact.

Lastly, the study estimates operational CO2 emissions, a metric expected to be part of future energy performance certificates. While the directive also references life-cycle GWP, no national calculation method has yet been defined. Future research should examine how upcoming changes to Boverket’s energy and climate declaration system may affect building classifications. 

Den här studien jämför officiella energideklarationer från Boverket med resultat från en transparent modell som följer samma övergripande metodik. Analysen fokuserar på tre BRF:er i Hammarby Sjöstad: Sjöstaden 2, The Village och Strandkanten. På grund av begränsad transparens i den officiella beräkningsproceduren innehåller modellen flera explicita antaganden. Den använder realtidsdata från DigiCityClimate-projektets Digital Control Room. Centrala resultat, så som primärenergital och energiklass, jämförs därefter med uppgifterna i deklarationerna.

Skillnader mellan modellerade och deklarerade värden samt möjliga orsaker diskuteras. För Sjöstaden 2 och The Village överensstämmer resultaten väl med energideklarationerna. Strandkanten visar däremot en förbättring från klass F till D, främst på grund av ett byte av uppvärmningssystem från fjärrvärme till bergvärme, vilket ännu inte återspeglas i dess deklaration.

För att undersöka hur olika indata påverkar resultaten genomfördes enkänslighetsanalys. Både uppmätta och antagna parametrar varierades, inklusive total elanvändning, SCOP för värmepumparna, inomhustemperatur, hushållsel med mera. Resultaten visar att elanvändningen är av stor vikt, särskilt på grund av elens höga viktningsfaktorn. Total elanvändning är vanligtvis uppmätt, men hushållselen måste ofta uppskattas och därefter exkluderas enligt nuvarande regelverk. Detta introducerar osäkerhet: om hushållselen överskattas dras ett för stort värde bort från den totala elanvändningen, vilket kan resultera i ett orimligt lågt primärenergital och en bättre energiklass än vad som egentligen är motiverat.

Modellen inkluderar även aspekter från BBR så som viktningsfaktorer för el och fjärrvärme. Dessa har stort inflytande på resultaten, och framtida förändringar kan påverka energiklassificeringen avsevärt. Detta är särskilt relevant i samband med den reviderade EPBD, som lägger större vikt vid klimatpåverkan. 

Slutligen innehåller studien en uppskattning av BRF:ernas driftrelaterade koldioxidutsläpp, en indikator som väntas ingå i framtida energi- eller klimatdeklarationer. Direktivet nämner att klimatpåverkan ur livscykelperspektiv ska inkluderas, men i nuläget saknas en metod för detta. Framtida forskning bör undersöka hur förändringar i Boverketssystem för energi- och klimatdeklarationer kan påverka byggnaders klassificering.